Skip to content

"Den nya arbetstidslagen kan bli dyr för okunniga arbetsgivare - till exempel 20 000 per felaktig timme"

Linda Stjerna och Anne Riegnell
Linda Stjerna och Anne Riegnell

KRÖNIKA - av Linda Stjerna och Anne Riegnell, båda jur. kand på arbetsrättsgruppen vid Baker & McKenzie Advokatbyrå

 

Medan många svenskar njöt av sommarvärmen trädde nya, skärpta sanktionsregler i arbetstidslagen i kraft. Nu är det extra viktigt för arbetsgivare att vara särskilt uppmärksamma på hur de hanterar arbetstiden när de schemalägger sina anställda och noga hålla koll på den arbetade tiden.

De nya reglerna innebär att arbetsgivaren får ett strikt ansvar för att se till att arbetstidsreglerna efterföljs. Det krävs inte längre något uppsåt eller oaktsamhet för att arbetsgivaren ska riskera att betala dyra avgifter till Arbetsmiljöverket.

Från och med den 1 juli 2014 gäller nya sanktionsregler på arbetstidslagens område. Till skillnad från tidigare krävs inte längre att arbetsgivaren har agerat uppsåtligt eller av oaktsamhet för att denne ska kunna bli betalningsskyldig. Arbetsmiljöverket behöver bara visa att arbetsgivaren har tillämpat arbetstidsreglerna felaktigt för att kunna ålägga arbetsgivaren en sanktionsavgift. Detta innebär att arbetsgivare inte längre kan hävda god tro för att undgå betalningsskyldighet.

Syftet med de nya reglerna är att skapa ett effektivare sanktionssystem som ska leda till att arbetstidslagens regler efterföljs i större utsträckning. Detta kommer också att minska risken för att företag ska försöka skaffa sig konkurrensfördelar på marknaden genom att inte följa arbetstidsreglerna.

Det faktum att arbetsgivarna numera har ett strikt ansvar kommer också troligen leda till att tiden kortas ned mellan det att gärningen har begåtts och sanktionen tas ut.

En arbetsgivare som av Arbetsmiljöverket bedöms vara skyldig till en överträdelse av arbetstidsreglerna kan godkänna sanktionsavgiften. Tycker arbetsgivaren att denne inte gjort sig skyldig till den påstådda felaktigheten kan arbetsgivaren bestrida föreläggandet. Då är det upp till Arbetsmiljöverket att ansöka om prövning hos förvaltningsdomstol om att arbetsgivaren ska åläggas att betala avgiften.

Tidigare var det bara överträdelser av reglerna om övertid som kunde leda till att arbetsgivaren blev skyldig att betala en avgift - den så kallade övertidsavgiften. Det är denna regel som nu har utvidgats och riktar in sig även på felaktig tillämpning av bestämmelserna om ordinarie arbetstid, jourtid, övertid, mertid, dygnsvila och veckovila i arbetstidslagen. Tidigare var överträdelser av dessa straffsanktionerade.

Sanktionsavgiften kommer att beräknas på samma sätt som den tidigare övertidsavgiften, nämligen som en procent av det prisbasbelopp som gällde vid tidpunkten för överträdelsen för varje otillåten arbetstimme eller jourtid per anställd. Exempelvis innebär det att om överträdelsen skett år 2014 (när prisbasbeloppet är 44 400 kronor) skulle arbetsgivaren få betala 444 kronor per anställd och timme. Det kan alltså bli kostsamt om en arbetsgivare med exempelvis 50 anställda har tillämpat arbetstidsreglerna felaktigt. Arbetsgivaren skulle i sådant fall bli skyldig att betala över 20 000 kronor per felaktigt arbetad timme.

För många arbetsgivare som, medvetet eller omedvetet, inte haft kontroll över de anställdas arbetstid riskerar de nya reglerna att medföra ett yrvaket uppvaknande. I och med det strikta ansvaret kan en arbetsgivare bli skyldig att betala dyra sanktionsavgifter trots att felet inte har begåtts medvetet eller ens av oaktsamhet. Att ha tydliga rutiner kring schemaläggning och kunskap om arbetstidslagens regler blir därför angeläget för företagen ur både ett arbetsmiljö- och ett ekonomisk perspektiv.

 

Skribenterna arbetar på arbetsrättsgruppen vid Baker & McKenzie Advokatbyrå - som regelbundet skriver om arbetsrätt i Dagens Juridik.

 

 

 

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt