Skip to content

Dubbla grova rättegångsfel i miljontvist - HD läxar upp hovrätten

Foto: DJ

Svea hovrätt begick två grova rättegångsfel i ett tvistemål mellan ett bolag och ett dödsbo. I det ena fallet lät man bli att pröva samtliga led i den ena partens talan och i det andra fallet handlar det om att hovrätten har förväxlat parternas inställning när det gäller rettegångskostander. HD återförvisar därför målet till hovrätten.

 

Svea hovrätt meddelade i januari 2014 dom i en tvist mellan ett aktiebolag och ett dödsbo om ersättning för arbete vid försäljningen av en fastighet i Kalmar. Genom domen ändrade hovrätten tingsrättens dom och beslutade att dödsboet skulle betala 2,5 miljoner kronor till bolaget. 

Bolaget hävdade att man hade fått i uppdrag av dödsboet att hitta en köpare till fastigheten och att bolaget hade rätt till ersättning för det arbete som hade utförts.

Dödsboet, å sin sida, hävdade att det varken fanns något uppdragsavtal eller någon rätt till provision för försäljningen.

Passivitet och realhandlande
Hovrätten ansåg att dödsboet genom passivitet och så kallat realhandlande hade inträtt som part i ett uppdragsavtal om försäljningen. I hovrättens dom angavs också att dödsboet inte hade ifrågasatt att bolaget hade rätt till mäklarprovision om ett avtal ansågs föreligga men att dödsboet hade invänt att ersättningen i så fall skulle jämkas till noll.

Hovrätten ansåg att det inte fanns skäl att jämka ersättningen och slog därför fast att dödsboet skulle betala ersättning till bolaget med det som ansågs skäligt - 0,5 procent av köpeskillingen, det vill säga 2,5 miljoner kronor.

Hovrätten slog också fast att dödsboet skulle ersätta en viss del av bolagets rättegångskostnader - någonting som hovrätten angav att dödsboet hade vitsordat som skäliga i och för sig. 

Dödsboet vände sig till Högsta domstolen och klagade över domvilla. Dödsboet hävdade att det hade förekommit grova rättegångsfel i hovrätten både när det gällde sakfrågan och rättegångskostnader.

Prövade inte alla led
När det gällde sakfrågan hävdade dödsboet att hovrätten låtit bli att pröva ett antal led när man gjorde sin bedömning om bolaget hade rätt till mäklarprovision. De frågor hovrätten inte har gjort någon prövning av var enligt dödsboet vilket innehåll uppdragsavtalet verkligen hade, om kraven på anvisning av köparen till uppdragsgivaren var uppfyllda och om det fanns något orsakssamband mellan det nerlagda arbetet och den överlåtelse som skedde.

När det gällde frågan om rättegångskostnaderna skulle rättegångsfelet enligt dödsboet ha bestått av att hovrätten felaktigt angivit att dödsboet vitsordat bolagets kostnadsyrkande som skäligt i och för sig och att hovrätten därmed skulle ha låtit bli att pröva själva skäligheten av yrkandet. 

När det gäller sakfrågan konstaterar HD att en stor del av den bevisning som dödsboet åberopade i tingsrätten och hovrätten hade ett bevistema som handlade om att kraven på anvisning och orsakssamband inte var uppfyllda.

HD skriver dock i sina domskäl:

"Tingsrättens redovisning av partemas talan och domskälen behandlar till övervägande del frågan huruvida avtalsbundenhet hade uppstått. Det kan dock antas hänga samman med tingsrättens bedömning att så inte var fallet. Tingsrätten saknade därmed anledning att närmare pröva om dödsboet inom ramen för påstått uppdrag var skyldigt att utge yrkad provision till X (bolaget)."

HD fortsätter med att övergå till hovrättens dom:

"Av hovrättens dom framgår att hovrätten, efter att domstolen funnit att bindande avtal hade uppkommit, inte uttryckligen berör frågorna om avtalsinnehåll, anvisning och orsakssamband, frågor som det hade ålegat X (bolaget) att åberopa och bevisa. I stället anger hovrätten att dödsboet inte ifrågasatt att X har rätt till mäklarprovision om avtalsbundenhet uppstått och går därefter över till att pröva storleken på den ersättning som ska utgå."

"Ingår i den andra bedömningen"
Hovrätten har dock i sitt yttrande över domvilloklagan angett att det i bedömningen av avtalsbundenheten ingår att kraven på anvisning och orsakssamband varit uppfyllda. 

Högsta domstolen konstaterar nu att dödsboets sätt att utföra talan på måste förstås så att dödsboet inte godtog bolagets ståndpunkter när det gäller avtalsinnehåll, anvisning och orsakssamband. Enligt HD är dessa frågor skilda från frågan om avtalsbundenhet och kan inte anses ha blivit prövade som en del av den frågan i i synnerhet inte då detta inte kommit till uttryck i hovrättens dom.

Hovrättens prövning har därmed inte omfattat alla de led som krävs för att kunna ge bolaget rätt och som var tvistiga mellan parterna. Detta får enligt HD antas ha inverkat på målets utgång i sak. 

När det gäller frågan om rättegångskostnader konstaterar HD att en förväxling av parternas inställning har skett och att även detta innebär ett grovt rättegångsfel. Denna fråga kommer under alla omständigheter att behöva bli föremål för ny prövning i hovrätten med hänsyn till HD:s ställningstagande att dödsboets talan inte har prövats i dess helhet.

HD undanröjer därför domen och återvisar målet till hovrätten.

  • Alt-texten
    Johanna Haddäng
  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

2 comments

Men det var ju inte bra att HD läxade upp hovrätten. Det är ju meningen att dom skall beskydda varandra.

Rättsväsendet består av idel tumörer som visat sig ej gå att bekämpa via kontrollinstanser.
Om man öht reflekterar över lagar och regler saknas omdöme och förstånd för implementering och framförallt för lika implementering för olika individer.
Därför behövs en sann utrensning inom hela rättsväsendet.
En betydligt relevantare utrensning än den som sker i Turkiet.
Man skulle kunna utforma ett "cellgift" genom att bygga ett tusental fängelseceller för alla som bedriver ren röta i Sverige.
Om nämndemän sover (annan artikel) påverkas inget alls till det sämre.