Skip to content

3:12-reglerna: "Aktier i partnerägda bolag är ett verktyg för samarbete - ingen kapitalinvestering"

Mahmut Baran, advokat och delägare Bird & Bird
Mahmut Baran, advokat och delägare Bird & Bird

DEBATT/ANALYS - av Mahmut Baran, advokat och delägare Bird & Bird

 

Under de senaste månaderna har de så kallade 3:12-reglerna varit i fokus, särskilt vad gäller aktier i konsultbolag.

Konsultbolag är personalintensiva vilket medför att aktieägare i sådana bolag kan utnyttja löneunderlaget vid beskattningen av utdelningar (se faktaruta).

I en promemoria som nu remissbehandlas föreslås begränsningar av utnyttjandet av löneunderlaget. Det föreslås att aktieägare som äger mindre än fem procent av aktierna i bolaget utesluts från denna möjlighet, vilket medför att de stora revisions- och advokatbolagen helt utestängs.

I ett beslut gällande arbetsgivaravgifter underkände Skatteverket i slutet av förra året förvärv av aktier i ett revisionsbolag till ett pris motsvarande aktiens kvotvärde och ansåg att förvärvet innebar en skattepliktig förmån för de nya delägarna respektive delägare som ökade sin andel i revisionsbolaget. Värdet av förmånen ansågs – förenklat – motsvara förväntade utdelningar under de påföljande fem åren. I denna artikel ska jag behandla denna utveckling från ett delvis rättspolitiskt perspektiv.

Konsultverksamhet i samverkan kan bedrivas genom handelsbolag eller i aktiebolagsform. Teoretiskt sett bör sådan verksamhet även kunna bedrivas i form av ett samarbetsavtal, alltså ett enkelt bolag. De praktiska svårigheterna medför dock att den sistnämnda samarbetsformen inte förekommer i praktiken.

Reglerna om löneunderlag kan ha inneburit att ett antal konsultbolag ombildat sin verksamhet till gemensamma aktiebolag. Det fanns även befintliga konsultaktiebolag som kom att omfattas av reglerna om löneunderlag. Aktiebolag blev därför populära inom konsultbranscherna. Denna aspekt tycks ha fått Skatteverkets uppmärksamhet. Myndighetens uppfattning verkar bygga på att det går att värdera partneraktier på samma sätt som en passiv investering i vilket bolag som helst.

Att erbjudas att bli partner i ett partnerägt företag och därigenom få köpa aktier i företaget är emellertid inte riktigt jämförbart med att få möjlighet att köpa kapitalplaceringsaktier av sin arbetsgivare – i synnerhet inte om kapitalplaceringsaktierna är marknadsnoterade.

I ett vanligt arbetsgivar- och arbetstagarförhållande utgör aktieägarna i bolaget den yttersta arbetsgivaren. En sådan tvåpartsrelation saknas däremot mellan partner i ett partnerägt bolag och även gentemot bolaget som sådant. Det finns nämligen inga delägare i ett sådant bolag som intar ett arbetsgivaransvar i förhållande till någon annan delägare i samma bolag.

Samarbetet innebär att den inkomst som delägaren erhåller i själva verket utgör hans andel av det genererade resultatet som ytterst härrör från hans arbete i och insatser för verksamheten. Denna inkomst tilldelas delägaren löpande i form av månatliga löneutbetalningar och som utdelning på de aktier som delägaren äger. Det handlar således inte om någon avkastning på en tillgång som den nytillträdande delägaren förvärvar.

Det förhållandet att samarbetet sker i form av aktiebolag förändrar inte detta. Skälen för att någon antas till delägare är nämligen inte att premiera någon anställd för tidigare eller framtida prestationer utan det handlar om att tillsammans bedriva verksamheten. Alternativet är att de anställda som är mogna för att bedriva verksamheten övergår till verksamhet i egen regi.

Det nära samarbetet ställer dessutom krav på precisa regleringar av mellanhavanden mellan delägarna, därför finns det samarbetsavtal som kraftigt begränsar den enskilde delägarens förfogande över dennes aktier i det gemensamma bolaget. Vid utträde måste aktien till exempel säljas tillbaka till delägarkollektivet för ett belopp som motsvarar det ursprungliga förvärvspriset eller ett annat pris som är bestämt i förväg. Förfogandeinskränkningar i partnerägda företag är inte tidsbegränsade utan permanenta.

Enligt Skatteverket ska alltså de aktier som den blivande partnern/befintlige partnern erbjuds behandlas och värderas som vilken aktie som helst. En extrem tillämpning av det synsättet skulle innebära att varje nyetablering av konsultverksamhet i form av aktiebolag medför att de konsulter som startar verksamheten anses ha erhållit var sin skattepliktig förmån i form av aktier i det nystartade företaget. I vart fall om förväntade utdelningar i ett sådant företag med någorlunda säkerhet kan uppskattas, vilket inte är helt otänkbart i de fall då erfarna konsulter lämnar en befintlig byrå för att starta eget.

Man får anta att Skatteverket inte har detta synsätt, som i praktiken skulle innebära att en företagare beskattas för uppskattade inkomster innan de är disponibla.

En annan frågeställning som är nära förknippad med nystartande av verksamhet är om storleken på den verksamhet som delägaren inträder i har någon betydelse. Ska det till exempel göras principiell skillnad mellan antagandet av en delägare till ett revisionsbolag som redan har fem delägare respektive till ett revisionsbolag som redan har hundra delägare?

Det här visar att ägandet av aktier i partnerägda bolag i realiteten inte utgör en investering/ett värdepapper som ska ge en viss kapitalavkastning utan snarare ett verktyg för samarbete för att bedriva näringsverksamhet. Frågeställningen blir då om inträde i ett sådant samarbete innebär att det har erhållits en skattepliktig förmån.

Svaret får vi inom den närmaste två-tre åren när domstolsprocessen i det första fallet är över.

 

 

Fakta 3:12-reglerna

Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier (i dagligt tal 3:12-aktier efter den tidigare regleringen i 3 § 12 mom. den upphävdalagen om statlig inkomstskatt) beskattas delvis i inkomstslaget tjänst.

Ett belopp som anses motsvara en normalavkastning beskattas dock med 20 procent. En del av företagets lönekostnader inräknas i denna avkastning. För att kunna inräkna denna del i den normala avkastningen ställs dock krav på att aktieägaren har tagit ut en lön som uppgår till 10 inkomstbasbelopp – cirka 550 000 kronor.

Aktier i ett bolag utgör kvalificerade aktier om aktieägaren eller närstående har varit verksam i betydande omfattning. Minst 30-procentigt ägande av passiva ägare i bolaget medför dock att även aktiva ägare behandlas som passiva. Vid passivt ägande är den effektiva skattesatsen 25 procent.

 

 

Mahmut Barans artikel är också publicerad i det senaste numret av Dagens Juridiks systertidning Legally Business

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt