Skip to content

"Offentlighetsprincipen blottlägger myglet - men nu ska ännu mer bli hemligt"

DEBATT - av Terje CarlssonPer Hagström, Carl Larsson och  Julia WågenbergFouad Youcefi, Föreningen grävande journalister

 

Uppgifter i allmänna handlingar var avgörande för många av fjolårets viktigaste avslöjanden. Det konstaterar Föreningen grävande journalister efter att ha gått igenom de granskningar som tävlade om årets Guldspadar, Sveriges finaste journalistpris. Samtidigt förbereder regeringen en rad nya sekretessregler som hotar framtida granskningar.

De största scoopen från förra året belönades i helgen på Guldspadegalan i Göteborg. Avslöjanden om rättsövergrepp, korruption och omfattande slöseri med våra skattepengar konkurrerade om de prestigefyllda prisen.

De nominerades egna arbetsbeskrivningar visar att offentlighetsprincipen har varit en viktig pusselbit i många avslöjanden. Det här bekräftas av den enkät som vi har skickat ut till de tävlande journalisterna.

I 26 av de 27 nominerade granskningarna har journalisterna använt offentlighetsprincipen som ett verktyg i sitt grävande. I 23 av granskningarna har informationen som journalisterna fått fram på detta sätt varit helt avgörande eller mycket viktig för avslöjandet.

Ett exempel är Aftonbladets Kerstin Weigl och Kristina Edblom som bland annat läst 200 rättspsykiatriska undersökningar om män som mördat sina kvinnor. Deras granskning visar att många av de mördade kvinnorna hade kunnat vara i livet om myndigheterna tagit varningssignalerna på allvar.  

Offentliga uppgifter i kommunens ekonomisystem spelade en viktig roll när Kina Pohjanen på P4 Uppland följde flödet av pengar från bolaget Svensk kärnbränslehantering till Östhammars kommun. Pengarna visade sig finansiera delar av den kommunala näringslivschefens lön och konferensresor till franska Rivieran för kommunens tjänstemän. Det här under samma tid som Östhammar skulle ta ställning till om bolaget skulle få gräva ner kärnavfall i kommunen.

Granskningarna visar att offentlighetsprincipen fortfarande är ett effektivt verktyg för att granska myndigheter. Men den fungerar inte lika bra i alla delar av Myndighetssverige. På vissa håll är sekretessen så stark att insynen är lika med noll. Det värsta är att dessa blinda fläckar växer i takt med att ständigt nya sekretessregler införs.

En kartläggning som Konstitutionsutskottet gjorde år 2012 visade att Sveriges EU-inträde medfört att sekretessen skärpts vid 65 tillfällen. Till det ska läggas de många sekretessregler som Sverige infört helt på eget initiativ, ofta efter önskemål från våra myndigheter.

I år fyller offentlighetsprincipen 250 år och man kunde tro att den skulle vara fredad åtminstone under jubileet. Men justitiedepartementet har tvärt om slagit till med ett förslag om att införa inte mindre än sju nya sekretessregler (Ds 2016:2).

Ett av förslagen är särskilt illa genomtänkt och går ut på att offentlighetsanställdas personnummer ska bli hemliga. Det skulle göra det svårare att avslöja tjänstemän som sitter på dubbla stolar, som inte redovisat sina bisysslor, som upphandlat tjänster från närståendes bolag eller ljuger om sina meriter.

Den här typen av inskränkningar av insynen kommer självklart att få effekter för möjligheterna att bedriva granskande journalistik, vilket borde oroa alla som inte litar blint på myndigheter och makthavare.

”Utan stöd av offentlighetsprincipen hade det här avslöjandet aldrig gått att genomföra”, säger Ali Fegan om sin granskning av Sjöfartsverkets hemliga miljardköp av helikoptrar.

Fegan och Uppdrag granskning-kollegan Lars-Göran Svensson belönades med varsin Guldspade i kategorin riks-TV. Genom att ta strid i domstol lyckades de få ut dokumenten som Sjöfartsverket hade försökt hålla hemliga. Uppdrag granskning kunde visa att myndigheten rundat upphandlingsreglerna och ljugit för regeringen om kostnaderna för affären.

Frågor om offentlighet- och sekretess ligger på justitieminister Morgan Johanssons bord. Det är hans departement som nyligen föreslagit en rad nya skärpningar av sekretessen.

Mot bakgrund av detta vill vi fråga ministern: Hur mycket mer sekretess tål offentlighetsprincipen? Kan det rent av vara dags att gallra bland befintliga sekretessregler och ge utrymme för fler viktiga avslöjanden?

 

Föreningen grävande journalister

Terje Carlsson, ordförande

Per Hagström, ledamot juridiska rådet

Carl Larsson, ledamot juridiska rådet

Julia Wågenberg, ledamot juridiska rådet

Fouad Youcefi, ledamot juridiska rådet

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt