Skip to content

"Om hamburgerbarer och banker kan så borde vi kunna införa ett digitalt valsystem"

DEBATT - av Per-Ola Larsson, fd chef för Riksskatteverkets valsektion (dåtidens centala valmyndighet) och sekreterare i 1965 års valtekniska utredning vid Justitiedepartementet

 

 

Universitetslektor Johan Karlsson Schaffer analyserar på DN Debatt 26/10 olika risker i vårt valsystem. Vid varje val trycks cirka 600 miljoner valsedlar och cirka 70 miljoner valkuvert samt röstlängder för  6000 vallokaler.

I ett kommande system behövs ännu fler valsedlar eftersom de ska läggas ut i valbåsen.

Vid 2014 års val uppmärksammade jag i en artikel i Dagens Juridik (2014-09-24) att valhemligheten röjdes när valförrättare inte krävde att väljaren lade valsedlarna i kuverten bakom en skärm. När jag läser artikeln i DN undrar jag om inte tiden är mogen för det papperslösa valet.

Vi är numera vana vid IT i vardagen när det gäller till exempel bankärenden - varför inte också i valet?

Det är nu dags att fundera på ett valsystem som på ett säkert sätt bevarar valhemligheten, minskar tryckkostnaderna och ger ett snabbt valresultat. Det kan ske med följande hypotes som grund.

I valbåset placeras en PC med CD-minne. På röstkortet anges väljarens identitet med streckkod. Valförrättaren läser av koden i sin dator. Rösträtten kontrolleras mot en central databas. Väljaren hänvisas till ett valbås. På skärmen visas de olika valsedlar som finns i distriktet för de tre olika valen. Först för Riksdagen. Väljaren markerar sitt partis valsedel och eventuell kandidat för personröst.

Systemet frågar: Vill Du rösta med detta parti. Väljaren OK. Fråga: Är Du säker? Tryck enter. Rösten registreras på CD:n.

Det är viktigt att rösten inte skickas vidare före valets slut. Antalet avgivna röster får inte röjas före valets slut.

Via nätet markeras genast i det centrala rösträttsregistret att väljaren röstat, vilket blockerar personens rösträtt. Motsvarande procedur upprepas för landstings - och kommunval.

Ett problem är den så kallade ångerröstningen. Den som förtidsröstat har nu rätt att också rösta i vallokalen på valdagen. Då kasseras förtidsrösten genom en speciell tyngande manuell rutin. Denna möjlighet används av ett fåtal personer och bör avskaffas.

Vid valets slut skickas CD-skivornas innehåll on line till centrala valmyndigheten som gör den slutliga sammanräkningen. Resultaten bör kunna levereras ganska snabbt under valnatten.

Rutinerna i vallokalen måste utformas med stor omsorg så att systemet blir självklart för väljaren. Rutinerna kan till exempel utvecklas tillsammans med SeniorNet, vars medlemmar har omfattande IT-kunskap och kan bedöma systemet så att det också fungerar för äldre personer.

Systemet kan utformas enkelt. Jämför till exempel expressbeställningsdatorn på MAX hamburgerrestauranger.

Förtidsröstning sker hos varje kommunal valnämnd. En dator i ett valbås på röstmottagningsstället ska kunna läsa streckkoden på röstkortet och kontrollera rösträtten mot det centrala rösträttsregistret samt blockera rösträtten när väljaren röstat. Rösten registreras på en CD på samma sätt som i vallokalen.

Först när valet är slut distribueras rösterna via nätet till Centrala valmyndigheten.

Så har vi problemet med röstning på sjukhus etc. Röstmottagaren kan ha en "bedsidedator", som fungerar på samma sätt som PC:n på röstmottagningsstället. Röstning på svenska ambassader och fartyg bör kunna ske på samma sätt som vid förtidsröstning i Sverige

Besparingspotentialer: Vi slipper trycka en halv miljard valsedlar och 70 miljoner valkuvert och 6 000 röstlängder. Vi slipper de omfattande sammanräkningsrutinerna i vallokaler och på länsstyrelser.

Säkerheten blir större i ett IT-system. Valhemligheten garanteras. Men framförallt garanteras valhemligheten i ett nytt valsystem.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt