Skip to content

"Arbetsmarknaden behöver 64 000 invandrare per år för att kompensera för färre inrikesfödda"

Mikael Sjöberg, Arbetsförmedlingen

Enligt en rapport från Arbetsförmedlingen behöver Sverige en fortsatt hög nettoinvandring på 64 000 personer per år för att finansiera välfärden. Sam-tidigt visar rapporten att det blivit enklare för ut-rikes födda personer med högre utbildning att få arbete, medan det blivit svårare för personer som endast har grundskoleutbildning.

 

Arbetsförmedlingen har granskat invandringens betydelse för Sverige ur ett arbetsmarknadsperspektiv.

Sedan 2005 har personer som är födda utanför Sverige stått för 75 procent av ökningen av sysselsättningen, vilket motsvarar drygt 240 000 personer. Fram till år 2025 kommer utrikesfödda att stå för hela ökningen, enligt Arbetsförmedlingen.

"Demografisk utmaning"
De närmaste tio åren kommer det att behövas en fortsatt hög nettoinvandring om de senaste årens utveckling av sysselsättningen ska upprätthållas. Arbetsförmedlingen räknar med att det behövs 64 000 personer om året i arbetsför ålder för att kompensera för ett sjunkande antal inrikesfödda. Bedömningen bygger bland annat på att andelen utrikesfödda som går över till sysselsättning inte förändras.

- Som alla välfärdssamhällen har vi en demografisk utmaning där de inrikesfödda blir färre. Samtidigt måste vi hålla uppe antalet i arbetskraften. Vi behöver en fortsatt invandring för vi ska klara att finansiera välfärden framöver, säger Mikael Sjöberg, Arbetsförmedlingens generaldirektör.

Rapporten visar att sysselsättningsgraden bland utrikesfödda har ökat något, från 61,6 procent år 2005 till dagens 64 procent. Motsvarande siffra bland inrikes födda är 79 procent.

Skillnad på högutbildade och lågutbildade
Men det är stora skillnader inom gruppen utrikesfödda. Den som har en högre utbildning, minst gymnasiekompetens, har betydligt större chans att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Bland högutbildade har sysselsättningsgraden ökat från 71,3 till 76,1 procent år 2014.

För dem som saknar gymnasieutbildning har sysselsättningsgraden dock tvärtom sjunkit.

Kvinnorna halkar efter
Arbetsförmedlingens analys visar att de som kommer till Sverige med en kort utbildning har svårt att få arbete, även när de har vistats flera år i landet. I dag är 77 000 utrikesfödda med högst förgymnasial utbildning inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen.

– Har du inte en gymnasieutbildning så är det väldigt svårt på arbetsmarknaden. Det gäller även för inrikesfödda. Därför är ett kompetenslyft på bred front en framtidsfråga för Sverige. Utbildning är ett framtidsrecept för det här landet, säger Mikael Sjöberg.

Det är också stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan utrikesfödda män och kvinnor. 68,7 procent av de utrikesfödda män som vill och kan arbeta har ett jobb. Bland kvinnorna är det 59,9 procent. Kvinnorna tenderar också att halka efter männen när det gäller att komma ut på arbetsmarknaden.

 

Foto: Per Larsson / TT

 

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

22 comments

Vad har detta med juridik att göra? Bespara oss den här typen av artiklar/diskussioner på detta forum.

Artikel har stor relevans för den feministiska och mångkulturella agenda som DJ ,över tid, gång på gång visat prov på.
Med andra ord helt i linje med redaktionens folkuppfostrande målsättning.

Vi kan alla konstatera vad invandringen fram tills nu har inneburit för välfärdens utveckling och frågan blir då om en fortsatt utveckling i samma riktning är önskvärd.

Hur kan vi konstatera det?
Är det det vanliga SD-tugget om att politiska beslut om att strypa välfärden med hundratals miljarder på något magiskt sätt beror på att invandringen kanske kostar några miljarder?

Jag förstår att det går hem hos SD:s väljarkader, de förstår ju inte samhället omkring sig och har inte kapacitet att hålla reda på eller komma ihåg politiska reformer. Men...

Många kan redan nu göra det genom enkel deduktion och en smula sunt förnuft. För andra kan tillgänglig forskning vara en hjälp på traven.

Jag misstänker att det du insinuerar är Alliansens skattesänkningar under deras två mandatperioder. Ha då i åtanke att de totala skatteintäkterna i reala termer inte minskat under samma period och att de tillgängliga medlen till den offentliga sektorn varit mer eller mindre konstanta. Att den delen av förd politik skulle ha större genomslag på vår gemensamma välfärd än invandringspolitiken är vansinne.

Nej jag tror inte att prat om sänkta skatter samtidigt som skatterna ökar är något som förhindrar välfärd. Däremot är besparingar på välfärd och slösande med skattepengar något som påverkar välfärden. Det största slöseriet är ju att man använder skattepengar för att betala ut vinster till välbärgade företagare, men även mängder av annat slöseri bidrar som ökade straff, krig m.m. Minskad välfärd är också en kostnad i sig eftersom det medför kostnader för ökad brottslighet, minskad produktivitet m.m.

Men visa då hur det är konstaterat att den försämrade välfärden inte beror på de politiska besluten om att försämra välfärden utan istället på invandringen.

Invandring kostar-massor.

Rapporten har fått en hel del kritik för sina orimliga resonemang:

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/bakvant-tankt-av-mikael-sjoberg_448...

http://www.tino.us/2015/04/trams-fran-ams/

Håller f.ö. med om att detta knappast är rätt forum för denna typ av artiklar.

Kan bara understryka hur lasvard Tinos lank som Paul namner ar, skumma garna igenom den. Ser dock inte heller kopplingen till DJ.

http://www.tino.us/2015/04/trams-fran-ams/

Tycker det är tragiskt att DJ släpper igenom det här.
Till att börja med så har Mikael Sjöbergs artikel (som ovan nämnts) kritiserats (av bl.a. utbildade personer inom Nationalekonomi, vilket är den typ av kompetens som en person bör inneha för att uttalar sig om detta från första början). För det andra, så är Mikael Sjöberg en S-politiker (med en trolig politisk agenda) tillika lågutbildad (2-årig fordon) och borde rimligtvis inte uttala sig om vad Sverige behöver i form av arbetskraft över huvud taget. - I vart fall inte här på Dagens Juridik (vill de som besöker DJ läsa sånt här så kan man lika gärna läsa Aftonbladet eller expressen). - Vad kommer här näst? En krönika med Gudrun Shyman?

Jag hoppas, och förväntar mig, att DJ tar kontakt med någon av rapportens kritiker och ber dem om deras syn på saken!

Varför skulle en teologisk utbildning vara bättre i det här avseendet?
Varför skulle argumenten vara sämre för att den som framför dem inte har den formella kompetens som du önskar?

En Nationalekonomisk utbildning har ganska lite med teologi att göra (men jag har överseende med Dina bristande läskunskaper i Svenska och obefintliga deduktiva förmåga i att förstå vad jag skrev). "Varför skulle argumenten vara sämre för att den som framför dem inte har den formella kompetens som du önskar?" Svar: Om man sitter på positionen som generaldirektör för Arbetsförmedlingen, så anser jag att det inte duger (i vart fall inte här på DJ, som jag även påpekade) att framföra halvsanningar, skarvningar och, framför allt, politisk propaganda som inte har någonting med juridik att göra.
I synnerhet när finns personer med rätt typ av kompetens som beskriver "argumentet" som rent trams.
Men, jag förstår att det måste vara krångligt för Dig att ta till Dig det jag framför (eftersom Du uppenbarligen enbart försöker finna en svastika i textuppbyggnaden och inte ens förstår innebörden i vad jag skriver).
Varför jag anser att det bör vara en person med rätt typ av kompetens... för att jag aldrig skulle använda mig av någon "icke-sakkunnig" i andra förhållanden (kalla det yrkesskada) och förlita mig på det som en sanning. Därför irriterar det mig att DJ låter detta hamna på deras sida, eftersom det är sånt här meningslöst dravel som jag förväntar mig att läsa i t.ex. Aftonbladet eller Expressen.

"Nationalekonomi är ju en religion"... I rest My case, inser att jag har att göra med ett intellektuellt kalhygge och förhåller mig till principen "Never argue with an idiot, because he'll bring you down to his level of copentense and beat you with experience."

Det rör sig inte om en neutral rapport från Arbetsförmedlingen. Rapporten är mosad av Tino Sanandaji och med fog kritiserad i Svenska Dagbladets ledarartikel. Så frågan är varför innehållet i rapporten alls publiceras på DJ, dels utan att nämna att rapporten är kritiserad, dels därför att den inte har ett skvatt med ett nyhetsbrev i juridik att göra. Det rör sig ju om opinionsbildning till förmån för en särskilt på vänsterhåll förespråkad invandringspolitik. Det är väl inte DJ:s bord?

Oavsett rapportens innehåll och kvalitet, och generaldirektörens åsikter etc, så har ämnet givetvis relevans inom både arbetsrätten och migrationsrätten.

Generally, we want to say with economically that in a market economy, all economic decisions are taken by market forces of demand and supply.

Och jag som, i min enfald, utgick ifrån att diskussion redan nått dess absoluta botten i och med MKs inlägg.

Fullständigt absurt att försöka hävda att vi får brist på arbetskraft när det finns forskning som visar att cirka 50 % av de jobb som finns idag kommer att försvinna inom 20 år.
Det är en sak att försöka rättfärdiga mångmiljardsatsningar på invandring med något i stil med att det är vår moraliska skyldighet eller dylikt. Men att försöka hävda att det är bra för ekonomin är ju fullständigt befängt. Det är ungefär som att idag försöka hävda att flerbarnsfamiljer har det bättre ställt ekonomiskt än par utan barn. Vi lever inte längre i ett agrart samhälle där man behöver 10 söner för att klara av skörden.

Arbetsförmedling verkar inte kunna hänga med i utvecklingen.

Underskottet kan också minska om kvinnor i Sverige föder fler barn.

Det är berättigat utifrån en typ av vinkel att fråga vad detta har för relevans i en juridiks tidning. I Sverige kör ju ändå invandrade jurister taxi.