Skip to content

HD fäller rådman och åklagare - olaglig häktning ingen bagatell

Foto: Henrik Montgomery/TT

När det gäller frihetsberövade personer måste kraven på rättsväsendets aktörer ställas väldigt högt. Det slår Högsta domstolen fast och fäller därmed både en rådman och en åklagare för tjänstefel eftersom en person satt häktad i nio dagar utan laglig grund. Själva ansåg de tilltalade att de skulle frias eftersom deras gärningar var så bagatellartade att de inte är straffbara.

 

En utländsk man anhölls 12 oktober 2014 på sannolika skäl misstänkt för rattfylleri och olovlig körning efter en körning i Halmstadtrakten.

I anhållandebeslutet hänvisade åklagaren till så kallad "kvalificerad flyktfara" enligt rättegångsbalken eftersom mannen saknar hemvist i Sverige.

Mannen häktades två dagar senare - i väntan på analysbesked - på sannolika skäl misstänkt för grovt rattfylleri. Eftersom det ansågs finnas risk för att mannen skulle avvika eller undandra sig lagföring häktades han med flyktfara som grund (enligt 24 kap. 1 § första stycket 1 RB).

Åtal för rattfylleri väcktes
Den 15 oktober lottades ärendet på en kammaråklagare som den 20 oktober fick del av förundersökningsprotokollet där det framgick att mannen hade haft 0,44 promille vid provtagningen.

Den 24 oktober väckte åklagaren åtal vid Halmstads tingsrätt för olovlig körning och rattfylleri av normalgraden. Målet lottades samma dag på en rådman som hade målet på sitt bord från den 24 till och med den 29 oktober -– till dess att en kollega tog över det inför kommande huvudförhandling.

Först när domarkollegan tog över ärendet uppmärksammades det att mannen hade häktats på sannolika skäl misstänkt för grovt rattfylleri men att han –utifrån analysbeskedet bara hade åtalats för brott av normalgraden. Häktningsbeslutet hävdes omedelbart men mannen hade vid det laget hunnit sitta frihetsberövad utan laga grund i över en vecka - från den 20 till den 29 oktober.

Åklagaren och rådmannen åtalades för tjänstefel med Hovrätten för Västra Sverige som första dömande instans. Orsaken var att åtalet bland annat gäller en rådman vid tingsrätten som åtalas för brott i tjänsten.

"Ingen straffbar oaktsamhet"
Både åklagaren och rådmannen medger de faktiska omständigheterna men nekar till brott - i första hand eftersom det enligt dem inte handlar om straffbar oaktsamhet och i andra hand eftersom tjänstfelen ska betraktas som ringa, vilket inte är straffbart.

Den åtalade åklagarens berättelse redovisades i hovrättens dom:

"När han fick ärendet konstaterade han att det gällde en utländsk medborgare som var häktad för grovt rattfylleri. Det var ett rutinärende och han utfärdade ett generellt direktiv... När han tittade i blanketten såg han att anhållningsbeslutet var grundat på kvalificerad flyktfara. Han borde ha kontrollerat i häktningsprotokollet men gjorde inte det. Han hade inte klart för sig skillnaderna mellan flyktfara och kvalificerad flyktfara och tänkte att den kvalificerade flyktfaran fanns med som 'en ventil'."

"Ansträngd arbetssituation"
Den åtalade åklagaren pekade också på att "arbetssituationen var ansträngd bland annat på grund av att flera kollegor hade semester eller var på kurs".

Även rådmannens berättelse redovisades i domen:

"Hon kände till att det rörde sig om en utländsk medborgare som var häktad för grovt rattfylleri. Hon hade ingen anledning att misstänka att det var något konstigt med målet och tittade inte i handlingarna. Målet bereddes av en domstolshandläggare som hade delegation att bl.a. sätta ut målet till förhandling och kontrollera att det var rätt åtal. I beredningsuppgifterna ingår även att handläggaren ska kontrollera brottsrubriceringar och frihetsberövanden. Hon litade på att målet handlagts korrekt. Hade hon tittat i handlingarna skulle hon ha upptäckt 'felet'."

Även rådmannen hänvisade till "hög arbetsbörda" vid tingsrätten och att hon "hade mycket att göra vid aktuell tidpunkt".

30 dagsböter för tjänstefel
Hovrätten höll inte med åklagaren och rådmannen om att deras gärningar borde vara straffria utan dömde dem i stället till 30 dagsböter vardera för tjänstefel.

Hovrätten konstaterade att åklagaren redan den 20 oktober - alltså när han fick förundersökningsprotokollet - borde ha kontrollerat att förutsättningarna för häktningsbeslutet kvarstod. Att han inte vidtog dessa ”relativt enkla kontrollåtgärder” ledde till att den misstänkte felaktigt satt häktad fram till att åtal väckts -– en gärning som enligt hovrätten inte kan anses som ringa.

Efter att åtal väckts och fram till att häktningen, fem dagar senare, hävts hade ansvaret också legat på rådmannen - även om hon inte själv hade tagit del av handlingarna eftersom målet beretts självständigt av en domstolshandläggare som av misstag rubricerat målet som grovt rattfylleri i domstolens målhanteringssystem.

Hovrätten skrev dock i sina domskäl:

"Enligt hovrättens uppfattning innebär den reglering som beskrivits ovan att vissa beredningsåtgärder utförs av domstolshandläggaren på eget ansvar men att ansvaret för juridiska bedömningar alltid åvilar den ansvariga domaren. När det gäller ställningstaganden i fråga om häktade personer, t.ex. om ett frihetsberövande är lagligen grundat, är det en sådan rättslig fråga som inte kan delegeras till en handläggare."

Inte ringa tjänstefel
Det är i och för sig ovanligt att åklagaren åtalar för ett annat brott än det som häktningen gäller men det har ändå ålegat rådmannen att i samband med stämningen kontrollera frihetsberövandet och häva häktningsbeslutet, ansåg hovrätten. Genom att inte göra det har hon brustit i de krav på noggrannhet och omsorg som kan krävas av en domare.

Hovrätten pekade på att det måste stränga krav på aktörer inom rättsväsendet, bland annat i fråga om frihetsberövanden. Underlåtenheten hade resulterat i ett ogrundat frihetsberövande i fyra respektive fem dagar. Tjänstefelen kunde enligt hovrätten inte i något av fallen bedömas som ringa.

Både åklagaren och rådmannen överklagade domen till Högsta domstolen. De anser att deras eventuella försumlighet inte har varit tillräckligt allvarlig för att vara straffbart

Förhöjt aktsamhetskrav
Högsta domstolen delar dock inte deras uppfattning - oaktsamheten har varit straffbar slår HD fast.

HD skriver i sina domskäl:

"Av rättssäkerhetsskäl ställs generellt höga krav på en korrekt handläggning inom rättsväsendet (se t.ex. NJA 2002 s. 336 med hänvisningar). Vikten av att regelverket tillämpas korrekt när fråga är om en frihetsberövad person innebär att aktsamhetskravet får anses vara ytterligare förhöjt."

När det gäller åklagarens brott skriver HD:

"Att granska analysbeskedet mot tingsrättens häktningsbeslut framstår som en relativt okomplicerad och rutinartad åtgärd. Å (den tilltalade åklagaren) hade vid tidpunkten en ansträngd arbetssituation, men han hade ändå möjlighet att ta del av förundersökningsprotokollet i nära anslutning till att det inkom och att mer noggrant kontrollera de särskilda häktningsskälen och överväga betydelsen av analysbeskedet för häktningsfrågan."

När det gäller rådmannens brott skriver HD:

"Uppgiften att hålla kontroll över frihetsberövanden är av sådan vikt att det måste kunna krävas av en domare att han eller hon ägnar den särskild uppmärksamhet. När det händer något i målet som skulle kunna inverka på häktningsbeslutet måste den ansvarige domaren snarast överväga om det fortfarande finns laga skäl för frihetsberövandet. Det innebär att när åtal väcks domaren bör kontrollera att häktningsbeslutet är förenligt med det väckta åtalet."

Går inte delegera ansvaret
Att rådmannen hade delegerat uppgiften att utfärda stämning och att en beredningssekreterare felaktigt hade skrivit ”grovt rattfylleri” som rubricering i en kalenderbokning gör inte att straffansvaret för att kontrollera häktningsbeslutet faller bort, enligt HD.

Rådmannen har nämligen varit skyldig att – genom egna instruktioner eller på annat sätt – se till att underlaget för kontrollerna varit tillräckligt.

Högsta domstolen fastställer därför hovrättens fällande dom mot både åklagaren och rådmannen.

  • Alt-texten
    Isak Bellman
  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt