Skip to content

"Toppresterande jurister lämnar inte advokatbranschen för att bli bolagsjurister"

DEBATT/REPLIK - av Zarina Virsholm, jur kand och rekryterare på Sharp Recruitment.

 

Under en relativt kort period har advokatbranschen upplevt en omvälvning – konkurrensen har ökat liksom kraven från klienterna. Nya skatteregler har lett till olika strukturella åtgärder vilket i sin tur har inneburit stora omorganisationer. Det sker en generationsväxling i branschen.

Allt detta och mycket mer har tvingat byråerna till nya insikter och åtgärder. Fler anställda på advokatbyråerna måste ackvirera och det räcker inte längre med att vara en noggrann, skarp och analyserande biträdande jurist eller advokat med hög integritet. Kraven på att jurister ska ha sociala och kommunikativa färdigheterna som underlättar kontakten med klienterna och därmed försäljning av juridisk rådgivning har tillkommit.

Att vara en skarp och bra jurist är inte längre ett uttalat krav utan en grundläggande förutsättning.

För oss rekryterare som arbetar mer nischat med advokatbyråer och upplever denna snabba förändring på nära håll, blir HR Commitments Erik Karlssons teori om kretsloppstänkande - som han denna gång lägger fram i en debattartikel i Dagens Juridik 31 mars 2015 - något av en utopi.

I sin teori framhåller Erik Karlsson att det sker någon slags "braindrain" från advokatbranschen till bolagen då byråerna inte har kunskap om, eller kapacitet, att behålla och senare locka tillbaka så kallade toppresterande jurister.

Frågan som uppkommer är naturligtvis hur artikelförfattaren definierar ”topprestation”, vilket det tyvärr inte redogörs för.

Inte heller tar författaren upp den ekonomiska aspekten och möjligheten att det helt enkelt inte är ekonomiskt hållbart att ha kvar alltför många seniora advokater som inte direkt medverkar till, eller där man ser potentiell, generering av intäkter.

Då juristavdelningen på bolagen är en supportfunktion ställs andra krav på de anställda än på advokatbyråerna. Bolagsjurister har till exempel inte några intäktskrav, vilket är en av anledningarna till varför advokater och biträdande jurister går över till bolagen.

En annan anledning är den mer utpräglade specialiseringen på advokatbyråerna. Det är därför inte så konstigt att advokatbranschen har utvecklats till plantskola för andra organisationer.

Majoriteten av chefsjuristerna vill rekrytera kandidater som redan kan granska och skriva avtal, vilket man varken lär sig på universiteten eller i domstolarna, som kan kommunicera med icke-jurister och som har utvecklat sitt affärskonsekvenstänkande.

Trots det är chefsjuristerna mycket väl medvetna om den konverteringstid som ändå krävs för att ”göra om” en advokat till en bolagsjurist.

Vår uppgift som juristrekryterare är att hitta rätt talang till varje bolag och advokatbyrå. Olika advokatbyråer och organisationer kräver olika slags kandidater med olika teoretisk grund, erfarenhet, personlighet, säljpotential och även bakgrund.

Allt fler advokatbyråer, precis som andra konsultintensiva företag, börjar arbeta med processtyrning av talanger för effektiv personalplanering och kontinuitet. Med hjälp av utvecklade processverktyg kan advokatbyråerna identifiera, utveckla och bibehålla den personal som organisationen har behov av.

Precis som andra företag i den privata sektorn upprättas individuella planer som följs upp och utvärderas varje år. De som inte uppfyller uppsatta mål och kriterier får lämna och gå till andra företag eller byråer - inte för att de är sämre utan för att de passar bättre och kan utvecklas bättre i en annan organisation.

På så sätt kan byråerna ekonomiskt planera behovet av antal juniora och seniora associates, delägare, specialister - m fl.

Genom att tillföra den ekonomiska aspekten samt en definition av topprestation i rekryteringsresonemanget, framkommer en relativt stor skillnad mellan bolagsjurister och juridiska rådgivningskonsulter. Det finns många anledningar till varför juridiska rådgivare byter yrkesbana och blir bolagsjurister.

Självklart erhåller en bolagsjurist många nya insikter och erfarenheter som en advokatbyrå kan ha nytta av. Men eftersom varje rekrytering är en investering vars ROI (Return on Investment) måste beräknas är det få advokatbyråer som har råd att upprätthålla seniora biträdande jurister/advokater och delägare som inte genererar egna intäkter inom en relativt snar framtid.

För de ”toppresterande” advokaterna blir stimuleringen, investeringen och uppoffringen som krävs för att utvecklas till en bra jurist och samtidigt bygga upp och upprätthålla kontakter med klienter, i de allra flesta fall, alldeles för stor för att en alternativ karriär som bolagsjurist skulle vara intressant.

 

Läs också: "Det är ofta toppresterande advokater som söker sig till bolagsjuristrollen - se det som en karriärväg" 

 

 

 

 

 



Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

16 comments

Mycket pinsam svengelska men inget verkligt nytt i denna egenreklam-artikel.
Kraven på affärsadvokaterna att dra in ordentligt med egna klienter har gällt i minst 20 år. De som inte uppfyllt dessa krav har alltid förmåtts att sluta på byrån.

Åsikter, åsikter, så kan väl även lilla jag ventilera mina åsikter:

Gillar man intensiva och utmanande ärenden med tajta deadlines, vill man tjäna storkosingen genom att bli delägare samt vara del av de riktigt prestigefulla ärendena/affärerna? - Jobba på byrå

Vill man ha en mestadels komfortabel och hanterbar vardag, jobba långsiktigt med sin klients behov och strategier, tjäna lagom* med kosing - Jobba på bolag

Onekligen kommer de "toppresterande" juristerna att finnas i båda läger eftersom det finns fördelar såväl med att jobba på byrå som på bolag. Allt prat om vad en toppresterande jurist är och var denne hör hemma är bara pinsamt.

*chefsjurister har medelsnittslön på 120 000 kr/mån inkl. bonus enl. 2014 års statistik, det är nog ett karriärmål som räcker och blir över för de allra flesta. Om man inte vill köpa Tesla Roadsters och sippa champagne varje helg i St Tropez, dvs... Den senare kategorin ska nog satsa på byrå.

Vänta bara.... Skriver du "...vill köpa Tesla Roadsters och sippa champagne varje helg i St Tropez" kommer snart åsiktspolisen för att be dig fyra o fara till Flashback istället.

"Kraven på affärsadvokaterna att dra in ordentligt med egna klienter har gällt i minst 20 år. De som inte uppfyllt dessa krav har alltid förmåtts att sluta på byrån."

Detta innebär ju att det är lite av B-laget som blir bolagsjurister eftersom de sett i stort
får max 50-60,000 kr i månaden i lön. De kända brottmålsjuristerna har typ 2 mkr per
år - låt gå för att de då även lever på anställda - men vi talar ändå om humanjuridik här.

MEN

Har inte advokatbyårer starka varumärken så att klienter söker sig till byrån o tar
den advokat eller jurist de blir tilldelade? Så är det ju inom andra områden såsom
Rolex - Gås-Jackor - Levi's o Arma-Ni (som betalar dyra pengar för märkeskläder)
m fl produkter o branscher.

Om advokatbyrårer i sig inte har starka varumärken - ja då är det ju något fel -
dvs om advokatbyråernas personal måste Tigga Jobb/Pengar likt andra krämare.

När får vi se advokatbyråer som anställer säljare - resp hyr in sig i köpcentra
likt guldköpare o telefonabonnemangsäljare

Märklig att advokater tillhör de (ibland extremt) högavlönade då dessa i grunden har en utbildning på en jämförelsevis basal nivå (om man exempelvis jämför med kvalificerade naturvetare, medicinare, m.fl.).

Kan knappast vara svårt att i domstol käfta emot allt vad åklagarna påstår -i det enklaste tok-fallet är det bara att vara lika näbbig som Maud Olofsson (huga) o sedan ge in en saftig kostnadsräkning utan att kännas vid att det är sinnesrubbat mot bl.a. den bakgrunden att i saken ha yrat om "mambo jambo":

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16264102.ab

Och ej heller kan det vara synnerligen svårt att vara skattejurist eller bolagsjurist för lagen o rättstillämpningen är väl inget som är oöverstigligt svårt att förstå för den normalbegåvade.

1. Jo, jag max formell utbildning i (ett högt kvalificerat) ämne dit endast några hundra i Sverige kan räknas på minst samma nivå. På de mer kvalificerade utbildningarna är det f.ö. svårt för de vanlig hönshjärnorna att ens förstå en enda sida av kurslitteraturen -och jag skämtar inte- varför "överlägset flest antal sidor kurslitteratur" bara bekräftar att du inte har en susning av vad andra mer kvalificerade pysslar med. Rätta mig om jag har fel (men det har jag inte).

2. När jag hjälper mina barn med studierna -gymnasienivån i natur- slår det mig att deras nivå är högre en den nivå dit en skarp jurist kan sträcka sig till vid max ansträngning. Rätta mig om jag har fel (men det har jag inte).

3. Vad avser det övriga svamlet du orkat att häva ur dig är det bara tröttsamt -i vart fall för de bättre vetande. Rätta mig om jag har fel (men det har jag inte).

1. Även om du har läst "max formell utbildning i (ett högt kvalificerat) ämne"; vilket i sig är ytterst intetsägande då du inte uttrycker vilken utbildning du har läst, då det inte finns någon vedertagen rangordning för hur "formell" en utbildning är, då huruvida ett ämne är kvalificerat eller inte är en subjektiv uppfattning samt att jag (utifrån ditt språkbruk och din argumentationsteknik) oavsett vad betvivlar att du har någon högre utbildning överhuvudtaget; så har du uppenbarligen inte en juris kandidatexamen/ juristexamen eller någon insikt överhuvudtaget i utbildningen på juristprogrammet varför du inte kan uttala dig om huruvida advokater har en utbildning på ”basal nivå” eller inte. Jag har i min bekantskapskrets ingenjörer, läkare och andra akademiker, och har konstaterat att jag har lika dålig kunskap om deras gebit som de har om mitt, dock har jag personligen förstånd nog att inte uttala mig om huruvida deras utbildningar är mer "banala" än min.

2. Angående dina barn, så gick jag själv naturvetenskapligt program på gymnasiet, har i mitt slutbetyg från gymnasiet bara MVG och kan i vart fall själv inte tycka att t.ex. Matematik - diskret eller Fysik C, var på något sätt svårare än processrätten, insolvensrätten eller annan kurs på universitet (fick inte raka AB på universitet och fick kämpa betydligt mer där än under gymnasiet). Då fordrade jag och fick inte heller hjälp med gymnasiestudierna från mina föräldrar och hade förvisso inte oturen, som dina barn, att ha dig som lärare, så jag förstår om dina barn får kämpa lite mer med sina gymnasiestudier...

3. Du har fel. Bara för att du uppenbarligen inte har förmåga att läsa fler än fem rader eller kan bemöta vad jag anfört betyder det inte att vad jag skrev var irrelevant.

Tilläggas bör "att jag tydligen slirat lite över tangentbordet" (efter några fredagsgroggar).

Det är ju inte konstigt att det är många sidor man ska läsa när man arbetar med språk. Det innebär ju inte att det är svårt. Plocka fram en lärobok i fysik på hög nivå och jämför med att läsa en lärobok från juristutbildningen.

Sen är det ju inte så höga antagningskrav. Mediokra 1,6-1,7 på högskoleprovet brukar räcka.

Juristutbildningen är ju närmast larvigt enkel. Jag snittade nog 12 timmar aktiva studier i veckan och ingen la så mycket som 40 timmar.

Advokater som jobbar med humanjuridik blir inte fasligt rika. Om de dessutom tjafsar emot och försöker hjälpa klienterna så sjunker lönsamheten ännu mer.

...Då kanske du kan förklara vad som så glasklart förklaras genom nedan (för att ta ett exempel som enkelt borde begripas av den som haft "bara MVG" på natur):

http://en.wikipedia.org/wiki/Coefficient_of_determination

Nå?

Att be någon förklara vad förklaringsgrad är för att pröva huruvida dennes påstående om att den hade MVG rakt igenom på gymnasiet och läste naturvetenskaplig linje är sant, var väl inte helt genomtänkt?

1) Informationen du efterfrågar finns redan på Wikipedia (i länken du bifogade) och kan säkerligen återfinnas på en hel del andra ställen på internet. En 13-åring med internetuppkoppling och lite tid kan således förklara vad förklaringsgrad är.

2) Bara för att personen läste en del matematik på gymnasiet, är det inte säkert den kommer ihåg allt den läste på gymnasiet över 10 år senare, om den tiden efter studenten inte haft anledning att tillämpa vad den läste, vilket torde vara ganska uppenbart att den inte haft om personen påstår att den tiden efter gymnasiet har studerat på juristprogrammet, har tagit jur.kand. och har varit verksam som jurist (eftersom du inte har så stor insikt i vad jurister arbetar med, kan jag informera om att vi i vart fall inte arbetar så mycket med statistik).

Med det sagt har jag verkligen ingen lust att förklara vad förklaringsgrad är på ett juridiskt forum, i.o.m. att förklaringen m.h.t. vilka förkunskaper majoriteten av läsarna på forumet kan antas ha antingen behöver bli ganska omfattande eller annars blir mycket intetsägande. Vill du inte hålla mitt påstående för sant, så behöver du dock inte det, men du får ju gärna kolla själv vilka gymnasiebetyg som krävs för att bli antagen på juristprogrammet och fundera på om det är orimligt att några av de som antas till programmet faktiskt har studerat naturvetenskapligt på gymnasiet?

Detta är samma rekryterare som på Polis dömde ut alla jurister i offentlig tjänst (myndigheter, domstolar, länsstyrelser etc ) som "hålla på och utreda hela tiden och i de här tjänsterna (läs bolag) så måste man jobba mer inom tidsramar".

Jag satt och tänkte att även i offentliga jobb så finns tidsramar (ex överklaga) och hur seriös är människan?
Ser att hon fortfarande tycker en hel del och lite skamlös reklam för sig och de sina

Det som först och främst krävs för att bli delägare på någon av de större svenska affärsjuridiska byråerna är att kunna sälja in sig och byrån till klienter. Det hjälper också otroligt mycket om du inte har något emot att ta hela äran för andras arbete när det går bra och skylla allt på dem när det går mindre bra. Lägg till lite intrigerande, skitsnack, ett allomfattande ego och några bra nätverk så är du hemma.

"Up or out" är en regel som fortfarande gäller på många advokatbyråer. Juristens insikt om maximering av avkastning på sin egen tid/insats en annan. Jag har sett väldigt många toppresterande jurister lämna byrån pga. båda dessa spelregler.

Med dagens 3:12-regler är det dessutom ännu svårare bli delägare på lite större byrå. Krävs i princip att du både uppfyller formella krav på ackvisitionsförmåga, kan bemästra byråpolitiken OCH att någon befintlig delägare lämnar vid precis rätt tidpunkt. Ganska många saker som ska klaffa för att bli delägare på den storbyrå som uppfostrat dig. Då tror jag det är mycket vanligare att toppjuristen blir partner på annan/egen byrå eller satsar på en "bekväm" bolagsjuristposition.

Så det där med att toppresterare inte väljer att lämna tror jag inte ett dugg på. Beslutet tas efter egen analys om var juristens egen avkastning blir bäst. Delägarskap på hemmabyrån (storbyrå) är trots allt mest av ett lotteri.