Skip to content

"Vill du höra den icke filtrerade sanningen om ineffektiviteter inom polisen, Beatrice Ask?"

Johan Dahlin, kriminalinspektör Stockholmspolisen
Johan Dahlin, kriminalinspektör Stockholmspolisen

DEBATT - av Johan Dahlin, kriminalinspektör Stockholmspolisen

 

Öppet brev till justitieminister Beatrice Ask inför omorganisationen av svensk polis:

Skulle det inte kunna vara en bra idé för regeringen att visa på några konkreta politiska resultat där ni visar hur statliga medel kan användas bättre genom att göra polisverksamheten enklare, billigare och effektivare än den är nu?

Jag har tjänstgjort vid Stockholmspolisen under drygt 30 år och har diskuterat och reflekterat med några kollegor om "ineffektiviteter" i polisverksamheten.

Tillsammans är vi fem poliser med över 150 års erfarenhet i verksamheten. Vi är övertygade om att det finns mängder av lätt genomförbara små förändringar som skulle kunna genomföras och effektivisera verksamheten.

Jag och mina kollegors samlade kunskap och erfarenhet om hur gällande lagstiftning och rättstillämpning skapar ineffektivitet, slöseri med pengar och onödigt lidande skulle kunna vara en viktig upplysning för er som fattar de politiska besluten. Vi tror och hoppas att du skulle vara intresserad av att ta del av denna information. 

Vill du höra den icke filtrerade sanningen om hur skattemedel slösas bort inom polisen så träffar vi dig gärna och ger exempel på enkla åtgärder som kan ge stora effekter. 

I denna skrivelse begränsar vi oss till två områden med exempel på hur resurserna används inom vår verksamhet – och kort vad man kan göra åt detta;

  • Förundersökningar och administrativa rutiner.
  • Rättegångar

Några enkla exempel nedan visar hur staten kan spara miljoner genom att rätta till de mest uppenbara bristerna.

 

Förundersökningar och administrativa rutiner.

Förundersökningar: Det är nyligen beslutat att Polisen fått mandat att tillämpa förundersökningsbegränsningar, det vill säga att lägga ner utredningar trots känd gärningsman. Regeringen har varit pådrivande för att polisen ska öka antalet förundersökningar, producera mer och klara upp fler brott.

Mandatet att tillämpa förundersökningsbegränsningar motverkar dock i praktiken att det produceras fler förundersökningsprotokoll. Det finns även fler hinder för att kunna leverera mer. Ett är bland dessa är vår ålderstigna Rättegångsbalk som behöver förnyas. Den har trots allt fyllt 70 år och uppnått pensionsålder utan att ha fått tillräckligt och adekvat underhåll.    

Polisens datasystem: Vårt första datasystem för att hantera anmälningar döptes till RAR vilket stod för Rationell Anmälnings Rutin, om jag inte missminner mig. Efter detta kom DUR som senare utvecklats till Dur Två. Det är i detta system som förundersökningar för närvarande bedrivs. DurTvå fungerar skapligt, men har en del uppenbara felaktigheter som skulle behöva åtgärdas. Anmälningarna skrivs dock fortfarande i RAR.

Förutom att vårt datorstöd borde bli bättre, och i många stycken annorlunda, är det en ren skandal att inte polisen och åklagarna har ett gemensamt system. Att vi har två separata system gynnar definitivt inte skattebetalarna, rättssäkerheten och Sveriges innevånare. Vågar inte spekulera i vilka extrakostnader två system genererar men många miljoner blir det och mycket bortslösad tid.

Förslag till åtgärd: Se till så att vi får ett datasystem utformat för användarna. Förslagsvis genom att ta bort RAR och se till att anmälningar skrivs direkt i DUR som trots sina brister fungerar godtagbart. Besluta vidare att polis och åklagarmyndighet använder samma system.

Inför riktiga jourdomstolar som inte bara i undantagsfall dömer i samband med häktesförhandling.

Vardagliga enklare brott kan och ska dömas, i direkt anslutning till att brottet skett.

Avveckla polisens ansvar för hittegodshantering och överlåt denna till privata aktörer vilket måhända vore bättre än att dessa skall utbilda eller vårda gamla.

Visionärt mål; Utarbeta en ny Rättegångsbalk som är anpassad till vår tid.

 

Rättegångar

Delgivningsproblem: Ett av många problem med rättegångar och de kostnader som dessa medför är att väldigt många blir inställda och skjuts upp. Mycket sällan torde dessa inställda rättegångar bero på laga förfall - utan snarare på att domstolarna inte lyckats nå de berörda parterna. Det är med andra ord väldigt ofta ett delgivningsproblem. Det medför dock stora kostnader för samhället och avsevärda olägenheter för den enskilde och rättssamhället. Problemet kan glädjande nog lösas väldigt enkelt om viljan finns. 

Omvandlade straffsatser: Inför bötesomvandling eller avskaffa böter som påföljd när det är uppenbart att några böter aldrig kommer att betalas. Det finns ingen logisk förklaring till utfärdande av böter om man på förhand vet att dessa aldrig kommer att betalas. Ja, om man inte som nu absolut vill bygga upp en liten men ack så meningslös administration.

Kontrollera gärna med Kiruna om betalningsviljan vad det gäller utomlands boende personer som dömts genom exempelvis förenklat rättegångsförfarande.

Det är av flera skäl inte meningsfullt att döma den livsstilskriminelle till bötesstraff. Han/hon kommer aldrig att betala. På sin höjd kommer vederbörande att någon gång i framtiden få skuldsanering. Om han/hon mot alla odds vill förändra sig är den ekonomiska uppförsbacken för vederbörande i högsta grad kontraproduktiv.

Förslag till åtgärd: Utrusta varje svensk medborgare och utlänning vid första bästa tillfälle med statlig e-postadress - en officiell e-postadress. Den kan vara uppbyggd precis som personnumret vi utrustas med och således unik. Via e-postadressen meddelas vederbörande om exempelvis rättegångar. Vederbörande måste ta del av sin post exempelvis minst var tionde dag. Principen bygger på ungefär samma sak som när någon måste uppfylla sin anmälningsplikt, men är ur det personliga perspektivet mycket bekvämare och billigare och miljövänligare.

Om domstol därefter sätter ut förhandlingsdag för rättegång och misstänkt (tilltalad) inte avhörts eller kommer skall domstolen besluta om häktning. Efter en viss ”inkörningsperiod” och bred marknadsföring lovar och försäkrar jag att närvaron vid våra rättegångar kommer att mångfaldigas.

 

Avslutning och sammanfattning

På 1980-talet fanns det ordningspoliser och tunnelbanepoliser i Stockholm. På Norrmalm där jag tjänstgjorde var vi över 20 personer i varje turlag, som varje dag var ute och patrullerade i en eller annan form. Det fanns åtta olika turlag.

Tunnelbanepolisen hade i sin tur sex turlag som alltid jobbade under lönehelger längs tunnelbanan. De åkte från station till station för att övervaka. Nu finns vad jag känner till ingen ordningspolis över huvud taget och tunnelbanepolisen består numera av en handfull individer. Vart tog de vägen? Vi har vad jag förstår aldrig varit så många anställda poliser som vi är nu. 

Förslag till åtgärd: Banta RPS (svält ut dom), låt utbildade poliser fokusera på polisiär verksamhet och inte slösa tid och energi på schemaläggning/planering/passerkort, byggnationer, passhantering mm och låt fler professionella administratörer som kan arbeta med verksamhetsstöd.

Vill du, som sagt, höra den icke filtrerade sanningen om ineffektiviteter inom Polisen som enkelt kan rättas till - träffar vi dig gärna i ett möte.

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt