Skip to content

Så vill regeringen rekrytera framtidens domare - könsfördelning, mångfald och bredare kompetens

Foto: Susan Walsh/TT och Janerik Henriksson/TT

De jurister som har genomgått den särskilda domarutbildningen har sedan länge varit en viktig rekryteringsbas för anställningar som ordinarie domare. Regeringen vill dock bredda rekryteringen rejält - dels för att få in fler domare och ny kompetens och dels för att "fortsätta arbetet med att uppnå en jämnare könsfördelning och större mångfald i domarkåren".

 

Regeringen har nu tillsatt en särskild utredning för att "bredda rekryteringsunderlaget" till domaryrket.

År 2011 genomfördes förändringar av rekryteringen. Bland annat infördes ett öppet ansökningsförfarande för alla domaranställningar. En fristående statlig myndighet inrättades, Domarnämnden, som bereder ärendena inför regeringens beslut om utnämning.

Erfarenhet inom olika områden
Arbetet med att utveckla rekryteringsprocessen måste enligt regeringen fortsätta och därför vill man titta mer på möjligheterna för skickliga och "kvalificerade jurister" att tillfälligt pröva domaryrket och att analysera hur de öppna ansökningarna har påverkat rekryteringsläget.

Regeringen skriver i sina direktiv:

"Genom att öppna upp juristkarriärerna inom rättsväsendet kan kunskapsutbyten mellan de olika rollerna och verksamhetsområdena underlättas. Vidare kan en bredare rekrytering leda till att domstolarna tillförs särskilda kunskaper och erfarenheter inom olika sakområden, vilket bedöms skapa förutsättningar för att ytterligare höja kvaliteten i den dömande verksamheten."

"Det har även ansetts att det finns behov av att fortsätta arbetet med att uppnå en jämnare könsfördelning och större mångfald i domarkåren. Att rekryteringen görs från en bredare krets av jurister kan dessutom bidra till att säkerställa domarförsörjningen i hela landet."

Måste kunna visa lämplighet
Regeringen slår dock fast att ett bredare rekryteringsunderlag kräver åtgärder som skapar intresse för domaryrket bland jurister som inte har genomgått domarutbildningen - och att det krävs åtgärder som skapar bättre förutsättningar för att kunna bedöma dessa juristers lämplighet som domare.

En sådan åtgärd har varit möjligheten att låta jurister adjungera i hovrätt och kammarrätt - så kallad extern adjunktion - under en period.

Regeringen skriver:

"Enligt nuvarande ordning får överrätterna förordna en åklagare, en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne, en ledamot av Sveriges advokatsamfund eller någon annan lagfaren person med mångårig erfarenhet av ett rättsområde som förekommer i domstolen att under en begränsad tid eller i ett särskilt mål tjänstgöra som ledamot i rätten."

HD och HFD har pekat på jäv
Domstolsverket har tidigare vänt sig till regeringen och begärt att det inrättas en försöksverksamhet med extern adjunktion vid ett begränsat antal tingsrätter och förvaltningsrätter. Regeringen pekar dock på att praxis från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen visar att det kan finnas en jävsproblematik med adjungering - till exempel när åklagare eller skattejurister från Skatteverket adjungerar som domare.

En annan faktor som regeringen sätter fingret på är "öppenheten i ansökningsförfarandet". Frågan om de sökandes identitet ska skyddas av sekretess har diskuterats mycket i branschen - i synnerhet för de högsta domartjänsterna - eftersom många anser att jurister som annars hade sökt tjänsterna kanske inte har "vågat" eftersom deras planer att byta arbete, och även ett eventuellt "misslyckande" om de inte får tjänsten, då skulle bli offentliga.

Regeringen skriver:

"Uppmärksamheten kring utnämningsfrågor har ökat i medierna, vilket skulle kunna verka hämmande för den som är tveksam till att offentliggöra sin kandidatur till en hög domaranställning. Oviljan att ansöka om en anställning i ett offentligt förfarande har dock ansetts delvis kunna vara en attitydfråga."

Detta ska utredas
Av regeringens direktiv framgår utredningens uppdrag - nämligen att:

  • kartlägga rekryteringsläget för anställningar som ordinarie domare
  • utifrån kartläggningen överväga om, och i så fall hur, den särskilda domarutbildningen behöver förändras, t.ex. i syfte att i större utsträckning tillgodose behovet av ordinarie domare vid domstolar utanför storstadsområdena
  • utvärdera det befintliga systemet med extern adjunktion i hovrätt och kammarrätt, analysera om det i ljuset av praxis om jäv behöver förändras och bedöma om det kan vidareutvecklas, till exempel genom att tillämpas även i tingsrätt och förvaltningsrätt
  • kartlägga och analysera om benägenheten att söka domaranställningar påverkas av öppenheten i ansökningsförfarandet och, om så bedöms vara fallet
  • efter en noggrann avvägning mellan intresset av öppenhet och insyn å ena sidan och sekretessintresset å den andra ta ställning till om påverkan är av sådan art och omfattning att den bör leda till att sekretess införs
  • bedöma om den introduktion och utbildning som erbjuds nyutnämnda domare behöver anpassas ytterligare till en breddad rekrytering
  • ta ställning till vilka åtgärder i övrigt som bör vidtas för att främja rekryteringen av domare till alla domstolar i hela landet.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2017.

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt