Skip to content

Kriminalvården i hemlig allians med Kronofogden - får allvarlig JO-kritik

Chefs-JO Elisabet Fura
Chefs-JO Elisabet Fura

Chefs-JO Elisabet Fura riktar skarp kritik mot Kri-minalvården sedan det avslöjats att personal, genom anonyma tips, har hjälpt Kronofogden att reda ut de intagnas skulder. JO skriver att hon har "förståelse för om de intagna uppfattar det som att anstalten försökt dölja sin medverkan i utmät-ningen" och anser att agerandet riskerar att rasera förtroendet mellan personal och intagna.

 

En intagen på fängelset Salberga JO-anmälde anstalten efter att Kronofogden hade utmätt drygt 11 000 kronor som fanns på hans konto.

Enligt internen hade utmätningen ägt rum efter att Kriminalvårdens personal hade kontaktat Kronofogden och berättat att han hade tillgångar på det aktuella kontot.

Ersättning från Kriminalvården
Enligt mannen var pengarna på kontot dessutom ersättning för sysselsättning inom Kriminalvården – och borde därför inte ha fått utmätas.

I ett yttrande till JO bekräftar Kriminalvården i stort den intagnes bild av händelsen. Anstalten ska, på begäran av Kronofogden, ha tagit fram uppgifter om vilka av de intagna som hade skulder hos Kronofogden.

Kriminalvården skriver i yttrandet:

”Detta har skett genom att klienthandläggare på uppdrag av anstaltsledningen anonymt ringt till Kronofogden för att inhämta denna information. Det är enligt Kriminalvårdens uppfattning inte en uppgift för Kriminalvården att för Kronofogdens räkning utreda vilka av de intagna som har skulder hos Kronofogden. Kriminalvården borde således inte ha tillmötesgått Kronofogdens begäran i denna del.”

Kriminalvården konstaterar också att uppgifterna om att den intagne fått pengarna för att ha deltagit i sysselsättning inom Kriminalvården ”förefaller vara korrekta”.

Kriminalvården slår fast att enligt lag får sådan ersättning inte utmätas och skriver att anstalten ska ha uppgett detta för Kronofogden.

”Omfattas inte av Kriminalvårdens uppdrag”
Chefs-JO Elisabet Fura konstaterar nu att anstalten Salberga på begäran av Kronofogdemyndigheten både har lämnat ut uppgifter om intagnas tillgångar och utrett skuldsättningen bland intagna genom att anonymt kontakta Kronofogden. Uppgifterna har lämnats till Kronofogdemyndigheten som har beslutat att utmäta egendomen.

Enligt chefs-JO finns det inte något hinder för Kriminalvården att lämna ut uppgifter på begäran av en annan myndighet om förutsättningarna i den så kallade generalklausulen i offentlighets- och sekretesslagen är uppfyllda.

I det här fallet gjorde myndigheten dock aldrig någon prövning av om dessa förutsättningar var uppfyllda innan anstalten Salberga lämnade ut uppgifterna till Kronofogden.

Dessutom har anstaltens personal utfört uppgifter som inte omfattas av Kriminalvårdens uppdrag när de utrett de intagnas skuldsättning på Kronofogdemyndighetens uppdrag, konstaterar Elisabet Fura.

”Förtroendet riskerar att skadas”
Elisabet Fura poängterar också att en stor del av Kriminalvårdens uppdrag är att verka för att återfall i brott förebyggs och förbereda intagna för ett liv utanför fängelset.  

Hon skriver:  

”För att lyckas med denna viktiga del av sitt uppdrag måste det finnas förtroende och respekt mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, och därigenom måste Kriminalvården verka för att intressera de intagna för att vilja påverka sin situation. Ett led i en sådan process kan exempelvis vara att kriminalvårdspersonalen uppmuntrar en intagen att genom kontakter med Kronofogdemyndigheten försöka sanera sin ekonomi.”

Hon fortsätter:

”Om kriminalvårdspersonalen har gjort bedömningen att det funnits skäl att utan en intagens vetskap lämna ut uppgifter till Kronofogdemyndigheten bör personalen i efterhand informera om sin medverkan i utmätningen och skälet till detta. Om kriminalvårdspersonalen inte informerar de intagna om de kontakter som tagits med Kronofogdemyndigheten riskerar förtroendet och respekten mellan personalen och de intagna att skadas. I sin förlängning kan det leda till svårigheter för Kriminalvården att utföra en central del av sitt uppdrag.”

Elisabet Fura skriver också i sitt beslut:

”Av utredningen framgår inte om anstalten informerade de intagna om sin medverkan i utmätningarna. Det framgår däremot att den kriminalvårdspersonal som utredde de intagnas skuldsättning ringde anonymt till Kronofogdemyndigheten. Kriminalvården har inte närmare förklarat varför personalen agerade på detta sätt. Jag kan emellertid ha förståelse för om de intagna uppfattar det som att anstalten försökt dölja sin medverkan i utmätningen.” 

”Anstalten har alltså utan prövning lämnat ut sekretesskyddade uppgifter till Kronofogdemyndigheten och därtill på ett olämpligt sätt utfört uppgifter som inte ingår i Kriminalvårdens uppdrag. Genom att anstalten på sådant sätt agerat utanför ramarna för myndighetens uppdrag har det, enligt min mening, funnits en uppenbar risk för att Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott försvårats. Av den anledningen förtjänar anstalten allvarlig kritik för sitt agerande.”

 

Foto: KU

  • Ebba Wigerström

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

7 comments

Vad hände med 4 kap. 15 § utsökningsbalken? Enligt den har ju kriminalvården en upplysningsplikt att till kronofogden uppge om de "har fordran hos honom eller annat mellanhavande med honom, som kan vara av betydelse för bedömning i vad mån gäldenären har utmätningsbar egendom". Många intagna har ju obetalda skadestånd till sina brottsoffer så det tycker man väl är helt i sin ordning att myndigheterna strävar efter att brottsoffren ska få sina rättmätiga ersättningar betalda. Sen kanske just den här utmätningen inte höll men i övrigt så tycker jag att JO borde tänka mer på brottsoffren än på de intagna med skulder. Så låt krim.vården svara på kfm:s frågor så det blir någon ordning.

Med anledning av bestämmelsen i 3 kap. 6 § Fängelselagen (2010:610), att egendomen inte får utmätas, blir 4 kap. 15 § Utsökningsbalken inte tillämplig.

Vad kritiken består i är att Kriminalvården inte ska ägna sig åt utredningsverksamhet på det sätt som skett, dvs genom att ringa anonymt till Kronofogden för att ta reda på om någon intern har några skulder. I vart fall ska inte det ske utan den intagnes kännedom.

Du förutsätter att den intagnes skulder är obetalda skadestånd till brottsoffer. Det kan precis lika gärna röra sig om obetalda p-böter, kreditköp, telefonräkningar och annat.

När det gäller brottsoffer så har de en möjlighet att vända sig till brottsoffermyndigheten och sitt försäkringsbolag. De behöver sällan bli helt lottlösa även om en gärningsperson inte kan betala utdömt skadestånd.

Vi har informationsfrihet i Sverige och de anställda är i sin fulla rätt att utnyttja den rättigheten.
Mygel,bidragsbrott och korruption ska bekämpas med alla lagliga medel.

Givetvis ska vi bekämpa brottsligheten. Det är av just den anledningen som den integne är fängslad. Vi har också en lagstiftning att följa när det gäller hur straffet ska utformas. Kriminalvården har inte uppgiften att söka upp en intagens tillgångar för att se till att dessa blir utmätta. Det gäller oavsett om det sker i syftet att den intagnes borgenärer ska få betalt eller i syftet att bekämpa brottslighet.

Anledningen till att pengarna på det aktuella kontot inte får utmätas är just för att brottsligheten ska bekämpas. Den intagne som avtjänar sitt straff ska få en rimlig chans att ordna sin tillvaro efter att ha återfått friheten. Att utmäta de pengarna blir då enbart kontraproduktivt då den intagne försätts i en situation där fortsatt brottslighet framstår som det enda alternativet.

I det här fallet utmättes 11.000 kr. Det är tillräckligt mycket för att en frisläppt ska klara sig i en dryg månad. Utan egna pengar så får vi skattebetalare bekosta uppehället via socialbidrag eller vår stulna egendom.

Förklara gärna för mig de positiva effekterna av att någon kriminalvårdare missbrukar informationsfriheten. För jag ser bara nedsidor i agerandet.

Ditt resonemang skulle innebära att en dömd brottsling slipper betala böter,skadestånd etc beroende på att personen behöver pengarna själv vilket är helt horribelt och vem ska avgöra om brottslingen behöver pengarna bäst själv?-brottslingen?
I samband med frigivningen upprättas en plan där den dömdes situation efter anstaltsvistelsen planeras och även bostad och försörjning i någon form ordnas.

"I samband med frigivningen upprättas en plan där den dömdes situation efter anstaltsvistelsen planeras och även bostad och försörjning i någon form ordnas"

I helvete det görs. En pappkasse i handen och möjligen ett lycka till är kutym. Bostadsförmedling finns inte på karten, möjligen ett tlfnr till en arbetsförmedlare. Du vet inte vad du snackar om.

Det är mycket fint i teorin. Men det kan jag lova dig, det är inga som helst "planer" i anslutning till frigivning. Tyvärr fick jag uppleva detta själv efter 5,5 år effektiv tid på anstalten Kumla. Jag hade ingen bostad, inget arbete och därmed ingen inkomst. Varför ordnade du inte det då tänker du naturligtvis. Ja, av den enkla anledningen att jag inte tilläts. Jag fick inte en enda permission under den här tiden. Inte en enda. Jag önskar så alla skattebetalare kunde se hur dåligt deras skattekronor förvaltas av en av Sveriges största myndigheter med 9000+ anställda. Socioekonomiskt är det en ren katastrof att man våldför sig så här på resurser.