Skip to content

"Mer regelkrångel för företagen - bara var tredje konsekvensanalys från regeringen får godkänt"

DEBATT - av Maria Malmer Stenergard, jur. kand, skattepolitisk talesperson (M) och riksdagsledamot

 

Riksdagen röstade nyligen igenom en ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen. Vid en snabb anblick ser det ut som en mindre administrativ förändring. Vid en närmare granskning visar det sig att det handlar om mer regelkrångel och bördor för företagen. Detta framgick tyvärr inte av regeringens konsekvensanalys.

Lyckligtvis ställde sig hela Skatteutskottet, inklusive de båda regeringspartierna, bakom Allianspartiernas uppmaning att regeringen ska återkomma med en utvärdering av lagstiftningen inom ett år.

Men tyvärr är detta bara ett i raden av exempel på bristande konsekvensanalyser.

I Skatteutskottet har Alliansen under en längre tid kritiserat regeringens beredning av de ärenden som läggs på utskottets bord. Låt mig ta ett kort exempel på hur regeringen kan beskriva konsekvenser, hämtat från skrivelsen ”Meddelande om kommande förslag om ändringar i bestämmelserna om beskattning av fastigheter som överlåts till juridiska personer”:

Eftersom det i dagsläget i data inte går att avgöra hur många eller vilka som berörs av regleringen är det inte möjligt att beskriva vilka branscher eller om det är företag av viss storlek som påverkas.”

Att konsekvensanalyserna i en proposition eller skrivelse är väl genomarbetade är grundläggande för våra möjligheter att fatta väl grundande och väl avvägda beslut. Såväl politiker som företag och enskilda ska kunna överblicka vilka konsekvenser ny lagstiftning kan få.

År 2008 inrättade Alliansregeringen Regelrådet. Det gjordes som ett led i arbetet med regelförenklingar för företagen. En genomlysning av en sådan tredje part har visat sig vara en framgångsrik modell, både i Sverige och i andra länder.

Under alliansregeringen minskade också de administrativa kostnaderna för företagen med sju miljarder kronor och nära 600 förenklingsförslag genomfördes.

En av Regelrådets uppgifter är att yttra sig över kvaliteten på konsekvensbeskrivningar som finns i regeringens propositioner och skrivelser som innebär stor påverkan på företagen.

I februari publicerade Regelrådet sin årliga rapport över kvaliteten i föregående års konsekvensbeskrivningar. Regelrådet menade att endast drygt en av tre (36 procent) av konsekvensbeskrivningarna höll godkänd kvalitet.

Vår bild är tyvärr att kvaliteten på konsekvensbeskrivningarna inte höjts under 2016.

I sitt remissvar till lagförslaget om ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen skrev Regelrådet bland annat:

"Regelrådet finner likväl att förslagsställaren borde ha angivit exempelberäkningar av potentiella kostnader för företagen som kan komma att påverkas av förslaget och att exempelberäkningar borde gjorts avseende olika typer av företag. Med avsaknad av sådan information kan Regelrådet inte bilda sig en uppfattning om förslagets påverkan på företagens administrativa kostnader. Regelrådet finner redovisningen av administrativa kostnader bristfällig."

Det är glädjande att utskottet instämde i Alliansens kritik gällande de bristande konsekvensanalysen i detta fall. Men det är djupt bekymmersamt att regeringen visar återkommande bristande förståelse för företagens villkor och administrativa börda.

Det visar sig i beredningen och det visar sig i sakpolitiken, med höjda skatter på företagande, och genom en ökad regelbörda. I vår plan för ett starkare Sverige vill vi moderater fortsätta arbetet med minskat regelkrångel och minskad skattebörda.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt