Skip to content

Advokat förlorade i hovrätten - HD prövar offentligt biträdes rätt till dröjsmålsränta

Migrationsverket vägrade betala dröjsmålsränta till advokaten - som därför stämde verket på 20 967 kronor. Han vann i tingsrätten men förlorade i hovrätten som ansåg att det inte handlade om någon avtalssituation som gav honom rätt till ränta. Nu har Högsta domstolen beslutat att pröva fallet.

 

Advokaten hade varit förordnad som offentligt biträde i ett ärende enligt utlänningslagen och fått betalt tre och en halv månad för sent från Migrationsverket.

Advokaten stämde Migrationsverket vid Norrköpings tingsrätt och begärde förseningsränta på 20 967 kronor.

Tingsrätten ansåg att varken lagen om offentligt biträde eller rättshjälpslagen innehåller bestämmelser om rätt till ränta vid sen betalning. Enligt tingsrätten gäller räntelagen, som styrs av ett EU-direktiv, handelstransaktioner som skiljer sig från ett förhållande som uppstår mellan Migrationsverket och ett offentligt biträde.

Inget avtalsförhållande
Orsaken är, enligt tingsrätten, att uppdraget inte grundar sig på ett avtal utan på ett ensidigt beslut om att utse biträdet. Uppdraget innebär dessutom att biträda och tillvarata en enskilds rättsliga intressen.

Ännu ett skäl är enligt tingsrätten att kostnadsräkningen prövas genom ett beslut av myndigheten i samband med att ett ärende avgörs i sak, vilket inte stämmer överens med den ordning som följer av räntelagen och direktivet.

Tingsrätten slog därför fast att förhållandet mellan advokaten och Migrationsverket inte kunde ses som en handelstransaktion och att ränta därför inte kunde grundas direkt på räntelagen eller direktivet.

Tingsrätten skrev däremot i sina domskäl:

"De skäl som motiverat bekämpandet av sena betalningar inom EU för handelstransaktioner gör sig lika starkt gällande även i en situation som den nu aktuella. Av intresse i sammanhanget bör vara att Justitiekanslern (JK) i beslut den 30 juli 2014 (dnr 3724-13-40) tillerkänt en advokatfirma skadestånd för ränteförlust på grund av Migrationsverkets brister i handläggningen... I beslutet uttalade JK bl.a. att efter att räkning godkänts ska betalning ske snarast och rimligen inom en vecka."

Tingsrätten fortsatte:

"När utbetalning av tillerkänd ersättning dröjer har situationen en sådan likhet med ett vanligt civilrättsligt fordringsförhållande mellan borgenär och gäldenär att det framstår som rimligt att låta dröjsmål med utbetalning vara förenad med skyldighet att betala dröjsmålsränta."

Migrationsverket förlorade i tingsrätten
Tingsrätten ansåg därför att räntelagen skulle vara analogt tillämplig och att advokaten därför hade rätt till dröjsmålsränta. Migrationsverket dömdes därför att betala drygt 20 967 kronor i ränta.

Domen överklagades till Göta hovrätt som i och för sig delade tingsrättens bedömning när det gällde frågorna om avtalsförhållanden, handelstransaktioner, räntelagen och EU-direktivet.

När det gällde tingsrättens uppfattning om möjligheten till en analog tillämpning hävdade dock hovrätten att detta var uteslutet. Samma sak gällde hänvisningen till det tidigare JK-beslutet.

Hovrätten skrev i sina domskäl:

"I rättspraxis har en analog tillämpning av räntelagen på uppdrag liknande det nu aktuella uteslutits (jfr rättsfallet RH 2008:30). Vad som anförs i Justitiekanslerns beslut den 30 juli 2014, dnr 3724-13-40, bekräftar det rådande rättsläget. Direktivet omfattar enligt vad som angetts ovan inte ett uppdrag av nu aktuell karaktär och kan därför inte anses ha inneburit någon förändring av rättsläget." 

Advokaten förlorade därför i hovrätten.

Högsta domstolen beslutar nu att meddela prövningstillstånd i målet.

 

 

  • Alt-texten
    Isak Bellman

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt
www.BilDelar24.com