Skip to content

Säkerheten väger tyngre än svensk medborgares kärnrättigheter - terrormisstänkt utvisas

Fredrik Reinfeldt och Mats Melin
HFD:s ordförande Mats Melin, som själv deltog i avgörandet, och statsminister Fredrik Reinfeldt

Mannen har ensam vårdnad om sin son som är svensk medborgare. Säkerhetspolisen, Migrationsverket och regeringen anser dock att mannen ska utvisas ur riket eftersom det befaras att han skulle kunna begå torrorhandlingar här. Högsta förvaltningsdomstolen - som är oenig - har nu beslutat att avslå mannens begäran om rättsprövning av regeringens beslut.

 

Mannen - vars identitet är hemlig och som är medborgare i ett land utanför EU - ansökte hos Migrationsverket om asyl och uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Han åberopade bland annat att han har ensam vårdnad om en son som är svensk medborgare och bosatt här.

Säkerhetspolisen förordade dock av säkerhetsskäl att ansökningen skulle avslås och ansökte om att mannen skulle utvisas enligt lagen om särskild utlänningskontroll.

Migrationsverket avslog i maj 2012 mannens ansökan, biföll samtidigt Säpo:s ansökan och förordnade om bland annat återreseförbud för mannen till Sverige.

Mannen överklagade beslutet till regeringen som i maj 2013 avslog överklagandet. Enligt regeringen kunde det befaras att mannen skulle begå - eller medverka till - terroristbrott.

Mannen begärde därefter att Högsta förvaltningsdomstolen skulle göra en så kallad rättsprövning av regeringens beslut, upphäva detta och återförvisa ärendet till regeringen för ny handläggning.

På grund av att beslutet inte kunde anses innefatta en prövning av mannens civila rättigheter eller skyldigheter slår nu HFD fast att det inte kan bli fråga om någon rättsprövning och avvisar alltså därmed hans ansökan.

HFD anser inte heller att vad som framkommit om sonens förhållanden innebär att hans intressen kan anses ha sådan tyngd att de - ställda mot säkerhetsintresset - kan föranleda resning.

HFD skriver:

"Sådana säkerhetsintressen måste också tillmätas stor vikt vid bedömningen av betydelsen av att NN:s son är unionsmedborgare. Vad som framkommit om sonens förhållanden medför inte att hans intressen kan anses ha sådan tyngd att de, ställda mot säkerhetsintresset, kan föranleda resning. EU-domstolens avgörande i Zambranomålet, liksom senare meddelade domar i samma ämne, föranleder ingen annan bedömning."

Justitierådet Elisabeth Rynning är skiljaktigt och anser, i motsats till majoriteten, att den omständigheten att konsekvensen av beslutet kan bli att sonen går miste om kärnrättigheter som unionsmedborgare väger tyngre än säkerhetsintresset.

Mannen borde därför enligt hennes mening beviljas rättsprövning. Hon skriver:

"Såvitt framgår av handlingarna i målet är NN ensam vårdnadshavare för sin 15-årige son, som är svensk medborgare och har levt tillsammans med honom i Sverige sedan 2009. De närmare konsekvenser som regeringens beslut om utvisning av NN kan ha för sonens möjligheter att faktiskt åtnjuta sina kärnrättigheter som unionsmedborgare, liksom avvägningen mellan dessa rättigheter och de säkerhetsintressen som föranlett beslutet, ska således prövas i en ordning som uppfyller ovan nämnda rättssäkerhetskrav."

 

 

Foto: TT

  • Alt-texten
    Eva Clasö

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt