Skip to content

"Forskning måste stärka rättssäkerheten av polisens fakturering vid fotbollsmatcher"

Rättsvetaren Patrik Thunholm
Rättsvetaren Patrik Thunholm

KRÖNIKA - av rättsvetaren Patrik Thunholm

 

Svenska fotbollsklubbar har under senare år har byggt ut omfattande säkerhetsorganisationer i vilka ett stort antal publikvärdar och ordningsvakter engageras för att upprätthålla ordning och säkerhet inne på arenorna.

Att klubbarnas arbete gett resultat kommer till uttryck i en uppföljning gjord av Samverkansrådet mot Idrottsrelaterad brottslighet från 2011 som visar att det mesta idrottsrelaterade våldet sker utanför arenorna.

Idag bedrivs det inte någon forskning av poliser som tittar på konkreta situationer såsom ordningshållning i samband med offentliga tillställningar. Det har publicerats några få svenska rapporter om olika åtgärder och metoder för att minska ordningsstörningar inom fotbollen men dessa är av äldre datum.

I en rapport från Brottsförebyggande rådet daterad 2008 framgår det att supporterpolisen arbetar på lite olika sätt runt om i landet och att det ibland finns olika åsikter om vilken arbetsmetodik som fungerar bäst.

Idrottsrelaterat våld kostar samhället och klubbarna betydande summor varje år i form av polisbevakning. Notan för en högriskmatch i fotboll kan hamna runt en miljon kronor.

Enligt ordningslagen kan polisen ta ut ersättning från dem som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning eftersom huvudansvaret för ordningen och säkerheten faller på anordnaren. Oklart i sammanhanget är om bråk som uppkommer utom matchtiden och på andra platser än i anslutning till arenan ska belasta arrangören ekonomiskt.

Enligt ordningslagen ska den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning ersätta polismyndigheternas kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Ersättningsskyldigheten gäller inte vissa ideella föreningar och får sättas ned eller efterges om det finns särskilda skäl.

I förlängningen innebär detta att besökaren av exempelvis en fotbollsmatch anordnad av ett aktiebolag först betalar för polisbevakningen genom skattsedeln för senare och i samband med inträde också betalar notan genom del av biljettpriset.

Polismyndigheten gör inledningsvis en preliminär beräkning över hur stor kostnaden kan komma att bli, något som presenteras för anordnaren. I detta arbete av prognostiserande slag, tar polisen bland annat del av erfarenhetsberättelser från tidigare möten mellan de aktuella lagen.

Som ett nästa steg genomför samma myndighet bevakningsuppdraget för att slutligen fakturera anordnaren för de faktiska kostnaderna. I detta sammanhang är det absolut nödvändigt att polisen skiljer sitt generella samhällsansvar från vad som är att beteckna som arrangörens ansvar - något som inte är lätt alla gånger.

Efter avslutat uppdrag sker en intern utvärdering av de egna insatserna, något som ligger till grund för kommande bevakningsuppdrag.

Ur ett rättssäkerhetsperspektiv kan ordningen tyckas märklig då en och samma myndighet sköter såväl genomförandet, faktureringen och utvärderingen av den egna insatsen. Ordningen kompliceras ytterligare utifrån två avgörande faktorer.

För det första så sker det mesta av det idrottsrelaterade våldet på andra platser än i anslutning till själva arenan varför någon form av gränsdragning blir nödvändig.

För det andra menar många forskare att media genom sin dramaturgi har en benägenhet att selektivt vinkla bilden av fotbollsrelaterade ordningsstörningar till att bli större än vad de i själva verket är.

Den fakturerade kunden måste kunna ställa som krav att den betalning som utkrävs verkligen är en kostnad som åligger kunden att betala, varför en tydlig gränsdragning av arrangörens respektive polisens geografiska ansvar är nödvändig i syfte att undvika en rättslig osäkerhet.

Därtill har kunden rätt att kunna kräva att polisens brottsförebyggande och ordningshållande arbete i dessa sammanhang ska bygga på vetenskaplig grund och ske enligt noggrant beprövade metoder. Istället för att förankras i relevanta kostnader baserat på kundens ansvar för själva arrangemanget utgår dagens polisfakturering ifrån interna erfarenhetsberättelser och en ibland missvisande mediebild.  

Det är dags att dagens otillfredsställande ordning med såväl avgifts-, som skattefinansierad finansiering av polisbevakningen inte får fortsätta råda vid olika typer av vinstdrivande idrottsarrangemang. Om kunderna också fortsättningsvis ska belastas ekonomiskt för de olägenheter som supportrarna ställer till med till och från matchen är det minsta man kan ställa som krav att de polisiära insatserna är relevanta och bedrivs utifrån vetenskap och med stöd av beprövade metoder.

Det krävs med andra ord en ordentlig och genomgripande förändring.

Utan stöd av forskning kan kunderna inte förvänta sig någon framgång eller verklig effekt av detta arbete.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt