Tre kvinnor som var klädda i heltäckande slöja – så kallad niqab – fick inte närvara vid en häktningsförhandling vid Göteborgs tingsrätt. Den före detta chefsrådmannen Stefan Wikmark, som fattade beslutet, får nu kritik från JO som slår fast att hans beslut sakande stöd i lagen.

Händelsen inträffade i oktober 2011 då Göteborgs tingsrätt höll en omhäktningsförhandling mot en person som var misstänkt för förberedelse till mord. Tre kvinnor som ville närvara som åhörare nekades då tillträde till förhandlingssalen på grund av att de bar niqab.

Kvinnorna anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen, DO och JO beslutade att ta upp fallet till granskning sedan flera tidningar hade skrivit om det.

Tingsrättens chef – lagmannen Stefan Strömberg – skrev i ett yttrande till JO att rätten att närvara vid en förhandling vid domstol framgår av svensk grundlag:

”Åhörarna kan självfallet i princip vara klädda som de själva önskar. Rätten att närvara vid domstolsförhandlingar kan dock begränsas bland annat med stöd av 5 kap. 9 § RB.”

Av bestämmelsen i rättegångsbalken framgår att rättens ordförande ska upprätthålla ordningen i rättssalen och meddela de ordningsregler som behövs. Ordföranden får utvisa den som stör förhandlingen eller uppträder otillbörligt och begränsa antalet åhörare i rättssalen för att undvika trängsel.

Lagmannen Stefan Strömberg:

”Enligt min mening framstår det, mot bakgrund av vad som har framkommit om omständigheterna, inte som att det var en behövlig åtgärd för att upprätthålla ordningen att inte tillåta de aktuella personerna att närvara vid häktningsförhandlingen.”

Stefan Wikmark själv motiverade utförligt sin syn på saken och försvarade sitt beslut i två olika yttranden:

”Jag godtar valfri klädsel i rättssalen men steget därifrån till att tillåta hel maskering av ansiktet anser jag vara för långt. Häri ligger en avgörande skillnad och där vill jag dra gränsen.”

”Om vittnet, parten eller målsäganden fråntas möjligheten att se och känna igen de närvarande begränsas förhörspersonens rättigheter, vilket också kan gå ut över själva förhöret. Då är det inte bara en fråga om ordning utan en fråga om rättssäkerhet.”

”Anmälarna för in religiösa dimensioner i denna fråga och menar sannolikt att jag diskriminerat dem på grund av deras religion. Jag bestrider bestämt att så är fallet… De ordningsregler jag tillämpar är generella och lika för alla. Hade åhörare täckt sitt ansikte med skidglasögon, MC-hjälmar eller - med den aktuella tidpunkten i åtanke - halloweenmasker hade mitt beslut blivit detsamma. Jag tror ingen betvivlar detta och ingen hade invänt.”

JO skriver att chefsrådmannens beslut enligt hans uppfattning saknade stöd i lagen och Stefan Wikmark får därför kritik:

”Stefan Wikmark har åberopat att det förhållandet att kvinnornas ansikten var täckta störde ordningen i rättssalen och att han därför hade rätt att neka dem tillträde och sedermera visa ut dem från rättssalen. Stefan Wikmark har i yttrande till DO och kompletterande yttrande till JO redogjort för sin syn på olika situationer då det förhållandet att en person bär till exempel niqab kan innebära att ordningen i en rättssal störs. Det är klart att det går att tänka sig olika situationer när rätten kan bli tvungen att ingripa. Men risken för eventuella framtida svårigheter kan naturligtvis inte åberopas till stöd för vilka förebyggande åtgärder som helst.”

Läs Stefan Wikmarks hela yttranden här:

Chefsrådmannen: "Jag hade även förbjudit MC-hjälmar och haloweenmasker i rättssalen"

Vad tycker du? Rösta i vår webbenkät:

Bordet det vara förbjudet för åhörare att vara maskerade i rättssalen?

Foto: Scanpix