Skip to content

Centrum för rättvisa fortsätter sin kamp mot FRA-lagen - "även juridiska personer har rätt till skydd"

Enligt Centrum för rättvisa har regeringen fel när man påstår att Centrum för rättvisa inte skulle ha något skydd för privatlivet i det så kallade FRA-målet. Europakonventionens skydd för privatliv måste i detta fall omfatta även juridiska personer.

 

I dag lämnade Centrum för rättvisa in sitt sista yttrande till Europadomstolen där man bland annat poängterar att regeringen har fel och att en juridisk person visst omfattas av skyddet för privatlivet i ett mål som detta.

Europadomstolen ska därför pröva om FRA-lagen strider mot Europakonventionen, anser Centrum för rättvisa.

”Enligt artikel 8 i Europakonventionen skyddas rätten till privat- och familjeliv. Det skulle vara motsägelsefullt om en juridisk person inte omfattades av artikelns titel men faktiskt skulle få ett skydd i enlighet med artikelns formulering”, skriver Centrum för rättvisa i sitt yttrande.

Centrum för rättvisa anger också att den språkliga tolkningen av ordet ”liv” inte får begränsa sig till att omfatta bara fysiska personer och att ”rätten till skydd av privatlivet därför bör garanteras både juridiska och fysiska personer.”

 I yttrandet skriver också Centrum för rättvisa att det första klagomål som lämnades in inte gällde något yttrande om att övervakning de facto hade skett - utan att det föreligger en risk att det skett eller kan komma att ske i framtiden.

Det var år 2008 som Centrum för rättvisa anmälde den hårt kritiserade FRA-lagen till Europadomstolen. Man krävde att domstolen ska pröva om lagen klarar Europakonventionens krav när det gäller skydd för den personliga integriteten och rätt för enskilda som blivit övervakade att få sina fall rättsligt prövade.

Tre år senare beslutade Europadomstolen att ställa ett antal frågor till den svenska regeringen som rör FRA-lagens effekter.

Frågorna handlade bland annat om hur regeringen anser att Sverige har levt upp till Europakonventionens krav. Regeringen skulle även förtydliga vilka rättsmedel som finns för att pröva ett ärende om olaglig avlyssning samt vilken risk Centrum för rättvisa löper att bli avlyssnade.

Svenska staten skrev i sitt svar att risken för att Centrum för rättvisa blivit avlyssnat i princip är "obefintlig" och att det finns kontrollmekanismer i det svenska systemet som skyddar enskilda mot eventuella lagmissbruk. Regeringen ansåg därför att Europadomstolen inte skulle pröva klagomålet.

Regeringen menade också att en juridisk person inte omfattas av skyddet för den personliga integriteten enligt Europakonventionen.

 

Foto: Scanpix

  • Petter Danckwardt

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt