Skip to content

Skenande bedrägerier inte enbart fråga för rättsväsendet - "näringslivet har ett tydligt ansvar"

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Bedrägeribrotten ökar i antal och identitets-missbruk förekommer ofta - samtidigt som näringslivet inte prioriterar kontroll och säkerhet. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en rapport om bedrägerier.

 

Rapporten ”Bedrägeribrottsligheten i Sverige” innehåller både en kartläggning och åtgärdsförslag.

Rapporten visar bland annat att bedrägeribrotten ökar, att kortbedrägerier är den enskilt största kategorin och att falska identiteter ofta används för att genomföra brotten. Internet är platsen för bedrägerierna som ofta sker inom e-handel och internet används även för datorintrång och för att sälja stulna kortuppgifter.

Näringslivet bidrar till brotten
Enligt Brå bidrar näringslivet till att möjliggöra brotten genom att ha eftersatt kontroll i bland annat sina finansiella system eller sina fraktkedjor.

Brå anser att näringslivet har ”ett tydligt ansvar och stor förbättringspotential när det gäller att motverka bedrägeribrottsligheten”.

När det gäller rättsväsendets möjligheter att stoppa bedrägerier skriver Brå:

”Även om rättsväsendets arbete mot bedrägerier kan förbättras ytterligare är en viktig slutsats att problemen med bedrägeribrottslighet inte kan lösas enbart genom rättsväsendets utrednings- och lagföringsverksamhet.”

Socialt och etiskt ansvar
Näringslivet behöver enligt Brå börja ”balansera” sina krav på försäljning mot kontroll- och säkerhetsfrågor istället för att se dessa som ”oförenliga motsatser”. 

Brå skriver:

”Det kräver en större medvetenhet om att företagen också har ett socialt och etiskt ansvar, inte minst då det finns indikationer på att en del av bedrägerivinsterna finansierar fortsatt brottslighet.”

Även den offentliga sektorn behöver enligt Brå se över sina prioriteringar och bli bättre på att arbeta brottsförebyggande med högre kontrollnivåer.

Lägger ner ärenden
Hos polisen är utredningsresurserna enligt Brå:s rapport för små vilket leder till långa utredningstider och en press på att snabbt lägga ner svårutredda ärenden. Detta leder i sin tur till att det blir svårare att identifiera aktiva bedragare och gör det svårare att kartlägga återkommande tillvägagångssätt.

Enligt Brå behövs det även högre kompetens inom revision och IT och ett bättre samarbete mellan polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket.

Samtidigt slår Brå fast att "brottsvolymen av bedrägerier så omfattande att den inte går att angripa med hjälp av ökade resurser".

Samla alla id-handlingar
När det gäller falska identiteter förekommer det enligt Brå i alla typer av bedrägerier. Ett stort problem är de olika former av identitetshandlingar som tillåts i Sverige och att det är lätt att reda på andras personuppgifter.

Brå föreslår därför att en och samma aktör bör få ansvar för hantering av identitetshandlingar i alla faser och att krav ställs på personlig inställelse - allt för att ”garantera en säker ursprungsidentifiering”. 

Brå konstaterar också att rättsväsendet har ökat sin förmåga att klara av stora och resurskrävande utredningar med flera gärningspersoner och många målsäganden.

Brå lyfter fram de åtgärder som Åklagarmyndigheten har lagt fram om assistansbedrägerier och menar att det är viktigt att dessa sprids inom rättsväsendet för att kunna tillämpas även vid andra typer av utredningar.

 

 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt