Skip to content

Statens kostnader för advokater ska pressas - stopp för miljardrullning till försvarare och MÄ-biträden

Statsminister Fredrik Reinfeldt
Statsminister Fredrik Reinfeldt

Regeringen vill pressa ner prislappen för statens utgifter för advokater och andra rättsliga biträden. Orsaken är de skenande kostnaderna som uppgår till 2,2 miljarder kronor per år. Justitiedepartementet har därför beslutat att tillsatta en utredning.

 

Beslutet fattades vid regeringssammanträdet för två veckor sedan. Enligt uppgifter till Dagens Juridik så kommer det att bli den förre lagmannen KG Ekeberg som får uppdraget som utredare – någonting som Justitiedepartementet dock inte vill bekräfta eftersom han ännu inte har tillsatts formellt. KG Ekeberg låg även bakom utredningen "En modernare rättegång".

Utredningen ska få i uppdrag att göra en samlad översyn av utgifterna för offentliga försvarare, målsägandebiträden och andra rättsliga biträden och ombud som finansieras via staten. Syftet är att hitta åtgärder som kan få en ”kostnadsdämpande effekt” på anslaget.

Huvuddragen i utredningens uppdrag är att:

  • se över om det är befogat att begränsa tillgången till offentlig försvarare och målsägandebiträde
  • överväga en skärpning av reglerna kring återbetalningsskyldighet för dömda
  • föreslå begränsningar av möjligheten till byte av offentlig försvarare
  • överväga att justera inkomstgränsen och avgifterna vid rättshjälp
  • föreslå olika nivåer i timarvoderingssystemet för offentliga försvarare och målsägandebiträden
  • föreslå tidsfrister i timarvoderingssystemet för målsägandebiträden
  • föreslå en utökad användning av schablonersättning, så kallad taxa i brottmål
  • föreslå ett timarvoderingssystem för konkursförvaltare

Regeringen understryker i sina direktiv till utredningen att utgångspunkten ska vara att rättssäkerheten för både tilltalade och brottsoffer garanteras.

Statens kostnader för de utgifter som omfattas av anslaget har ökat under den senaste tioårsperioden och förväntas göra det även framöver. Kostnaderna beräknas uppgå till nästan 2,2 miljarder kronor för år 2012 - vilket är en ökning med 1,2 miljarder sedan år 2000.

Regeringen pekar i sina direktiv på att det ”antagligen finns flera samverkande orsaker till kostnadsökningarna. Ett starkt samband finns naturligtvis med den målutveckling som skett i domstolarna.”

Sedan år 2000 har antalet mål till domstolarna ökat från 277 000 till 346 000 år 2011 – en ökning med 25 procent. Under samma period har brottmålen ökat från 61 000 till nästan 91 000 – vilket i sig är en ökning med 49 procent.

När ersättningen till rättsliga biträden bestäms är det ofta den timkostnadsnorm som regeringen fastställer för varje år som är utgångspunkten. Timkostnadsnormen har ökat med 36 procent mellan åren 2000 och 2011 – från 860 kronor till 1 166 kronor. Timkostnadsnormen för 2013 är 1 242 kronor.

Den största utgiftsposten utgörs av kostnader för offentliga försvarare. Under år 2011 uppgick den till 1,1 miljarder kronor – en ökning med 619 miljoner kronor, motsvarande 124 procent, sedan år 2000.

Den näst största posten är utgifter för målsägandebiträden som uppgick till 221 miljoner kronor 2011 - en ökning med 148 miljoner kronor, motsvarande 200 procent, sedan år 2000.

Utgifter för biträden enligt rättshjälpslagen är den tredje största utgiftsposten och uppgick till 214 miljoner kronor under 2011. Motsvarande siffra år 2000 var 188 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning på 14 procent.

Kostnaden för offentliga biträden har ökat med 108 procent, från ca 63 miljoner kronor år 2000 till 131 miljoner kronor år 2011 och utgör den fjärde största utgiftsposten.

 

 

Foto: Leo Sellen/Scanpix

  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt