Skip to content

"JO kommer i förebyggande syfte att besöka platser där människor hålls frihetsberövade"

Chefs-JO Elisabet Fura
Chefs-JO Elisabet Fura

KRÖNIKA - av Elisabet Fura, ny chefs-JO och tidigare domare i Europadomstolen

 

Ett surrande ljud, så ett klick och dörren låstes upp.  Därefter ett längre surr och dörren öppnades sakta av sig själv, utan att någon människa varit i närheten av vare sig handtag eller dörr. Med en lätt surrealistisk känsla kunde vi kliva ut i friheten under Göteborgs regntunga himmel.  JO:s inspektion av häktet Göteborg var över.

Under mina nio år som domare i Europa­domstolen var jag med och dömde i ett stort antal mål. En hel del av dessa handlade om över­trädelser av artikel 3 i Europakonventionen – förbudet mot tortyr och omänsklig eller förnedrande be­handling eller bestraffning – under frihetsberövanden.

Det finns gott om avgöranden av Europadomstolen där det har konstaterats att en frihetsberövad person -  till exempel genom kraftig över­beläggning, oacceptabla sanitära förhållanden, avsaknad av ljus eller möjlighet till motion eller en kom­bina­tion av sådana förhållanden - utsatts för omänsklig eller förnedrande behandling i strid med Europakonventionen.

Ett av dessa mål som avgjordes i våras berörde mig särskilt. I Popov mot Frankrike fann domstolen att Frankrike brutit bland annat mot artikel 3 när två små barn, tre år respektive sex månader gamla, frihetsberövats tillsammans med sina föräldrar i avvaktan på att ett avvisningsbeslut skulle verkställas.

Den inrättning där familjen förvarades saknade helt faciliteter för barn.  Att hålla barn frihetsberövade saknade dessutom lagstöd. Familjen beviljades uppehållstillstånd av humanitära skäl och rutinerna i Frankrike har numera ändrats och det är gott så, men naturligtvis hade det varit bättre om man i ett tidigare skede hade upptäckt bristerna och de risker som de medfört.  

Den 1 juni 2012 tillträdde jag som chefs-JO och till mitt ansvarsområde hör bland annat Kriminalvården. Jag har också det huvudsakliga ansvaret för en ny verksamhet hos JO - att vara nationellt besöksorgan enligt tilläggsprotokollet till FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Uppdraget som nationellt besöksorgan - på engelska kallat national preventive mechanism (NPM) - innebär bland annat att JO i förebyggande syfte regelbundet ska besöka platser där människor hålls frihetsberövade.

Att JO har fått i uppdrag att vara nationellt besöksorgan innebär att antalet inspektioner kommer att öka. Det är positivt av flera skäl. Regelbundna inspektioner har i sig en förebyggande verkan. En myndighetsledning kan antas sträva efter att verk­samheten får så få anmärkningar som möjligt efter en inspektion.

In­spektioner är också värdefulla genom att de ger ombudsmannen och hans eller hennes med­arbetare ökad förståelse för en myndighets verksamhet. En inspektion som avslöjar brister som kan innebära att en intagens rättigheter kränks är också ägnad att spara enskilt lidande.

NPM-uppdraget omfattar platser där människor hålls eller kan komma att hållas frihetsberövade. Det rör sig om främst om inrättningar som fängelser, häkten, polisarrester, hem för tvångsvård, Migrationsverkets förvarsenheter och kliniker för psykiatrisk tvångsvård. Inspektionerna eller besöken, som de vanligen benämns, utförs främst av en särskild enhet hos JO. Denna enhet började sin verksamhet i augusti 2011 och har hitintills hunnit besöka 35 olika institutioner.

JO:s uppdrag att värna den enskildes rättssäkerhet är detsamma idag som för 200 år sedan. Verksamheten präglas nu som då av rättsstatliga principer som legalitet, saklighet och opartiskhet. Huvudsyftet är inte, och kan aldrig tillåtas att bli, bestraffning av en myndighet eller en enskild tjänsteman. Det viktiga är att förebygga misstag för att garantera, så långt det är mänskligt möjligt, att myndigheterna alltid och korrekt tillämpar gällande rätt i sin verksamhet.

Det har framhållits tidigare (se SOU 1939:7 s. 26 f.) men förtjänar att upprepas: ”Den största vikten har ämbetet genom sin blotta närvaro.” Jag tycker att JO:s nya uppdrag ligger alldeles utmärkt i linje med det uttalandet. Uppdraget knyter också an till en mer än 200-årig tradition.

JO-ämbetets första innehavare, Mannerheim, gjorde nästan varje år resor i riket och inspekterade bland annat häkten och fängelser och ansträngde sig för att förbättra förhållandena där. JO:s inspektionsresor torde numera vara förenade med mindre umbäranden än de som Mannerheim fick utstå, men nyttan är densamma.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

2 comments

Jahapp. Frankrike säger du? Spännande. Och givetvis är det oerhört lätt att kritisera andra länder.

Här står i en annan artikel om hur en svensk åklagare hållit ett barn isolerad i häkte i ett halvår - http://www.dagensjuridik.se/2012/11/17-arig-pojke-har-suttit-haktad-mord...

I sverige. Några kommentarer på det eller är det bara finfint när svenska åklagare håller människor isolerade flera månader och år i sträck?

Hur länge tycker du att svenska åklagare ska få hålla barn i isolering innan någon ska ta åklagaren i örat? Och vuxna för den delen. Har de någon rätt till att få sin sak provad i rimlig tid?

Kanske är det lika bra att skippa resten av rättsprocessen och bara låta åklagaren hålla den anklagade inlåst i isoleringscell tills han känner sig nöjd?

Men Johannes. Det är domstolen som häktar den misstänkte, inte åklagaren. Och det är domstolen som även vid omhäktning varannan vecka fortlöpande prövar om frihetsberövandet ska bestå. Och den misstänkte har rätt att utan inskränkning i tiden överklaga häktningsbeslutet.

I det stora stora flertalet fall är det inte särskilt långa häktningstider i Sverige, men en del av våra rättsprinciper, bland annat omedelbarhetsprincipen för tyvärr med sig längre häktningstider. Detta eftersom vad en person sagt i ett polisförhör inte automatiskt gäller vid domstolen, utan han eller hon ska höras inför domstolen. Därmed består särskilda häktningsskäl - särskilt kollusion - längre. Kunde man mjuka upp omedelbarhetsprincipen och mer använda sig av videoförhör i tingsrätten t.ex. skulle man säkerligen kunna minska häktningstiderna.

Men

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.