Skip to content

Oljeinvesterare vinner mångmiljardtvist - skiljedom strider inte mot "ordre public"

Svea hovrätt. Foto: Stefan Wahlberg/DJ

Enligt skiljedomen ska Kazakstan betala drygt 500 miljoner US-dollar till de två gas- och olje-investerarna. Kazakstan hävdar att skiljedomen strider mot grunderna i den svenska rätts-ordningen - så kallad ordre public. Svea hovrätt håller dock inte med.

 

Två utländska investerare köpte mellan åren 1999 och 2003 två kazakstanska bolag med avtalade utvinningsrättigheter till ett oljefält och ett naturgasfält.

Efter det att Kazakstan år 2010 hade sagt upp avtalen om utvinningsrättigheter påkallade investerarna skiljeförfarande. Investerarna menade att Kazakstan genom överträdelser av investerarskyddsregler hade brutit mot sina skyldigheter enligt den mellanstatliga traktaten Energy Charter Treaty.

Klander vid Svea hovrätt
Vid skiljeförfarande vid Stockholms handelskammare kom skiljenämnden fram till att Kazakstan hade brutit mot sina förpliktelser om "”fair and equitable treatment”" enligt traktaten. Kazakstan förpliktades därför att ersätta investerarna med drygt 500 miljoner amerikanska dollar.

Kazakstan klandrade skiljedomen vid Svea hovrätt och hävdade att den skulle var ogiltig eftersom domen eller sättet som den hade tillkommit på var oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen - så kallad ordre public.

Enligt Kazakstan hade ett fingerat värde i en anläggning på oljefältet skapats genom skentransaktioner i ett ”avancerat bedrägligt upplägg”. Detta värde hade enligt Kazakstan gjort att investerarna hade kunnat begära högre skadestånd i skiljeprocessen än vad som annars hade varit möjligt.

Dessutom hade investerarna enligt Kazakstan presenterat falsk bevisning vid processen.

Därför ansåg Kazakstan att det skulle strida mot ordre public att upprätthålla skiljedomen.

Hovrätten anser dock inte att det som Kazakstan har påstått innebär att skiljedomen ska ogiltigförklaras på grund av ordre public. Hovrätten understryker i stället det snäva tillämpningsområdet för ordre public-bestämmelsen i skiljeförfarandelagen.

Inga typexempel
Investerarnas anspråk kan enligt hovrätten inte jämföras med ett sådant anspråk som en allmän domstol skulle vägra att ta befattning med, enligt hovrätten. Skiljedomen avser inte heller sådana frågor som förarbetena anger som typexempel på när en skiljedom kan anses strida mot ordre public.

Därför kan domen enligt hovrätten inte ogiltigförklaras på grund av investeringsupplägget.

Eftersom den påstått falska bevisningen under alla omständigheter inte har haft en avgörande betydelse för utgången i målet kan inte heller den göra att skiljedomen anses strida mot ordre public.

I andra hand yrkade Kazakstan att domen skulle upphävas eftersom den inte omfattas av något giltigt skiljeavtal mellan parterna. Kazakstan menade också att domen skulle upphävas på grund av flera påstådda processuella fel i målet.

31 miljoner i rättegångskostnader
Bland annat ansåg Kazakstan att en av skiljemännen hade utsetts på fel sätt och att skiljemännen hade överskridit sitt uppdrag.

Hovrätten konstaterar dock att skiljedomen omfattas av ett giltigt skiljeavtal och att det inte har förekommit några fel vid utnämningen av skiljemännen. Kazakstan har inte heller lyckats styrka några andra påstådda handläggningsfel, enligt hovrätten. 

Kazakstans talan lämnas därmed helt utan bifall. Kazakstan ska dessutom ersätta investerarnas rättegångskostnader med sammanlagt motsvarande drygt 31 miljoner kronor.

  • Alt-texten
    Hanna Hamrén

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt