Skip to content

Kvinna fick upp bevismål i HD utan RÅ - 14 års fängelse för mordförsök

Mannen åtalades för att ha kastas ut sin hustru från balkongen. Han dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten. Kvinnan överklagade - utan stöd från riksåklagaren - till Högsta domstolen och begärde att HD skulle klargöra "var den nedre gränsen för beviskravet ställt utom rimligt tvivel egentligen går". HD dömer nu mannen för mord-försök till 14 års fängelse.

 

Mannen dömdes av Södertälje tingsrätt till nio års fängelse för mordförsök. Enligt tingsrätten var det styrkt att han hade kastat ut sin fru från balkongen till deras bostad på sjätte våningen.

Kvinnan fick svåra skador och var nedsövd i fem veckor. Hon drabbades inledningsvis av total minnesförlust men återfick med tiden minnesbilder från händelsen.

Brist på annan bevisning
Tingsrätten ansåg - trots brist på annan entydig bevisning - att hennes uppgifter om händelseförloppet skulle läggas till grund för bedömningen.

Den fällande domen överklagades till Svea hovrätt som friade mannen. Hovrätten ansåg att kvinnans tillförlitlighet kunde ifrågasättas och att det i brist på stödbevisning inte var ställt bortom rimligt tvivel att mannen verkligen hade kastat henne från balkongen.

Kvinnan överklagade den friande domen till Högsta domstolen som meddelade prövningstillstånd. Hon åberopade där ny bevisning och begärde att HD skulle klargöra "var den nedre gränsen för beviskravet ställt utom rimligt tvivel egentligen går".

HD konstaterar nu att den tekniska och rättsmedicinska utredningen visar att kvinnans fall från balkongen har föregåtts av att hon har fått blödande sår och att hennes kropp har varit utsatt för våld även efter det att hon har blivit blodig.

Kraft i sidled vid fallet
HD konstaterar också att kvinnan vid fallet landade drygt två meter ut från balkongen och att sakkunniga i målet har vittnat om att detta knappast kan ha skett utan någon kraft som har verkat i sidled.

HD anser att bevisvärdet av kvinnans uppgifter i sig visserligen är lågt men att uppgifterna får starkt stöd av den övriga bevisningen. HD kommer således fram till att det är ställt bortom rimligt tvivel att den tilltalade - efter att först ha misshandlat kvinnan - har kastat eller släppt henne från balkongen med avsikt att hon skulle slå ihjäl sig.

Mannen döms därför för mordförsök till 14 års fängelse. HD väger då in att brottet begicks av en närstående i familjens hem och att kvinnan fick skador för livet.

 

 

Foto: Lars Pehrson/TT

 


  • Alt-texten
    Eva Clasö

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

34 comments

Rättvisa har skipats ! Hon måste ha haft en bra advokat !
Det blir intressant att se om mannen tänker krypa in i fängelse !

En mycket skicklig advokat som varit operativ åklagare men bytt inriktning. Den här gången fick han dock i praktiken återta sin gamla roll. Detta eftersom riksåklagaren ansåg att målet inte skulle överklagas och därför avstod från det. RÅ såg inget prejudikatintresse i målet, men det gjorde uppenbart HD och målsägandebiträdet. Jag är imponerad. Riktigt bra gjort.

Målsägandebiträdet är Ia Sweger, all eloge till henne!
http://lt.se/nyheter/sodertalje/1.3134706-balkongfallet-upp-i-hd-i-dag

Målsägandebiträdet är Ia Sweger, men det är Viktor Carlberg som gjort jobbet i HD. Han togs in just på grund av sina specialiserade kunskaper.

Har läst hovrättens dom och den lämnade en del att önska. Det var riktigt bra av målsägandebiträdet att överklaga och vända målet i HD. Detsamma kan emellertid inte sägas om RÅ, som valde att inte överklaga hovrättens dom.
/ Nicklas

Synnerligen bra gjort!

Dock är jag tveksam till rubriksättningen. Visst det är fråga om ett "bevismål", men det är ju just fråga om hur beviskrav i brottmål skall tolkas. Det är således inte fråga om bevisvärdering, som inte direkt är något som hamnar i Högsta domstolen för prövning om det är av vikt för rättstillämpningen.

Det förhåller sig således inte så, som många tror även rättskunninga, att det är bara typiska rättsfrågor som hamnar i HD. Jmfr s. 13 ff, i det aktuella målet B 4003-14.

B 4003-14, s. 13
"I brottmål är det åklagaren, eller målsäganden, som har bevisbördan. Högsta domstolen har i flera rättsfall (se t.ex. NJA 1980 s. 725 och NJA 1996 s. 176) uttalat att det för fällande dom krävs att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till den gärning som ligger till grund för åtalet. Detta gäller allmänt, fastän beviskravet för vissa speciella situationer har formuleras något annorlunda (se t.ex. NJA 1990 s. 210 och NJA 2013 s. 376, p. 43)."

Det där att bevisvärdering inte ska tas upp av HD är ju bara HD:s interna praxis. Bevisvärdering är lagstiftat (RB 35:1) och HD kan naturligtvis ta upp mål om hur den lagstiftningen ska tolkas och tillämpas, vilket HD också gjort flera gånger.

Visst är det fråga om bevisvärdering, det är väl egentligen den enda centrala frågan i målet. HD har släppt upp målet i dess helhet och prövat all den bevisning som underinstanserna haft att pröva samt en del som tillkommit i HD. En annan sak är att HD gör ett antal vägledande uttalanden om hur bevisvärderingen går till. HD har också en skrivning om sin roll som prejudikatinstans i förhållande till bestämmelsen om fri bevisprövning i 35 kap. 1 § rättegångsbalken.

Fast av större nyhetsvärde tycker jag att det två uttalandena om dels rätten att tiga och dels syftet med förundersökningen vara.

Jag läste domen för ett par dagar sedan och vill minnas att där stod att förundersökningen är inte en del av rättegången.

Starkt och bra formulerat!

Exakt! Rätten att tiga och om förundersökning var ett par riktigt intressant och klargörande uttalanden.

Lite förvånad att ni fastnat just för de delarna för där slår väl HD närmast in öppna dörrar. Själv tycker jag att HD:s genomgång av metodiken för bevisprövning är det klart mest intressanta. Den typen av genomgång har HD mig veterligen inte gjort tidigare. Den här typen av mål är ganska vanliga, dvs. mål där det finns en målsägandeutsaga och en berättelse från den tilltalade och ett antal andra bevis av olika slag, som var för sig inte ger tillräckligt stöd åt målsägandens berättelse. Att målet är unikt på andra sätt är en annan sak.

TACK rättsväsendet!!! Lite förtroende till rättsväsendet är nu reparerat.

Sweger/Carlberg måste ha känt sig övertygade och med sakkunniga i kastparabelns metodik har man troligen kommit rätt. Påminner om Kortiis mfl:s sätt at driva knivmål. Sällsynt i vår tid att jurister tar sig tid att vända på alla stenar? Kan enskilda åtal också bli en framtidanisch?/H

Är det ingen, mer än jag, som vill anmärka på försvarets agerande. Utomordentligt dåligt försvar där man tar till banala metoder (kanske för att de var chanslösa och insåg det) genom att bl.a. försöka hävda otillåten ändring av gärningsbeskrivningen. Måste dock instämma i hyllningskören till firma Sweger/Carlberg. Av vad jag hört var det Carlberg som själv initierade en brottsplatsundersökning, samt anlitade sakkunniga (som sedan blev väldigt avgörande). Carlberg (och i viss mån Sweger) har bevisat sig vara väldigt skickliga på sitt yrke, hatten av.

Men herre gud. Är det raketfordkning? Uppenbarligen insåg inte RÅ att det ens fanns intresse att driva det vidare. Så åklagaretiketten är knappast en garant. Jag vet biträdande jurister som justerat åtal.

Angående vikten av att ha lett FU är knappast det heller raketforskning. Läs gärna advokat Hellman utmärkta inlägg i den debatten.

Det är klart att erfarenheten som åklagare är en utmärkt tillgång i detta fall, men personliga egenskaper är alltid viktigare.

Jag kan hålla med dig Musse. Grunden för min inställning (som redovisats i tidigare kommentar) är snarast att RÅ fegat ur och att Sweger då kontaktat Carlberg som genomfört ett föredömligt arbete även om det kan tyckas vara dennes jobb. Men ändå, ibland kan även ett gott dagsverke förtjäna lite beröm.

Justera gärningsbeskrivning görs nästan aldrig av målsägandebiträden
Se till att begära relevanta kompletteringar görs nästan aldrig av målsägandebiträden
Framställa häktningsyrkanden görs nästan aldrig av målsägandebiträden

Skälet är enkelt, de saknar kunskap och erfarenhet av detta, för de har nästan aldrig varit åklagare. Utom i det här fallet då. Det är alltså den praktiska hanteringen i domstol som VC gjort föredömligt. Däremot kan även advokater få upp ett mål i HD då och då, så att det blev PT är Ias förtjänst, helt klart.

Men knorren på historien är förstås att riksåklagaren inte såg prejudikatfrågan.

Försvararen, hmmm, var det inte han som själv nyligen dömdes av Svea hovrätt?

Att justera yrkanden och grunder är helt normalt arbete.
Begära kompletteringar görs vanemässigt av advokater i både brottmål och andra mål.
Framställa yrkanden görs vanemässigt.

Det blir inte raketforskning bara för att åklagare brukar göra det. Jag är ganska säker på att åklagare utan större problem skulle klara av att vara målsägandebiträden och att t.ex. framställa yrkanden i vårdnadsmål, det är inte komplicerat bara för att de som oftast gör det tycker att de är speciella.

Jag tror nog att det finns en risk att han inte kommer vara offentlig försvarare jättemånga fler gånger.

Advokater som uppträder som försvarare måste såklart känna till vad som gäller kring gärningsbeskrivningar.
Det kräver ingen särskild kompetens, en lekman borde lösa det med lite påläsning.

Jag kan inte riktigt se det komplicerade med det. Många olika yrken borde vara bättre lämpade till det. T.ex. forensiker eller vetenskapsteoretiker.

Möjligt, men knappast på grund av sådana enkla uppgifter. Det ligger isf mer på ett allmänt plan i en vana att arbeta på ett visst sätt, snarare än specifika enkla uppgifter. Folk blir olika bra på olika måltyper och olika roller beroende på vana.

Advokater som inte har egen åklagarkompetens är förvånansvärt okunniga på att formulera gärningspåståenden.

Det svåra är inte att komplettera. Det kan en åsna göra. När allt är på plats är det inte svårt för fräscha ögon att se luckorna. Det svåra ligger i att bygga en fu utan luckor oxh under gång se de som alltid uppstår. Det är en konst. Visst. Men komplettera är lätt, som alltid när man har ett färdigt arbete framför sig.

Det har du rätt i. Det är det som ligger i ordet relevant komplettering. Men under förundersökningens gång måste man dels underbygga brottsmisstanken, dels vara noggrann med att följa upp sådant som talar till misstänkts fördel och dels även täppa till luckor/alternativa hypoteser som du inte ens vet om någon kommer att invända med. Ibland är det tom tingsrätten som ensam kommit på en alternativhypotes som man måste motbevisa.

Att göra detta på ett bra sätt är det som kännetecknar en skicklig åklagare. Eller i det här fallet, en skicklig advokat med åklagarkompetens.

Det är Ia Sweger som har fått prövningstillstånd i HD. Det är Ia Sweger som har drivit målet från början till slut med biträde av advokat Viktor Carlberg. Att en kvinnlig advokat inte uppmärksammas trots ett briljant juridiskt arbete och ett brinnande engagemang är skandal i Sverige år 2015.

Advokater brukar inte uppmärksammas för mål de driver till HD över huvud taget. Varför just en kvinnlig advokat skulle uppmärksammas förstår jag inte.
Vad var det briljanta juridiska arbetet?

Då tror jag faktiskt inte att du är insatt i målet Elin. Carlberg har stått för resonemang och upplägg. Sweger fick PT, absolut. Men att hon själv behövde biträde av en annan advokat säger väl även dig att hon behövde hjälp. Tramsigt att göra det till en könsfråga.

Vad har könet med saken att göra?

Det är Viktor Carlberg som gjort arbetet i HD. Det är Ia Sweger som fått prövningstillstånd och tagit in en expert i VC, stor eloge för prestigelösheten i att backa som nån annan skrivit - när RÅ inte varit med på tåget är det dock en tuff uppgift för en advokat som är målsägandebiträde att köra själv. IS har tagit ett smart och moget beslut, men sen är det VC som gjort hästjobbet i HD vilket lett till fällande dom. Stort tack vare VC:s erfarenhet av åklagare inom grova brott. Att säga att det är Ia som drivit det från början till slut är fel, VC rodde det i hamn. Men eloge till IS absolut.

Det finns massor med bra kvinnor i branschen, majoriteten av åklagarna, domarna och målsägandebiträdena, stor andel av försvararna om än ej i majoritet. Att påstå att kön har någon som helst roll i att IS inte uppmärksammas mer talar för brist på insikt i branschen och i detta mål.

Nu förstår jag viktigheten av min advokat Görans handlande i mitt ärende. Så hade han istället som jag stått som sökande i våra mål så hade det då varit han som fått äran att ha vunnit? Men nu känner jag advokaten Göran personligen och han är redan en tung advokat och han sa ordagrant till mig - du har hjärna och du kan skriva detta själv men skriv att jag stöttar dig till fullo. Vilket jag gjorde och nu förstår jag vad han menar:)) så jag är varken Adv el jurist och vi har lyckats sätta rättsväsendet på plats. All respekt till de som stöttat mig pro bono i denna kamp mot rättsväsendet och JK. Det kommer kosta att få mig vara tyst om allt detta. Tänk att en kvinna fäller dessa kvinnor för oegentligheter inom vårt rättsväsende. Jag har männens motsvarighet till balls och det kallas ryggrad. Nu pratar vi girlpower

Det är viktigt att människor får resningar! I mitt fall sökte JAG resning i Hfd 4 ggr men fick avslag men jag och med advokaten vid min sida så togs inte ens målet upp till resning och vi fick rätt! Adv ville inte ta hatten av mig så han sa hela tiden skriv att jag stöttar dig. Det mörkas en hel del i våra domstolar som även JK mörkar. Så till dessa kvinnor som backat upp varandra och mörkat jäv bl.a. Så till Er kvinnor som skall göra karriär backa aldrig upp en kollegas el väns felaktigheter då jan karriären få sig en riktig törn!