Skip to content

"Arbetsmarknaden behöver 64 000 invandrare per år för att kompensera för färre inrikesfödda"

Mikael Sjöberg, Arbetsförmedlingen

Enligt en rapport från Arbetsförmedlingen behöver Sverige en fortsatt hög nettoinvandring på 64 000 personer per år för att finansiera välfärden. Sam-tidigt visar rapporten att det blivit enklare för ut-rikes födda personer med högre utbildning att få arbete, medan det blivit svårare för personer som endast har grundskoleutbildning.

 

Arbetsförmedlingen har granskat invandringens betydelse för Sverige ur ett arbetsmarknadsperspektiv.

Sedan 2005 har personer som är födda utanför Sverige stått för 75 procent av ökningen av sysselsättningen, vilket motsvarar drygt 240 000 personer. Fram till år 2025 kommer utrikesfödda att stå för hela ökningen, enligt Arbetsförmedlingen.

"Demografisk utmaning"
De närmaste tio åren kommer det att behövas en fortsatt hög nettoinvandring om de senaste årens utveckling av sysselsättningen ska upprätthållas. Arbetsförmedlingen räknar med att det behövs 64 000 personer om året i arbetsför ålder för att kompensera för ett sjunkande antal inrikesfödda. Bedömningen bygger bland annat på att andelen utrikesfödda som går över till sysselsättning inte förändras.

- Som alla välfärdssamhällen har vi en demografisk utmaning där de inrikesfödda blir färre. Samtidigt måste vi hålla uppe antalet i arbetskraften. Vi behöver en fortsatt invandring för vi ska klara att finansiera välfärden framöver, säger Mikael Sjöberg, Arbetsförmedlingens generaldirektör.

Rapporten visar att sysselsättningsgraden bland utrikesfödda har ökat något, från 61,6 procent år 2005 till dagens 64 procent. Motsvarande siffra bland inrikes födda är 79 procent.

Skillnad på högutbildade och lågutbildade
Men det är stora skillnader inom gruppen utrikesfödda. Den som har en högre utbildning, minst gymnasiekompetens, har betydligt större chans att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Bland högutbildade har sysselsättningsgraden ökat från 71,3 till 76,1 procent år 2014.

För dem som saknar gymnasieutbildning har sysselsättningsgraden dock tvärtom sjunkit.

Kvinnorna halkar efter
Arbetsförmedlingens analys visar att de som kommer till Sverige med en kort utbildning har svårt att få arbete, även när de har vistats flera år i landet. I dag är 77 000 utrikesfödda med högst förgymnasial utbildning inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen.

– Har du inte en gymnasieutbildning så är det väldigt svårt på arbetsmarknaden. Det gäller även för inrikesfödda. Därför är ett kompetenslyft på bred front en framtidsfråga för Sverige. Utbildning är ett framtidsrecept för det här landet, säger Mikael Sjöberg.

Det är också stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan utrikesfödda män och kvinnor. 68,7 procent av de utrikesfödda män som vill och kan arbeta har ett jobb. Bland kvinnorna är det 59,9 procent. Kvinnorna tenderar också att halka efter männen när det gäller att komma ut på arbetsmarknaden.

 

Foto: Per Larsson / TT

 

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt