Domare portar jävig nämndeman från tingsrätt – ”han har inte mitt förtroende efter vad som hänt”
Den nämndeman som var jävig i Södertäljemålet är inte längre välkommen till tingsrätten. Det rapporterar TT.
– Han är klar över att så länge jag är lagman i Södertälje tingsrätt så kommer jag inte att kalla honom till någon förhandling, säger tingsrättens chef Katarina Wingqvist Ekholm, som också var domstolens ordförande i det uppmärksammade målet, till TT.
Nämndemannen, som är informerad om hur Wingqvist Ekholm ser på honom, har nu själv valt att ta time-out, enligt TT.
Wingqvist Ekholm uppger att hon inte längre har något förtroende för nämndemannen.
– Han åtnjuter inte mitt förtroende efter vad som hänt. Jag kan ju inte lita på att han kan klara ut sin jävsituation och en sådan nämndeman kan inte tjänstgöra i domstolen, fortsätter hon till TT.
Wingqvist Ekholm har ännu inte tagit ställning till om hon formellt ska säga upp mannen - ett beslut som kan överklagas till Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag.
Foto: Scanpix
54 comments
Bra initiativ och modigt gjort av domaren.
Bra i sak kanske, men ganska fegt och fel i utförande. Om nämndemannen inte är lämplig så ska ju domstolen säga upp denne så att det finns en beslut som kan överklagas.
4 kap. 8 a § RB (https://lagen.nu/1942:740#K4P8a)
Domstolen får stänga av en nämndeman från tjänstgöringen om han eller hon uppvisar ett beteende eller ett tillstånd som bedöms skada allmänhetens förtroende för rättskipningen.
Det kan således inte utgöra fel. Att det inte är vanligt gör att det är modigt att gå mot strömmen och att våga göra en sådan sak kan ju inte bedömas vara något annat än modigt.
Men det ska väl göras genom beslut?
Även om det inte är något problem i just det här fallet så är det ju viktigt att det sker genom beslut och angivande av skälen, annars kan ju en domare/lagman välja bort nämndemän som denne inte gillar på grund av t.ex. politisk åsikt, etnicitet eller liknande.
När jag läser artikeln så kan jag inte se att lagmannen sagt att hon inte tänker fatta något beslut i saken. Dock står det inte att rätten måste fatta skriftligt beslut
4:8b RB
"Beslut om entledigande och avstängning av nämndemän får överklagas till en särskild statlig nämnd. Nämndens beslut får inte överklagas."
1 § Förordning (2007:1081) med instruktion för Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag
"Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag har till uppgift att pröva överklaganden av domstols beslut om entledigande och avstängning av nämndemän enligt 4 kap. 8 b § rättegångsbalken och 23 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar."
Det är ju att se som ett slutligt beslut
17:§ RB
Rättens avgörande av saken sker genom dom. Annat rättens avgörande träffas genom beslut. Beslut, varigenom rätten annorledes än genom dom skiljer saken från sig, så ock högre rätts beslut i fråga, som dit fullföljts särskilt, är slutligt beslut.
Det ställs förvisso inte några direkta formkrav på hur just detta ska formuleras men det står inte heller i artikeln att lagmannen inte har eller kommer fatta ett skriftligt beslut i saken.
10 § Förordning (2007:1081) med instruktion för Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag, reglerar överklagbarheten vilken i sin tur hänvisar till 22 a § FL vilket rimligen gör att även 22 § FL blir tillämplig i vilken det står att finna
"Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas."
Vart leder då dett? Jag skulle tro att om 22 § är tillämpbar så är även 20 § FL tillämpar, i vilken det står att läsa att myndigheter har en motiveringsskyldighet.
Lägg dock märke till 1 st sista meningen
"Skälen får dock utelämnas helt eller delvi[s]" om vissa villkor är uppfyllda.
Ett av dessa villkor anger
om det är "uppenbart obehövligt att upplysa om skälen,"
Jag tror inte någon, i Sverige INTE förstår varför n'mndemannen blir portad.
Ergo, någon egentlig motivering av beslutet bör ju inte lagmannen vara tvungen att göra utan det bör vara tillräckligt med ett beslut.
Här är det inte ett beslut om entledigande eller avstängning. Han kommer bara inte att få något telefonsamtal om fler uppdrag.
Motsvarande kan hända advokater exempelvis på Migrationsverket eller Förvaltningsrätten.
I inget av dessa fall finns något formellt beslut att överklaga.
Din förklaring är vettig Ernst, men i sammanhanget bör då noteras följande.
Dels ett JO beslut, där JO kritiserade Migrationsverket just för att de "formlöst" förklarat en advokat olämplig att förordnas som offentligt biträde
http://www.jo.se/Page.aspx?MenuId=106&MainMenuId=106&Language=sv&ObjectC...
och inom ramen för förvaltningsrätten finns ett stöd, motsvarande rättegångsbalkens i 22 § AFDL (https://lagen.nu/1971:289#P22S1)
Skillnaden mellan de båda är dock att något stöd för att en domstol eller för den den delen en myndighet, formlöst ska kunna förklara just ombud som olämpliga finns inte. En advokat står ju under advokatsamfundets tillsyn.
Om MigV inte hade meddelat ett "formlöst" beslut, utan helt enkelt bara låtit bli att förordna advokaten, hade det inte funnits något för JO att angripa. Och så göra man exv. på MigV och FörvR, när man vill vara riktigt "ful"...
Återigen en vettig förklaring vilken gör att jag med fördel använder ett alias på Dagens juridik så. :)
Återigen ett vettigt påstående Ernst och jag hålelr med dig men det finns en skillnad mellan de sortens formlösa beslut du nämner och vad domaren i artikeln gjort. Skillnaden är att MigV och Domstolarna;
1. låter bli att förordna en person till ett uppdrag
2. utan att någon får veta.
Domaren i artikeln har bestämt sig, fattat ett beslut, för att
1. Låta bli att förordna en person till ett uppdrag
2. och låtit alla få veta om att sådant beslutet fattats
Skillnaden ligger då i att man nu, vet om beslutets existens.
Frågan blir då, vad gäller i ett sådant fall och som inte likt JO fallet avser en advokat, utan en nämndeman?
Ett beslut, som fattats formlöst avseende portande av en nämndeman där, till skillnad mot de fula beslut, ALLA får veta att beslutet fattats vilket med ett e-contrarioslut egentligen borde åtminstone ha den moraliska innebörden att det är ett "icke fult" beslut. Det kommer man ju iofs inte långt med när man argumenterar juridiskt.
Men måste domaren beslut, som Max påstår vara motiverat? Nej, jag anser inte det på grund av de ovan angivna skälen.
Är det fattat på objektiva grunder för all framtid? Nämndemannen har ju kostat staten 200 miljoner kronor oaktat alla merkostnader som inte är hänförlgia till enbart processen som varit då hela processen måste tas om. Betänk nu den extra kostnaden och alla följdkostnader som an komma iom den nya processen? Processekonomiskt har nog den nämndemannen kostat staten tillräckligt mycket pengar för att det ska räcka en hel livstid och med lite eftertanke för vad staten riskerar i framtida processer så borde nog de flesta anse domarens beslut vara ett korrekt beslut både moraliskt och juridiskt och det, framstår nog som uppenbart särskilt med tanke på att hela nämndemannasystemet pga den nämndemannens agerande nu riskerar att upphöra.
Håller med dig om skillnaden. Domaren hade, om hon varit "ful" som MigV, bara sagt åt sekreterarna att inte kalla nämndemannen. Ingen hade fått veta något och det hade inte funnits något att klaga till JO på...
Som du säger kan man inte skriva i riktigt namn - det kan få konsekvenser för ens förordnanden...
Men det är ju inte rättsenligt.
Hart ansåg att vad som är rättsenligt är hur en domstol skulle bedöma en situation.
En domstol kan alltid, i slutet efter alla möjliga lagtolkningsprinciper ställa sig frågan "är utgången vi är på väg att fatta, i just detta fall, rimligt?"
Jag kan inte veta men jag tror, att det på rent processekonomiska grunder inte finns någon domstol som skulle våga riskera att den nämndemannen kostade staten 500 000 000 kr igen. Ett belopp motsvarande socialförsäkringspengar för 5 000 människor under ett år. Bara för att en människa ska få fortsätta att vara opålitlig så ska 5 000 andra få lida.
Jag har i varje fall svårt att tycka det skulle vara en rimlig utgång i något mål.
Nu har han inte kostat några sådana summor.
Sen har jag inte sagt något om beslutet i sak, utan om formen. Det är ju en form av öppen korruption när lagmannen säger att hon inte tänker ta in den nämndemannen mer men inte fattar ett beslut om detta.
Den domare som skadar statens intressen får helt enkelt räkna med att staten slår tillbaka: Så var det med bl.a. domaren N. H. som förklarades jävig (i tvistemålet rörande "styckmordsläkarnas" skadeståndstalan mot staten).
http://www.daddys-sverige.com/3/post/2012/05/domare-br-passa-sig-fr-att-...
Jahapp. Så juristdomaren har således möjligheten att helt sonika utesluta en nämndeman han/hon inte tycker om. Bara de lojala och lydiga nämndemän som juristdomaren "har förtroende för" kallas till förhandling.
Och den maktförskjutningen ser den samlade juristkåren inget konstigt med? Tragiskt.
Äntligen (EN DOMMARE SOM EJ SKYDDAR DE SINA)
Av allt att döma har domaren rätt. Domstolen är tvungen att anlita de politiker som utsetts, men inte alla av dem.
Detta är ett led i juristernas samlade attack mot nämndemannasystemet. De c:a 75 nämndemännen som också har uppdrag i Polisstyrelse eller Polisnämnd har fått uppdraget som nämndemän just därför att de ansetts vara speciellt hedervärda och pålitliga. Nu har Fredrik Wersäll förändrat tolkningen av jävsbegreppet och inte insett att Svea Hovrätt drabbas värst.Han kommer med säkerhet att handla på samma sätt som Wingqvist Ekholm. Nu först kanske han begriper vad han ställt till med och jag hoppas att alla 75 omedelbart avsäger sig sina nämnedemannauppdrag efter den kränkning de nu får utstå !
Vad spelar det för roll om nämndemännen också sitter i polisnämnd eller polisstyrelse?
Det är hur som helst mindre än en procent av nämndemännen.
Vad Bergstedt inte förstår, därför att han vägrar läsa det aktuella beslutet, var att nämndemannen ansågs jävig därför att han i polisnämnden behandlat en fråga med omedelbar koppling till målet. Polisnämnden ansåg att det fanns ett visst kriminellt nätverk, vilket påstods av åklagaren i målet men inte bevisats.
Är det inte dags att även granska när domare är medlemmar i brödraskapsföreningar typ Rotary och Frimurarna eller det feministiska nätverket Helga. Det är också omständigheter som påverkar jäv och objektivitet. De länder som inte klassas som bananrepubliker som sverige har förbud för domare att vara med i sådana organisationer
Då bör man även förbjuda domare att vara med i golfklubbar, segelsällskap och liknande där man också kan knyta nära relationer och som, tillskillnad från exempelvis frimurarna, inte har stadgar som förbjuder en medlem att otillbörligt gynna en annan medlem.
FELSKRIVNING av mig. Rätten FANN det bevisat att det funnits ett nätverk.
Jag gör ett undantag från att inte kommentera Max och Ernst som samarbetar och förstör alla debatter genom sina giftiga kommentarer och osakliga påhopp ! Jag har för länge sedan läst Aktbilaga 357 i Mål 7342-12 undertecknat av Sven Jönson. Jag vidhåller att man gjort en tolkning av jävsbegreppet som går långt utöver vad som gjorts tidigare och som chockerat alla. Dessutom har konsekvenserna blivit orimliga och det är en katastrof. Det hade varit rimligt att saken fått prövas på normalt sätt i Hovrätten. Nu bedrivs juridik in absurdum ! De problem som nu uppmärksammats hade också då fått leda till vad som nu blir följden nämligen att man inte kan sitta både polisförsamlingar och vara nämndeman !
Fel, Bergstedt. Vad som konstituerat jävet i det konkreta fallet är att både domstolen och polisnämnden haft uppe frågan om det existerat ett kriminellt nätverk eller inte. Nämndemannen kan alltså ha påverkats i sitt dömande av vad polisnämnden kommit fram till. Detta är inget sensationellt nytt utan ett klart fall av jäv.
Alla utom advokaterna är väl överens om att det funnits ett kriminellt nätverk ! Att det skulle innebära jäv är en tolkning som juristerna konstruerat !
Detta är en tvistefråga i målet, Bergstedt. Frågan skall prövas på nytt i tingsrätt och hovrätt. En nämndeman som kan misstänkas ha bestämt sig i en viss fråga före rättegången är såklart jävig.
Man frågar sig om Anders Bergstedt desperat försöker driva sin tes, i strid mot alla vettiga argument, eller om han bara är fattetrög.
Nästan huvudet på spiken. Om förekomsten av ett kriminellt nätverk är en tvistefråga i målet så kan man ju inte ha domare som i ett annat sammanhang avgjort samma fråga.
En fundering jag har är att om nu nämndemannen varit jävig, vad är inte ALLA nu efter att tingsrättens dom blivit offentlig, refererad i tidningar, läst av alla som är jruidiskt intresserade mm?
Det jäv, eller förutfattad mening, som kan ha förelegat hos den aktuella nämndemannen är ingenting mot hur situationen ser ut nu vågar jag drista mig till att påstå.
Detta är ju tyvärr ett reellt problem i alla omskrivna fall.
Rent praktiskt går det ju inte att lösa genom att exempelvis låna in domare och åklagare från Uzbekistan...
Precis, och då kommer frågan, blir den nya prövningen mer eller mindre rättssäker?
BHG ! Du fräffar huvudet på spiken ! Alla vet svaret som ingen vill ha !
Vilket svar? Att, eftersom ingen fullständig rättvisa är möjlig, inga åtal överhuvudtaget skall väckas?
Naturligtvis skall åtal drivas.
Men om knäckfrågan här är att prövningen varit rättsosäker pga jäv, så måste man ju ställa sig frågan om en kommande prövning blir mer eller mindre rättsosäker efter att domen blivit offentlig, refererad i media, vittnen kunnat höra och läsa andras vittnesmål mm.
Kommer man fram till att den kommande prövningen är mer rättsosäker när man tagit detta i beaktande så kanske det är en dum idé att låta den mer rättsosäkra prövningen ligga till grund för beslut?
Förmodligen kommer tingsrätten att få göra hovrättens arbete om tingsrätten i huvudsak kommer att ta del av de inspelade förhören från den första omgången i tingsrätten. Sedan får hovrätten givetvis göra om samma sak för att det skall bli rättssäkert.
Advokaterna kan sova med ögonen öppna o. i stort sett att två gånger läsa upp sina resp. slutpläderingar samt skriva nya kostnadsräkningar på några miljoner kr per advokat (vilka är 33 st): advokatnotorna kommer väl att hamna på nästa 200 milj kr, men rättsäkert blir det ju.
Alla dina inlägg går ut på att alla advokater, alltid, prioriterar sina egna ekonomiska intressen framför klientens intressen.
Varför anmäler du inte alla advokater till polisen för bedrägeri?
Trams! Dock kan man fundera på om inte domstolarna i princip kunde slänga ut advokaterna när det endast blir frågan om att för rätten återge videoupptagningarna. I praktiken räcker det med att advokaterna i stort sett läser upp sina slutpläderingar: Skulle i Södertäljemålet spara in kanske 150 milj kr.
Borde man inte slänga ut advokaterna helt och hållet, eftersom de stör åklagarna i deras arbete och domstolen i arbetet med att fälla den tilltalade efter åklagarnas önskemål?
Varför skall skattebetalrna, TILL INGEN NYTTA, lägga ut kanske 150 milj kr för att 33 advokater skall kunna sitta och sova med öppna ögon när videoupptagningarna spela upp FÖR RÄTTEN?
Åklagaren är alltid med när detta spelas upp, till exempel.
Egentligen skulle ju ingen behöva vara med, då sparar man in transporter av skurkarna, åklagarlönen och kostnaderna för rättens ledamöter. Sen kunde man avskaffa domarna i hovrätten och bara ha färdigtryckta domar som stämplas av en vaktmästare. Det skulle ju spara in massor av skattepengar!
Ja, det räcker väl att vaktmästaren stämplar "fastställs" på tingsrättsdomen.
Allvarligt talat finns extremistiska domare som vill att det skall vara obligatoriska prövningstillstånd i hovrätt. Alltid skönt för domarna att bestämma sin egen arbetsbörda...
Och här har den trögfattade en hel del att suga på:
http://www.expressen.se/nyheter/dokument/aklagarna-kan-sova-vidare-i-rat...
Roligt skriven artikel!
De där småaktiga giriga advokaterna är enligt hovrättsrådet missnöjda för en sådan skitgrej som att "Advokaterna får en chans mindre att försvara sin klient.".
"Källkritikern" ser naturligvis helst att sådant fjant försvinner. Bara staten sparar ned på advokatkostnaderna blir allt bra.
Nu är det inte ovanligt att det ställs tilläggsfrågor i rätten till den tilltalade.
Sova-sova-sova-sova-slutanförande-kostnadsräkning (1205 kr/tim + moms).
Små ändringar i bl.a. RB 51 kunde medföra att advokaterna slapp att sova hela dagarna i HovR. "Spela in allt i TR o spela upp allt i HovR."
Vill parterna tvunget komma med tilläggsfrågor kan HovR avgöra om det behövs eller inte. Sålunda kan HovR mest ägna dagarna åt att själva titta på videouppspelningarna och advokaternas (nu mycket små) kostnadsräkningar kan inges per fax.
Och åklagarna kan väl spela innebandy istället för att sova i HovR: Finns säkert en massa advokater som har tröttnat på golfen o. som kan tänka sig att slå åklagarna på smalbenen.
Du brukar uppenbarligen inte processa.
Man måste på förhand begära tilläggsfrågor. Nästan alltid får man igenom dem, om de är rätt valda.
Visst vore det mer lämpligt om parternas ombud kunde välja att sova på nätterna istället för i HovR? Z-Z-Z-Z-Z-Z
Jag förstår.
Du arbetar inte med juridik överhuvudtaget.
Z-Z-Z-Z-Z-Z...
Vila i frid.
Skriv ny kommentar