Skip to content

Juridicum kritiskt till lagförslag om redovisning av politisk finansiering - "osannolik risk för korruption"

Sveriges riksdag
Sveriges riksdag

Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet är kritiskt till lagförslaget om allmänhetens rätt till insyn i vem som finansierar politiska valkampanjer. "Det är högst osannolikt att bidrag på denna nivå kan leda till intressekonflikter eller korruption", skriver universitetet i sitt remissvar till regeringen.

 

Syftet med den föreslagna lagen är att ge allmänheten insyn i hur partierna finansierar sin politiska verksamhet och hur enskilda politiker finansierar sina personvalskampanjer. Frågan är enligt Juridiska fakultetsnämnden ”känslig”.

Nämnden understryker att den föreslagna regleringen i och för sig inte ”direkt” står i strid mot de fri- och rättigheter som skyddas av grundlagen. Men nämnden skriver:

”Däremot är den argumentation som förs i promemorian angående detta inte i alla delar helt övertygande. Fakultetsnämnden vill särskilt påpeka att syftet med en reglering inte nödvändigtvis är avgörande för om denna kan anses inskränka en fri- och rättighet eller inte. Med andra ord, en viss rättighet kan komma att inskränkas på ett otillåtet sätt även om det huvudsakliga syftet med regleringen är ett annat.”

Nämnden pekar på den balansgång son finns mellan två motstridiga intressen. Å ena sidan ett legitimt behov av insyn där väljarna ges möjlighet att bedöma om det finns bakomliggande intressen som kan komma att styra ett partis politiska inriktning. Å andra sidan ett berättigat intresse hos bidragsgivarna av att inte behöva offentliggöra sin politiska åskådning:

”Enligt fakultetsnämnden finns det anledning att överväga om inte dessa intressen kan balanseras på ett något annorlunda sätt än som föreslås.”

Fakultetsnämnden anser bland annat att man borde överväga om det så kallade tröskelvärdet – alltså den beloppsgräns där partiet ska redovisa bidragsgivarens identitet – inte borde sättas högre än ett halvt prisbasbelopp (för närvarande 22 250 kronor). Den föreslagna nivån ligger i linje med den politiska överenskommelse som idag finns mellan partierna. Fakultetsnämnden skriver dock:

”Det förefaller högst osannolikt att bidrag på denna nivå kan leda till intressekonflikter, korruption eller andra i sammanhanget negativa effekter. Syftet med regleringen bör således kunna uppnås även genom ett högre tröskelvärde.”

Nämnden anser också att man bör överväga om namnen på bidragsgivarna verkligen ska publicerar på Kammakollegiets hemsida eller om det inte räcker med att allmänheten kan ta del av handlingarna när de blir offentliga hos myndigheten.

 

Foto: Bertil Enevåg Ericson/Scanpix

  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt