Skip to content

Pippi vinner i Högsta domstolen - sätter punkt för tvist om 70 miljoner

Foto: Jan Collsiöö och Pontus Lundahl/TT

Skiljenämnden överskred inte sitt uppdrag när det gällde en tvist om en show med Pippi Långstrump. Det konstaterar både hovrätten och Högsta dom-stolen och går därmed på Saltkråkan AB:s linje. Motpart var ett bolag som hade övertagit rätten till en eventuell fordran på 70 miljoner kronor mot Saltkråkan från ett eventbolag som hade försatts i konkurs efter en tvist med Saltkråkan.

 

Eventbolaget tecknade i maj 2010 ett licensavtal med Saltkråkan AB - det bolag som förvaltar och har rättigheterna till Astrid Lindgrens verk - om att sätta upp en isföreställning om Pippi Långstrump.

I avtalet fanns dels ett överlåtelseförbud som innebar att licensavtalet inte fick överlåtas till någon annan utan den andra partens skriftliga samtycke”, dels en klausul om att tvister om avtalet skulle avgöras enligt Stockholms Handelskammares skiljedomsinstituts regler.

Krävde att musiken skulle göras om
Efter att ett antal föreställningar hade genomförts krävde Saltkråkan bland annat att den musik som spelades skulle göras om. Eventbolaget lät bli att betala ut någon royalty för de genomförda föreställningarna till Saltkråkan.

Efter att eventbolaget i november 2011 hade påtalat att man ansåg att Saltkråkans krav när det gäller musiken var ett avtalsbrott hävde Saltkråkan avtalet med hänvisning till att royaltyn inte hade betalats.

I april 2012 påkallade eventbolaget ett skiljeförfarande och begärde att Saltkråkan skulle betala drygt 70 miljoner kronor på grund av avtalsbrott, eller så kallat anteciperat (i framtiden förväntat) avtalsbrott.

I december samma år ogillade skiljenämnden skadeståndsyrkandet. Saltkråkan hade visserligen inte rätt att kräva att musiken skulle göras om, men bolagets agerande utgjorde varken avtalsbrott eller anteciperat avtalsbrott eftersom Saltkråkan trodde sig ha rätt att kräva sådana förändringar.

Eventbolaget förpliktades också att betala ut royaltyn till Saltkråkan. Strax därefter försattes eventbolaget i konkurs.

Klandrade skiljedomen
Ett annat bolag, som påstod sig ha förvärvat skadeståndsanspråket och rätten att klandra skiljedomen av konkursboet, klandrade skiljedomen i hovrätten.

Bolaget menade att skiljemannen hade överskridit sitt uppdrag genom att lägga en icke åberopad omständighet – - att Saltkråkan trodde sig ha rätt att kräva förändringar i föreställningen -– till grund för domen.

Hovrätten ansåg att det i och för sig inte fanns något hinder för bolaget att klandra skiljedomen men kom också fram till att skiljenämnden inte hade överskridit sitt uppdrag. Hovrätten gick därför på Saltkråkans linje.

Bolaget vände sig därefter till Högsta domstolen och begärde att skiljedomen sskulle upphävas. HD avslår dock överklagandet och fastställer därmed hovrättens beslut.

Inget hinder mot överlåtelse
Inte heller HD anser att överlåtelseförbudet hindrar bolaget från att åberopa den rätt till skadestånd som har förvärvats från eventbolagets konkursbo.

Enligt HD finns det inte heller något hinder enligt upphovsrättslagen mot att fordringen har överlåtits. Därmed har bolaget haft rätt att göra den förvärvade skadeståndsfordringen gällande mot Saltkråkan.

När det gäller skiljenämndens uppdrag konstaterar HD dock att det som Saltkråkan har pekat på när det gäller sin rätt att agera inom ramen för avtalet inte utgjorde något så kallat rättsfaktum. Skiljenämnden har därför inte överskridit sitt uppdrag.

 

 

  • Alt-texten
    Johanna Haddäng

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt