Skip to content

Julian Assange omhäktad - men åklagarens effektivitet ifrågasätts av tingsrätten

Överåklagare Marianne Ny leder förundersökningen mot Julian Assange. Foto: Roger Wikström/TT och John Stillwell/TT

Stockholms tingsrätt beslutade idag att Julian Assange ska vara fortsatt häktad i sin frånvaro. Tingsrätten konstaterar dock att häktningen har bestått under "mycket lång tid" utan att något förhör har kommit till stånd och och att detta " innebär att åtgärdens effektivitet måste ifråga-sättas".

 

- Det allmänna intresset av att utredningen kan fortsätta väger enligt vår uppfattning fortfarande tungt. Arbetet med att försöka genomföra förhör och ta DNA-prov pågår och vi väntar på svar på den framställan om rättslig hjälp som lämnades till Ecuador i mars 2016, säger överåklagare Marianne Ny som är förundersökningsledare.

- Domstolen har här delat vår uppfattning att fortsatt häktning i nuläget är förenlig med proportionalitetsprincipen, 

Häktad i snart sex år
Julian Assange häktades ursprungligen i sin utevaro av tingsrätten den 18 november 2010 på sannolika skäl misstänkt för olaga tvång sexuellt ofredande och våldtäkt.

Sedan dess har de flesta brott som han misstänktes för preskriberats och idag återstår endast misstanke om våldtäkt, "mindre grovt brott".

Julian Assange hade nu  begärt att tingsrätten skulle häva häktningen. Tingsrätten går dock på åklagarnas linje och beslutar att han ska vara fortsatt häktad i sin utevaro. 

När det gäller häktningsskälen skriver tingsrätten i sitt protokoll:

”Julian Assange har inte åberopat några nya omständigheter eller bevis som påverkar tingsrättens bedömning av styrkan i misstankarna mot honom. Mot bakgrund av den utredning som föreligger finner tingsrätten, i likhet med Högsta domstolen, att han är på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, mindre grovt brott, den 17 augusti 2010 i Enköping. Det föreligger alltjämt risk för att han undandrar sig lagföring eller straff.”

Ingen skyldighet att medverka
Julian Assange har också väckt frågan om rätten till en rättvis rättegång till följd av att det skulle uppstå en obalsna i de förhör som för många år sedan hölls med målsäganden och det förhör som skulle kunna komma att hållas med honom själv i framtiden. Tingsrätten skriver:

”Julian Assange har ingen skyldighet att medverka till utredningen. Att hans passivitet med tiden försämrar bevisvärdet hos hans utsaga innebär dock inte att han fråntagits sin rätt att försvara sig eller till en rättvis rättegång. Att detsamma gäller bevisvärdet hos vittnesförhör han ännu inte sett skäl att åberopa leder inte till någon annan slutsats.”

Ifrågasätter effektiveteten
Julian Assange har även hävdat att häktingen oproportionerlig. Tingsrätten skriver:

”Syftet med häktningsbeslutet är att möjliggöra förhör med Julian Assange samt eventuell senare lagföring. Häktningen har bestått under mycket lång tid utan att dessa syften uppnåtts. Det innebär att åtgärdens effektivitet måste ifrågasättas. Fortsatt häktning förutsätter därför i vart fall att åklagarna visar att de vidtar åtgärder som kan förväntas leda till att det långvariga stilleståndet i förundersökningen bryts.”

Tingsrätten fortsätter:

”Åklagarna har även en allmän skyldighet att verka för att häktningstiden blir så kort som möjligt samt att driva förundersökningen så skyndsamt som omständigheterna medger och så att olägenhet inte i onödan drabbar Julian Assange.”

Tingsrätten pekar sedan på att Sverige har ett avtal om rättslig hjälp med Ecuador och att åklagarna har ansökt hos ecuadorianska myndigheter om hjälp att genomföra förhör med Julian Assange på ambassaden i London och att ”det saknas skäl att ifrågasätta att sådana förhör kommer att äga rum”.

  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt