Kammarrättspresidenten på tre stolar – i styrelsen för myndigheter som hans domstol ska döma över
Kammarrättspresidenten i Stockholm, den förre generaldirektören för Domstolsverket Thomas Rolén, sitter i styrelsen för Pensionsmyndigheten och Sida – två myndigheter som kan hamna i hans egen domstol i samband med tvister med enskilda. Uppdragen ger honom nästan 100 000 kronor extra om året i inkomst.
Thomas Rolén utnämndes så sent som i juli i år av regeringen till styrelseledamot i Sida och satt redan då i styrelsen för Pensionsmyndigheten. Styrelserna leder myndigheterna genom täta och regelbundna sammanträden men deltar inte operativt i det dagliga arbetet.
- När det gäller pensionsmyndigheten så kan ju ärenden därifrån mycket väl hamna hos oss i kammarrätten sedan de har passerat förvaltningsrätten och beviljats prövningstillstånd här, säger Thomas Rolén.
- När det gäller Sida så handlar det ju däremot inte om den typen av verksamhet.
Men antag att jag begär ut allmänna handlingar som ni på Sida inte vill lämna ut – då ska ju det beslutet prövas av Kammarrätten i Stockholm där du är chef...
- Ja, jo... just det… Jag måste medge att jag faktiskt inte har tänkt på just den situationen. Men det är riktigt… Å andra sidan så fattar ju aldrig styrelsen den typen av beslut som hör till myndighetens dagliga verksamhet.
Men hur hanterar kammarrätten och dina domare ärenden som gäller beslut från de myndigheter som du som domstolens högsta chef själv leder och sitter i styrelsen för?
- Jag kan givetvis aldrig själv delta i handläggningen av sådana ärenden. Men mina uppdrag är ju allmänt kända och man får helt enkelt pröva om sådana ärenden kan handläggas här hos oss eller om de ska lottas till en annan kammarrätt.
Borde inte i synnerhet domare inom just förvaltningsdomstolarna, av trovärdighetsskäl, hålla sig helt borta från uppdrag inom den statliga förvaltningen?
- Det är ju regeringen som har utnämnt mig till dessa uppdrag så från det hållet har man ju inte ansett att det skulle kunna finnas någon risk för förtroendeskada. De har ju velat få in den kompetens som jag har när det gäller förvaltningsrätt och annat.
Skulle din motsvarighet i Svea hovrätt, presidenten Fredrik Wersäll, kunna ha liknande uppdrag hos till exempel Åklagarmyndigheten?
- Den frågan kan jag inte svara på. Det får du fråga honom själv om.
Skulle du själv kunna ha motsvarande uppdrag hos till exempel Skatteverket?
- Nej, då skulle det bli mer komplicerat… Detsamma skulle gälla till exempel Försäkringskassan. Båda dessa myndigheter tillhör ju, så att säga, våra huvudleverantörer av ärenden hit till kammarrätten.
Hur ser du själv på jävsfrågor?
- Det är viktiga frågor och jag brukar alltid understryka att det viktigaste inte är vad domaren själv anser utan hur det uppfattas utifrån.
Hur mycket tjänar du på dessa extrauppdrag?
- Jag har någonstans mellan 45 000 och 48 000 kronor per år för varje uppdrag och vi sammanträder kanske tio gånger per år och myndighet.
Hur vanligt är det med bisysslor bland de andra domarna på kammarrätten och hur hanterar ni sådana frågor?
- Alla bisysslor ska anmälas till lagmännen som behandlar frågorna och sedan kommer de till mig som fattar beslut. Jag sätter in besluten fortlöpande i en pärm som står här uppe och kan faktiskt inte svara på hur många det handlar om.
8 comments
Jävs- och förtroendefrågor inom domstolsvärlden har aldrig varit Regeringskansliets starka sida. Om det beror på att de flesta högre domarna tvingas att tjänstgöra där en tid vet jag däremot inte.
Saxat från regeringens hemsida:
Thomas Rolén var under åren 1993 - 2005 anställd i Justitiedepartementet. Han utnämndes till departementsråd och tf. chef för Grundlagsenheten 1997 och var under åren 1998 - 2001 chef för Enheten för processrätt och domstolsfrågor. Från 2001 var han expeditionschef.
Detta är i högsta grad olämpligt. Inte för att jag tror att kammarrättspresidenten låter sig påverkas i någon riktning men frågan är hur de övriga domarna i kammarrätten uppfattar saken.
Viktigast av allt är givetvis hur allmänheten som ska få sina frågor prövade av kammarrätten upplever det.
Många svenska domare sysslar med extraknäck. Samtidigt har domarna inte reglerad arbetstid. Det gör att många inte gör många knop på den ordinarie arbetsplatsen. Hur länge ska detta få fortgå?
Det är viktigt att allmänheten känner förtroende för domarkårens oväld. Domarna bör därför inte ha uppdrag åt potentiella parter vare sig det gäller bolag, banker eller myndigheter.
Artikeln med svar från vederbörande visar klart hur medvetenheten om jäv och jävsfrågor är väldigt dålig i Sverige. Har egen erfarenhet från revisionsbranschen under drygt 40 år där man medvetet bryter mot allmänna jävsuppfattningar tex kopplingar mellan Far, RN och de stora byråerna visavi de små byråerna som utnyttjas av byråer som PwC mfl för att få oligopol på marknaden. Som vanligt ligger alltså ekonomiska faktorer bakom det mesta istället för sunt förnuft!!
Dagens beslut från Svea Hovrätt där man återförvisade det gigantiska Södertäljemålet pga att en av domarna suttit på dubbla stolar visar att rättsrötan går långt ner i domstolsväsendet. Denne kammarrättspresident är på intet sätt unik. Den som tror att man får en objektiv och saklig prövning i en svens domstol är antingen naiv eller okunnig. Undantag finns men huvudregeln förskräcker.
Varför exponerar man sig ens för risken att bli ifrågasatt? Förvaltningsdomstol och förvaltningsmyndighet... Det hörs ju på namnet att de inte hör ihop...
Det handlar nog om att anse sig själv och andra myndighetspersoner som självklart oförvitliga, då kan man inte tänka sig att man skulle kunna bli ifrågasatt.
Skriv ny kommentar