Skip to content

"Ny europeisk köplag - en flaskhals mindre för den gränsöverskridande handeln inom EU"

Docent Marie Karlsson-Tuula
Docent Marie Karlsson-Tuula

ANALYS/DEBATT - av Marie Karlsson-Tuula, docent i civilrätt vid Juridiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

 

Den 11 oktober föreslog den Europeiska kommissonen att införa en ny valfri köplag. Syftet är bland annat att främja den gränsöverskridande handeln mellan medlemsstaterna och öka konsumenternas valfrihet.

Trots att framgångarna med EU:s inre marknad har varit – och alltjämt är – lyckad finns det en del hinder för den gränsöverskridande handeln mellan medlemsstaterna. De hinder som finns är bland annat att de 27 medlemsstaterna har olika nationella avtals- och köprättsliga lagstiftningar. Detta medför att det blir komplicerat och kostsamt att sälja produkter i andra länder inom EU.

Företag som bedriver verksamhet på den inre marknaden använder sig av en mängd olika nationella avtalsrättsliga lösningar. De näringsidkare som på grund av avtalsrättsliga hinder inte handlar gränsöverskridande avstår ofrivilligt från 26 miljarder euro som hade kunnat genereras i den gränsöverskridande handeln inom EU (se även här). Samtidigt går, enligt kommissionen, 500 miljoner konsumenter miste om större valfrihet och lägre priser på grund av att färre företag erbjuder sina produkter på den inre marknaden i EU.

Förslaget till en europeisk köplag kommer att öppna marknaden för företagare, ge konsumenterna en större valfrihet och ett omfattande konsumentskydd. Det kommer att ge ett större utbud av produkter och klarhet om vad som är gällande rätt i gränsöverskridande transaktioner.

Vidare så ger lagen en ökad insyn och ett större konsumentförtroende. Konsumenterna kommer att vara tydligt informerade samtidigt som de aktivt måste gå med på att använda ett avtal baserat på den gemensamma europeiska köplagen. Dessutom ska konsumenten få klar och tydlig information om sina rättigheter genom ett särskilt informationsmeddelande som är utformat på det egna språket.

Konsumenterna kommer att omfattas av samma höga skyddsnivå i samtliga medlemstater. De kommer också att kunna förlita sig på den gemensamma köplagen som en kvalitetsgaranti. Detta ger konsumenterna ett antal åtgärder att välja mellan om de råkar köpa en produkt som är felaktig. Dessa åtgärder kan vidtagas månader efter köpet.

Det är dock valfritt att använda sig av den nya köplagen. Den europeiska köplagen kommer inte att ersätta den nationella avtalsrättsliga lagstiftningen utan utgör ett alternativ till den nationella rätten. De som inte vill använda den nya lagen fortsätter att tillämpa sin egen lagstiftning. Det förutsätts dock för att den europeiska köplagen ska tillämpas att både köpare och säljare uttryckligen gått med på att köplagen ska användas.

Den nya köplagen gäller såväl för konsumenter som avtal mellan näringsidkare. Medlemsstaterna kommer även att kunna välja om de vill göra den europeiska köplagen gällande även för inhemska avtal. Om en av parterna är etablerad i en av EU:s medlemsstater kan näringsidkare använda sig av samma avtalsvillkor när de handlar med näringsidkare från länder utanför EU. Detta kommer att ge den europeiska köplagen en internationell dimension.

Den gemensamma köplagen kommer troligtvis, för det första, att medföra att det blir billigare för näringsidkarna att sälja sina produkter i andra medlemsstater. För det andra torde transaktionskostnaderna minska för de företag som vill handla i EU. För det tredje kommer köplagen att bidra till att små och medelstora företag expanderar på nya marknader. Köplagen kommer att öka rättsäkerheten för företagen och minska skadat konsumentförtroende.

Dock återstår det att kommissionens förslag måste godkännas av EU:s medlemsstater och Europaparlamentet. Förslaget kommer nu att överlämnas till Europaparlamentet och till Europeiska unionens råd för antagande i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och med kvalificerad majoritet.

När förordningen har antagits kommer den att träda i kraft 14 dagar efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Den europeiska köplagen kommer att vara tillgänglig på unionens alla officiella språk.

Förslaget till en europeisk köplag har dock fått kritik. Bland kritikerna märks bland andra Svensk Handel som, i tidningen Affärsvärlden, framhåller att lagen är en dålig lagstiftningsprodukt som bara kommer att leda till rättstillämpningsproblem.

Jag kan för egen del konstatera att EU:s mål om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftningar mer och mer handlar om en unifiering, det vill säga ett ökat införande av förordningar vilka är gällande lagstiftning i samtliga medlemsstater när förordningen antas. Men glädjande nog får vi välja om vi vill ingå avtal enligt våra inhemska lagstiftningar eller om vi väljer att använda oss av det skydd som EU erbjuder genom sin nya Europeiska köplag.    

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt