Skip to content

Hon vägrade komma - så ska KU tvinga fd ministrar till förhör i framtiden

Förre näringsministern och vice statsministern Maud Olofsson (C) vägrade låta sig förhöras av KU. Foto: Leif R Jansson och Henrik Montgomery/TT

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) kräver att tillträdande ministrar i framtiden ska vara tvungna att medverka vid KU-förhör - även efter det att han eller hon har slutat som minister. Detta genom att ansvaret läggs på statsministern.

 

KU skriver i sin granskning av regeringen att de ”förväntar sig att statsministern ställer sådana krav vid en regeringsbildning, och att kraven och åtagandena formuleras skriftligt”.

Skriftliga frågor och muntliga utfrågningar är numera vanliga när utskottet gör sina granskningar men varken statsråd eller enskilda tjänstemän är uttryckligen förpliktade att medverka.

Sittande statsråd har aldrig vägrat
Ett sittande statsråd har aldrig vägrat att komma till en utfrågning med konstitutionsutskottet. Men under senare år har KU haft problem med både före detta ministrar och före detta tjänstemän.

Ett färskt exempel är förra näringsministern Maud Olofsson (C) som våren 2015 inte ville svara på frågor om Vattenfalls Nuon-affär i KU - någonting som väckte en våldsam debatt.

Ett annat äldre exempel är den förra statssekreteraren Ulrica Schenström (M) som våren 2008 inte ville svara på KU:s frågor om ansvaret för regeringens krishantering efter ett uppmärksammat krogbesök då hon hade jouren.

Andra länder har påföljder
KU har nu tittat på hur andra europeiska och nordiska länder har löst problemet när en person inte hörsammar en kallelse. KU konstaterar att flera länder till skillnad från Sverige använder sig av en mer formell inkallelseorder som är förenad med påföljder.

När det gäller sittande statsråd anser KU inte att några ändringar behövs:

”Om ett sittande statsråd skulle vägra att komma borde statsrådet rimligen bli föremål för en misstroendeförklaring från riksdagen.”

Lagstiftning möjlig
Men frågan om före detta statsråds medverkan kräver däremot någon typ av åtgärd anser KU som konstaterar att det är fullt möjligt att lagstifta om deras skyldighet att medverka i konstitutionsutskottets granskning och att vite skulle kunna användas som påföljd.

Men - fortsätter KU:

”Mot en sådan ordning skulle dock kunna invändas att den innebär ett nytt avsteg från huvudregeln att rättskipningsuppgifter inte ska fullgöras av riksdagen.”

Skriftligt åtagande
Lösningen blir istället att föreslå ett skriftligt åtagande för blivande statsråd - att statsministern ansvarar för att detta upprättas i samband med att ministern tillträder som statsråd.

KU tar även upp frågan om bristande sanningsenlighet inför konstitutionsutskottet men anser att det knappast finns tillräckliga kriminalpolitiska skäl för att straffsanktionera detta.

 

 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt