Skip to content

"Lagen fungerar inte i praktiken" - stora skillnader mellan åklagare när det gäller kontaktförbud

Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige, är kritisk.
Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige, är kritisk.

Vid vissa åklagarkammare beviljas hälften av alla ansökningar om kontaktförbud medan motsvarande siffra hos andra åklagarkammare är nere på 16 procent. Det visar en utredning som Stiftelsen Tryggare Sverige har gjort ett år efter det att den nya lagen infördes.

 

- Efter flera års förarbete har vi nu en lag som uppenbarligen inte fungerar i praktiken, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige och själv med ett förflutet som både polis och brottsofferforskare vid bland annat Rikspolisstyrelsen.

- Det är återigen en missriktad kraftsamling där den tid och energi som gick åt till att ta fram ny lagstiftning istället borde ha gått till att reformera rättsväsendet och implementera befintliga lagar och verktyg.

Den 1 oktober 2011 ersattes lagen om besöksförbud med lagen om kontaktförbud. Ett kontaktförbud får med­delas om det på grund av särskilda omständig­heter finns risk för att den person, mot vilken förbudet gäller, kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses skydda.

Tryggare Sveriges granskning av det första året med den nya lagstiftningen visar att antalet som ansöker om kontaktförbud ökar samtidigt som andelen beviljade kontaktförbud är på samma nivå som tidigare.

Fortfarande finns också stora skillnader mellan landets 32 åklagarkammare när det gäller andelen beviljade kontaktförbud.

Granskningen visar till exempel att åklagarkammaren i Norrköping beviljade 50 procent och i Uddevalla 47 procent av ansökningarna medan motsvarande siffra för åklagarkammaren i Eskilstuna är endast 16 procent och i Södra Skåne 19 procent.

I samband med den nya lagen infördes också en möjlighet att sätta en fotboja utrustad med GPS på den som döms till kontaktförbud. Men sedan lagen infördes har inte en enda person tvingats bära fotboja. Orsaken är att Rikspolisstyrelsen har misslyckats med att få fram den teknik som krävs.

- Bara under de senaste månaderna har ett stort antal kvinnor dödats av män som de har eller har haft en nära relation till. Om möjligheten till elektronisk övervakning av kontaktförbudet hade funnits i praktiken, så som lagstiftaren avsett, hade kanske någon av dessa levt i dag, säger Magnus Lindgren.

Enligt RPS kommer fotbojorna att finnas i verksamheten tidigast efter årsskiftet – det vill säga mer än ett år efter att den nya lagen infördes.

 

Foto: Scanpix

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt