Skip to content

Riksåklagarens direktiv om ne bis in idem till åklagarna - "dramatisk ändring av rättsläget"

Riksåklagaren Anders Perklev
Riksåklagaren Anders Perklev

Riksåklagaren Anders Perklev har nu offentliggjort de riktlinjer som ska gälla för åklagare efter Högsta domstolens pleniavgörande i frågan om ne bis in idem - alltså förbudet mot ”dubbelbestraffning - förra veckan. ”Rättsläget har förändrats dramatiskt", skriver RÅ i sin promemoria.

 

Förra veckans enhälliga pleniavgörande i HD innebär att den svenska regleringen med åtal för skattebrott och skattetillägg mot en och samma person är oförenligt med den grundläggande rättsprincipen om att en människa inte får lagföras eller straffas två gånger för samma brott – och detta enligt både Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga.

Den som har fått ett skattetillägg på grund av att man har lämnat felaktiga uppgifter till Skatteverket får alltså inte också åtalas för skattebrott. Det saknar betydelse om skattetillägget har vunnit laga kraft eller inte.

Riksåklagaren Anders Perklev skriver i sin promemoria:

”Genom Högsta domstolens beslut har rättsläget i Sverige ändrats på ett dramatiskt sätt. Lagstiftningsåtgärder krävs för att se till att det svenska systemet blir förenligt med Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. I avvaktan på att lagändringar genomförs behöver åtgärder vidtas i pågående ärenden.”

RÅ redovisar därefter vilka konsekvenser han anser att HD:s avgörande får och hur svenska åklagare ska hantera situationen. Han konstaterar inledningsvis att Skatteverket, från och med nu, inte kommer att anmäla brott mot skattebrottslagen i de fall där skattetillägg har påförts.

När det gäller juridiska personer skriver RÅ:

”Om ett skattetillägg tagits ut av en juridisk person hindrar förbudet mot dubbla förfaranden ett åtal för brott enligt skattebrottslagen mot en fysisk person, för samma oriktiga uppgift, endast i de fall när staten genom ett rättsligt förfarande har krävt den fysiska personen på betalning av skattetillägget (t.ex. enligt reglerna om företrädaransvar i 59 kap. 12-21 §§ skatteförfarandelagen, eller om Skatteverket beslutat om ansvar för delägare i ett handelsbolag enligt 59 kap. 11 § skatteförfarandelagen). För att ett skattetillägg ska hindra lagföring krävs att skattetillägget beslutats i tiden före det att åtal väckts. Vid den omvända situationen är det en uppgift för Skatteverket och förvaltningsdomstolarna att inom ramen för skatteprocessen verka för att dubbla förfaranden undviks.”

Även den omdiskuterade frågan om bokföringsbrott berörs i RÅ:s promemoria:

”Enligt Högsta domstolen hindrar förbudet mot dubbla förfaranden normalt inte lagföring för bokföringsbrott av det skälet att skattetillägg har tagits ut. Detta motiveras med att de konkreta fakta som ligger till grund för ett bokföringsbrott normalt inte kan anses oupplösligt förbundna till tid och rum med de fakta som ligger till grund för ett skattetillägg. Åsidosättandet av bokföringsskyldigheten ligger typiskt sett i tiden innan den oriktiga uppgift lämnats som ligger till grund för skattetillägget.”

Enligt RÅ ska denna bedömning även gälla brottet försvårande av skattekontroll.

RÅ tar sedan upp sin syn på hur åklagare ska hantera fall där anmälan har upprättats före HD:s pleniavgörande:

”Den nya praxis som Högsta domstolen lagt fast är en sådan ny omständighet som gör att handläggande åklagare kan ompröva sitt tidigare beslut och ändra detta utan att överprövningsinstitutet behöver användas. Handläggande åklagare eller annan åklagare på en kammare kan således fatta de beslut som det förändrade rättsläget medför.”

RÅ skriver att detta gäller allt från upprättade anmälningar till åtal som redan är väckta.

 När det gäller fällande domar som inte har vunnit laga kraft bör åklagaren – då det handlar om tingsrättsdomar - överklaga dessa till hovrätten till förmån för den tilltalade och när det gäller hovrättsdomar vända sig till RÅ som kan agera i HD på samma sätt. Undantagen är givetvis då den dömde själv har överklagat.

Även frågan om resning av redan lagakraftvunna domar behandlas av RÅ i promemorian:

”Det förändrade rättsläget kan komma att generera ett antal framställningar om resning från personer som fällts till ansvar genom domar som vunnit laga kraft före Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013… Det bör observeras att den dömde, i stället för att själv hos hovrätten eller Högsta domstolen ansöka om resning, kan vända sig till åklagaren och begära att denne ska ansöka om resning till den dömdes förmån.”

Högsta domstolen förelade redan i samband med sitt avgörande förra veckan riksåklagaren att ”skyndsamt” ge in skriftlig förklaring i ett resningsärende. Högsta domstolens avgörande av detta ärende kommer att bli vägledande och RÅ anser därför att åklagare bör avvakta med att ta ställning i resningsfrågor till dess att HD har sagt sitt.

 

Läs hela RÅ:S promemoria här.

 

Foto: Scanpix

  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt