Skip to content

Sex miljarder till "rehabiliteringsgaranti" för sjukskrivna utan effekt - rapport från Riksrevisionen

Sedan 2008 har staten satsat drygt sex miljarder kronor på att få personer som lider av psykisk ohälsa tillbaka i arbete. Men den så kallade rehabiliteringsgarantin har inte bidragit till att fler börjar arbeta igen. Det visar en ny granskning av Riksrevisionen.

 

- Regeringen bör överväga att ändra rehabiliteringsgarantins utformning eller lägga ner den. Patienter drabbas när de får sen eller felaktig behandling som inte ökar chanserna för att de ska kunna börja arbeta igen. För samhället bidrar det till att kostnaderna för sjukfrånvaron fortsätter att öka, säger riksrevisorn Margareta Åberg.

Psykisk ohälsa är den främsta anledningen till sjukfrånvaro. Psykiska diagnoser står för ungefär 40 procent av alla sjukskrivningar som ersätts av Försäkringskassan.

Riksrevisionen har nu granskat rehabiliteringsgarantin, vars syfte är att förhindra sjukskrivning och öka återgången i arbete för personer som lider av mildare former av psykisk ohälsa, till exempel stressrelaterade besvär.

Rehabiliteringsgarantin är en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Enligt Riksrevisionen visar granskningen att regeringen inte har utformat och utvecklat överenskommelserna utifrån den kunskap som finns om rehabiliteringsgarantin och dess effekter. Målet att få fler med psykisk ohälsa tillbaka i arbete har inte nåtts.

Okvalificerad första bedömning och lång väntetid
En orsak till att insatserna inte fungerar är att patienterna i många fall inte får någon kvalificerad första psykologisk bedömning. Det gör det svårt att avgöra om patienten har rätt förutsättningar att bli hjälpt av behandlingen som ryms inom rehabiliteringsgarantin.

Ofta är det också lång väntetid för att komma igång med behandling eftersom det fortfarande inte finns tillräckligt med kvalificerade behandlare. En del landsting har en väntetid på fyra månader, andra upp till ett år.

Ingen uppföljning
Ett annat problem är att det inte går att avgöra om patienterna blir hjälpta av behandlingen eftersom rehabiliteringsgarantin inte har något krav på uppföljning.

Granskningen visar också att primärvården har olika möjligheter att nå rehabiliteringsgarantins mål. Ersättning betalas inte utöver den rena behandlingen för att hjälpa patienter att börja arbeta igen.

Riksrevisionen rekommenderar nu att regeringen överväger hur arbetet med att öka fokus på arbetsåtergång för den här patientgruppen bör utformas.

 

Foto: TT

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt