Skip to content

"Mer regelkrångel för företagen - bara var tredje konsekvensanalys från regeringen får godkänt"

DEBATT - av Maria Malmer Stenergard, jur. kand, skattepolitisk talesperson (M) och riksdagsledamot

 

Riksdagen röstade nyligen igenom en ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen. Vid en snabb anblick ser det ut som en mindre administrativ förändring. Vid en närmare granskning visar det sig att det handlar om mer regelkrångel och bördor för företagen. Detta framgick tyvärr inte av regeringens konsekvensanalys.

Lyckligtvis ställde sig hela Skatteutskottet, inklusive de båda regeringspartierna, bakom Allianspartiernas uppmaning att regeringen ska återkomma med en utvärdering av lagstiftningen inom ett år.

Men tyvärr är detta bara ett i raden av exempel på bristande konsekvensanalyser.

I Skatteutskottet har Alliansen under en längre tid kritiserat regeringens beredning av de ärenden som läggs på utskottets bord. Låt mig ta ett kort exempel på hur regeringen kan beskriva konsekvenser, hämtat från skrivelsen ”Meddelande om kommande förslag om ändringar i bestämmelserna om beskattning av fastigheter som överlåts till juridiska personer”:

Eftersom det i dagsläget i data inte går att avgöra hur många eller vilka som berörs av regleringen är det inte möjligt att beskriva vilka branscher eller om det är företag av viss storlek som påverkas.”

Att konsekvensanalyserna i en proposition eller skrivelse är väl genomarbetade är grundläggande för våra möjligheter att fatta väl grundande och väl avvägda beslut. Såväl politiker som företag och enskilda ska kunna överblicka vilka konsekvenser ny lagstiftning kan få.

År 2008 inrättade Alliansregeringen Regelrådet. Det gjordes som ett led i arbetet med regelförenklingar för företagen. En genomlysning av en sådan tredje part har visat sig vara en framgångsrik modell, både i Sverige och i andra länder.

Under alliansregeringen minskade också de administrativa kostnaderna för företagen med sju miljarder kronor och nära 600 förenklingsförslag genomfördes.

En av Regelrådets uppgifter är att yttra sig över kvaliteten på konsekvensbeskrivningar som finns i regeringens propositioner och skrivelser som innebär stor påverkan på företagen.

I februari publicerade Regelrådet sin årliga rapport över kvaliteten i föregående års konsekvensbeskrivningar. Regelrådet menade att endast drygt en av tre (36 procent) av konsekvensbeskrivningarna höll godkänd kvalitet.

Vår bild är tyvärr att kvaliteten på konsekvensbeskrivningarna inte höjts under 2016.

I sitt remissvar till lagförslaget om ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen skrev Regelrådet bland annat:

"Regelrådet finner likväl att förslagsställaren borde ha angivit exempelberäkningar av potentiella kostnader för företagen som kan komma att påverkas av förslaget och att exempelberäkningar borde gjorts avseende olika typer av företag. Med avsaknad av sådan information kan Regelrådet inte bilda sig en uppfattning om förslagets påverkan på företagens administrativa kostnader. Regelrådet finner redovisningen av administrativa kostnader bristfällig."

Det är glädjande att utskottet instämde i Alliansens kritik gällande de bristande konsekvensanalysen i detta fall. Men det är djupt bekymmersamt att regeringen visar återkommande bristande förståelse för företagens villkor och administrativa börda.

Det visar sig i beredningen och det visar sig i sakpolitiken, med höjda skatter på företagande, och genom en ökad regelbörda. I vår plan för ett starkare Sverige vill vi moderater fortsätta arbetet med minskat regelkrångel och minskad skattebörda.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

12 comments

Alliansen bör kanske undvika att sätta sig på alltför höga hästar i frågan om bristfälliga konsekvensutredningar, då Regelrådet i samtliga rapporter 2010-2014 riktat kritik mot bristerna i sådana utredningar.

I sin slutrapport för år 2009-2014 uttalade rådet bland annat följande:

"Regelrådet har under perioden 2009–2014 avgett 1 053 yttranden. Detta har lett till att 62 procent av förslagen har tillstyrkts. Andelen konsekvensutredningar som har ansetts uppfylla kraven uppgår till 39 procent.

[...]

Över tid har Regelrådet inte sett förbättringar av konsekvensutredningarnas kvalitet på det generella planet. Statistiken för vissa regelgivare är mycket bra, särskilt avseende myndigheter. Andra regelgivare har stor förbättringspotential. Sett över tid har resultaten i vissa fall försämrats. Regelrådet har under senare år kunnat notera ett mindre intresse för dessa frågor vilket med stor sannolikhet är en av förklaringarna till varför resultaten vad avser minskade administrativa kostnader och kvaliteten på konsekvensutredningarna inte har förbättrats"

Den rödgröna regeringen bedriver korståg mot småföretagen. Fördubbling av arbetsgivaravgifterna för unga, försämringarav ROT och RUT, höjda bensinskatter mm. I pipelinen ligger bl a försämringar av 3:12 och i förutsättningarna för de privata välfärdsföretagen. Venezuela och Cuba är exempel på hur det går för regimer som inte inser att välfärden är beroende av de privata företagen. Tyvärr finns det även i Sverige många som inte begriper de ekonomiska sambanden.

Politikerna fortsätter sitt krig mot småföretagen.
3.12-reglerna skall försämras, varigenom skatterna höjs radikalt, och det skall bli betydligt mer och kostsam byråkrati när det gäller rapporter om anställda.

Vi sossar vill ha småföretagen kvar, även om vi skall höja skatterna på dem ordentligt. Emellertid är VPK en del av regeringsunderlaget, och de vill ha bort marknadsekonomin och ersätta den med planekonomi. Regeringen behöver kommunisternas röster, så därför måste vi göra som de vill och motverka småföretagen.

Ditt påstående om att VP (ej VPK numera) ger en betydande påverkan på lagstiftningen gentemot småföretag är intressant. Om detta kan styrkas med konkreta exempel vore det intressant.
I övrigt vill jag be läsare uppmärksamma en ny bestämmelse om särskilt stöd åt enskilda näringsidkare när det gäller att för "den först anställde" ge sänkt arbetsgivaravgift. Detta förslag som vid första anblick ter sig sympatiskt är tyvärr en horrör vad gäller hur en företagare ska fylla i deklarationen. Bestämmelserna vimlar av ogenomtänkta detaljer och ger dessutom tillfälle till att nyttja den nya regeln till skatteflykt. Hur detta förslag lyckats slinka igenom remissinstanserna är en gåta. Svaret på gåtan är att ytterst få av de som skriver remissvar konkret hanterar den roll i företagen som tvingas till krånglig rapportering.

Kommunisterna har som krav för sina röster ställt en återstalinisering av vård, omsorg och skola. Detta har vi sossar fått acceptera. Vi var bland dem som tog initiativ till privata alternativ på dessa områden. Nu styr vi full fart bakåt.

Än en gång: Ge mig och andra läsare konkret bevisning för ditt i mina ögon lite väl svepande påstående, som ger mig lite Trump-vibbar

Detta är inga hemligheter. Läs nyheterna i lite olika tidningar på nätet. Jag kan inte vara din forskningsassistent.

Vi delar uppfattningen att starka krafter arbetar för att medvetet försämra villkoren för företagare. Jag delar din uppfattning att det skett ett trendbrott från att minska företagarnas krångel och kostnader för arbetskraft till att öka detta.

Det som är intressant är om s-partiet låtit vänsterpartiet få ett oproportionerligt inflytande över företagarfrågorna, på samma sätt som man låtit miljöpartiet diktera försämringar för bilägare. I så fall varför? Är Löfvén en usel förhandlare? Nej, det är ju det han kan bäst. Min teori är att (s) till varje pris vill behålla stödet från v och mp och att man därför låter dem hållas. Om så är fallet har vi ett oacceptabelt läge politiskt, där två partier som tillsammans nu har anhängare på obetydligt över 10% av befolkningen dikterar stora delar av den ekonomiska politiken. Den enda lösningen är förmodligen att bryta DÖ, men det är troligen alliansen livrädda för, eftersom ett nyval skulle öka inflytandet från SD radikalt.

Ja, det är klart att vi behöver MP och kommunisterna. Kommunisterna röstade tidigare alltid på det mest kommunistiska förslaget, som alltid kom från oss. Nu ställer de ännu mer kommunistiska krav (återstalinisering av vård, omsorg och skola) för att rösta med oss och MP. MP gör nu precis om vi säger, bara för att få sitta i regeringen, men Löfven har misslyckats i förhandlingarna med kommunisterna. DÖ är formellt upphävd, men gäller i praktiken fortfarande. Därför kan Alliansen fälla våra förslag (utom budgeten) om SD rösta med dem.

Dit hat mot oss i Vänsterpartiet är löjligt och vad gäller småföretagare så är det ingen hemlighet att när de får svara på frågor om olika partiers åsikter i företagsfrågor utan att veta vilket som parti som sagt vad så är Vänsterpartiets småföretagarpolitik betydligt populärare än er.

Att vi vill inskränka möjligheten för oseriösa företagare inom offentligt finansierad verksamhet är bara en liten del av vår företagspolitik och den har dessutom stöd av många seriösa företagare även inom den branschen.

För att vara sosse så känns det som du är lite väl okritisk till Svenskt Näringslivs propaganda och du borde också tänka på att deras medlemmar utgör ungefär 5 % av alla företag i Sverige.

Vi vet att ni kommunister vill införa planekonomi. Vi vill ha kvar företagen, för att kunna beskatta dem. Majoriteten av vår väljarkår är ju bidragstagare.