Tre män och en kvinna dömdes i tingsrätten för bokföringsbrott i ett aktiebolag. Tre av dem hade låtit bli att sköta bokföringen i bolaget och en av männen hade, som en sorts målvakt, gjort kontanta uttag ur verksamheten.
Uttagen hade gjorts under drygt två års tid och uppgått till 38 miljoner kronor. I bolaget hade det inte funnits någon bokföring överhuvudtaget.
Männen dömdes i tingsrätten till fängelse på mellan ett och ett halvt och tre år medan kvinnan, som ansågs ha haft en undanskymd roll i bolagets verksamhet, dömdes till villkorlig dom och samhällstjänst.
Kvinnan ålades även näringsförbud i tre år medan männens näringsförbud bestämdes till fem år. Två av männen ålades också att betala företagsbot på 200 000 respektive 1,1 miljoner kronor.
Hovrätten konstaterade senare att mannen som gjort uttagen inte kan anses ha bedrivit näringsverksamhet och att han därför inte hade någon bokföringsskyldighet. Åtalet ogillades således och han befriades från näringsförbud och företagsbot.
Hovrätten konstaterade ockå att åtalet mot en an de andra männen inte kunde anses styrkt när det gällde en viss tidsperiod och att han heller inte kunde dömas för medhjälp till bokföringsbrott. Domstolen änkte även straffen för honom från två år till sex månader och för den tredje mannen från tre år till två år.
Domstolen konstaterade dessutom att det handlar om en näringsidkare som dömts till ett långtfängelsestraff och att företagsboten för den tredje mannen skulle efterges.
Riksåklagaren överklagade domen om de två män som dömts till fängelse. I överklagandet angavs att målet aktualiserade frågan om ansvar för medverkan till grovt bokföringsbrott genom underlåtenhet att bokföra affärshändelser samt frågan om företagsbot ska efterges på grund av att en enskild näringsidkare döms till straffrättslig påföljd för brott.
Även den man som dömts till två års fängelse i hovrätten överklagade och yrkade att åtalet mot honom skulle ogillas eller att han åtminstone skulle medges strafflindring.
Högsta domstolen meddealde prövningstillstånd och fastställde hovrättens dom i dess helhet.
HD slår bland annat fast att det visserligen är fullt möjligt att främja även ett underlåtelsebrott men anser inte att gärningar som utgör den affärshändelse som ska bokföras kan utgöra ett främjande av ett bokföringsbrott. Att ha dolt identiteten hos de bokföringsskyldiga kan heller inte ses som ett främjande av den underlåtna bokföringen och kan heller inte anses utgör ett främjande genom styrkande av gärningsmännens uppsåt. Något ansvar för medhjälp ska därför inte utdömas.
Domstolen konstaterar vidare, efter en utförlig genomgång, att den straffrättsliga påföljden bör ges företräde framför företagsbot i fall där den aktuella brottsligheten begåtts av en enskild näringsidkare och leder till fängelse. Någon företagsbot ska därför inte åläggas och enligt HD saknas det anledning att ändra den påföljd om två års respektive sex månaders fängelse som hovrätten bestämt.
Foto: Hasse Holmberg/Scanpix
