Riksåklagaren totalsågar förslag till ny huliganlag - rättssäkerhet och grundlagsfrågor i fokus
Riksåklagaren förkastar samtliga lagändringar som den förre rikspolischefen Björn Eriksson har föreslagit för att komma till rätta med hockey- och fotbollshuliganismen. Såväl grundlagsfrågor och rättssäkerhet som risken för att polisen de facto provocerar fram bråk genom lagstiftningen anges som skäl.
Björn Eriksson, som idag är nationell samordnare mot idrottsrelaterade brott, lämnade sitt förslag till regeringen i somras. Riksåklagaren avstyrker samtliga punkter.
Tillträdesförbudet gäller i dag för tillträde till en inhägnad plats som är avsedd för idrottsutövning. I utredningen föreslås att tillträdesförbud ska utvidgas till att avse även ett inte närmare specificerat område utanför arenan – att man ska kunna freda ett område på 150-300 meter utanför arenan från personer med tillträdesförbud.
Vice riksåklagaren Kerstin Skarp skriver i sitt remissvar:
”Utifrån den reglering som skisserats kan det komma att uppstå svårigheter att på ett säkert sätt avgöra vilka situationer som kan träffas av straffansvar. Det gäller i synnerhet på platser som ligger i anslutning till idrottsanläggningar, exempelvis i butiks- och bostadsområden. Om en ändring av reglering i enlighet med förslaget övervägs bör en mer noggrann analys göras avseende den föreslagna regleringens förhållande till grundlagsskyddet och de krav som bör ställas på regelverkets tydlighet.”
I utredningen föreslås också att straffmaximum för överträdelse av tillträdesförbud ska höjas från sex månader till ett års fängelse. Förslaget motiveras bland annat med att straffskalan bör överensstämma med lagen om kontaktförbud.
Vice riksåklagaren Kerstin Skarp:
”Straffskalan för ett brott ska återspegla dess allvar. Normalpåföljden för överträdelse av tillträdesförbud är i dag dagsböter. Enligt min mening ger ett bibehållet maximistraff på fängelse sex månader ett tillräckligt utrymme för en nyanserad straffmätning också för de allvarligaste fallen av överträdelser.”
Enligt utredningen föreslås att tiden för hur länge ett tillträdesförbud ska kunna meddelas förlängs från maximalt ett år till maximalt tre år. Förslaget motiveras med att ettårsgränsen inte uppfattas som tillräckligt avskräckande eller avhållande från att störa ordningen.
Vice riksåklagaren Kerstin Skarp:
”Avskräckningsskäl av det slag som tycks framskymta i betänkandet bör inte tillmätas någon avgörande betydelse enligt min mening. I betänkandet pekas inte på något tydligt praktiskt behov av att kunna meddela ett tillträdesförbud för så lång tid som tre år. En sådan ordning får anses betänklig ur rättssäkerhetssynpunkt eftersom grundprincipen är att ju längre tillbaka i tiden brottsligheten ligger, desto mindre är risken för ny brottslighet.”
Björn Eriksson föreslår att det ska införas maskeringsförbud för ”den som bevistar en offentlig tillställning så som ett idrottsarrangemang på en inhägnad plats eller i dess närhet”. Förslaget motiveras med att maskeringsförbudet ska få en avhållande effekt genom att identifieringen underlättas av de personer som gör sig skyldiga till brott.
Vice riksåklagaren Kerstin Skarp:
”Jag betvivlar inte för egen del att maskeringsförbud kan ge vissa positiva effekter av det slag som lyfts fram i betänkandet. Jag vill dock peka på att polisen genom förslaget kommer att få en ovillkorlig skyldighet att ingripa mot personer som låtit maskera sig vid idrottsarrangemanget eller i dess närhet. Denna skyldighet gäller även i fall då idrottsarrangemanget i övrigt avlöpt problemfritt. Polisingripanden kan då uppfattas som provocerande, varigenom maskeringsförbudet kan komma att motverka, i stället för att främja, intresset av att ordning och säkerhet upprätthålls i anslutning till arrangemangen.”
Foto: Scanpix
7 comments
Bra där, lite nöjd måste man faktiskt bli när man kan se att det finns personer med sunt förnuft.
Att utvidga det geografiska området för tillträdesskydd till 150-300 m bör naturligtvis bedömas utifrån läglighet och i övrigt med beaktande av de skäl som Skarp anför.
En notoriskt trotsande "bråkstake och förbudsöverträdare" borde kunna ådömas ett kännbarare straff än 6 mån fängelse, som utredaren föreslår.
Man kan tänka sig att tillträdesförbud för de värsta huliganerna omprövas årligen under t ex en prövotid av tre år i s t f att utfärdas för en hel treårsperiod.
Vad kan det finnas för "ädla och hederliga" motiv bakom viljan att maskera sig då man uppsöker ett idrotts- eller annat publikt evenemang?
Räcker sådana motiv som att man kan känna sig hotad eller förföljd? Eller att man bara vill "skoja med kompisarna litet"?
T o m "burkor", "niqaber" och "hijaber" skulle ju i o f s kunna tänkas dölja presumptiva, utklädda våldsverkare även om det normalt inte förutsätts.
Följden om man tillåter maskering vid t ex idrottsevenemang blir att poliser och ordningsvakter tvingas hålla ett extra öga på de vars ansikten i en eller annan mening är dolda.
Nu är ju dessa sex månader ett straff angående om en individ överträder tillträdesförbudet, om personen i fråga utför andra olagliga handlingar leder det till ett helt annat straff samt en annan brottsrubriceringen än överträdelse av tillträdesförbudet. Jag förstår inte varför straffet ska vara hårdare om det är att överträda ett tillträdesförbud just på en fotbollsarena än någon annan plats.
Jag kan inte säga vilka motiv personer som maskerar sig har, dock kan ju polisen för tillfället ingripa vid misstanke av brott . Ett förbud leder ju precis som Riksåklagaren säger till att polisen måste ingripa även vid tillfällen som anses som helt onödiga. Dessa onödiga ingripanden av polis kommer i sin tur leder till att de kommer försumma de uppgifter som faktiskt är viktiga. Sådant kommer bara leda till att polisen och supportrarna kommer distansera sig ännu mer från varandra vilket inte gynnar varken svensk fotboll, polis eller supportrar.
Att åklagare idag, utan rättegång och utan fällande dom, godtyckligt kan utfärda tillträdesförbud är så grundlagsvidrigt så det finns inte. Helt klart ett brott mot mänskliga rättigheter och något som EU-parlamentet borde ta en koll på...
Den som inte är nöjd med åklagarens beslut kan begära domstolsprövning så visst får man sin rättegång om man vill, 13 § lag (2005:531) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang.
Den som inte är nöjd med åklagarens beslut kan begära domstolsprövning så visst får man sin rättegång om man vill, 13 § lag (2005:531) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang.
Du blir ändå avstängd direkt. Det tas ett interimbeslut av tjänstgörande åklagare, som enbart har enskilda polisers subjektiva bedömning att gå på, så att man kan överklaga hjälper ju inte.
Skriv ny kommentar