Skip to content

Riksåklagaren totalsågar förslag till ny huliganlag - rättssäkerhet och grundlagsfrågor i fokus

Hur ska huliganupploppen stoppas?
Hur ska huliganupploppen stoppas?

Riksåklagaren förkastar samtliga lagändringar som den förre rikspolischefen Björn Eriksson har föreslagit för att komma till rätta med hockey- och fotbollshuliganismen. Såväl grundlagsfrågor och rättssäkerhet som risken för att polisen de facto provocerar fram bråk genom lagstiftningen anges som skäl.

Björn Eriksson, som idag är nationell samordnare mot idrottsrelaterade brott, lämnade sitt förslag till regeringen i somras. Riksåklagaren avstyrker samtliga punkter.

Tillträdesförbudet gäller i dag för tillträde till en inhägnad plats som är avsedd för idrottsutövning. I utredningen föreslås att tillträdesförbud ska utvidgas till att avse även ett inte närmare specificerat område utanför arenan – att man ska kunna freda ett område på 150-300 meter utanför arenan från personer med tillträdesförbud.

Vice riksåklagaren Kerstin Skarp skriver i sitt remissvar:

”Utifrån den reglering som skisserats kan det komma att uppstå svårigheter att på ett säkert sätt avgöra vilka situationer som kan träffas av straffansvar. Det gäller i synnerhet på platser som ligger i anslutning till idrottsanläggningar, exempelvis i butiks- och bostadsområden. Om en ändring av reglering i enlighet med förslaget övervägs bör en mer noggrann analys göras avseende den föreslagna regleringens förhållande till grundlagsskyddet och de krav som bör ställas på regelverkets tydlighet.”

I utredningen föreslås också att straffmaximum för överträdelse av tillträdesförbud ska höjas från sex månader till ett års fängelse. Förslaget motiveras bland annat med att straffskalan bör överensstämma med lagen om kontaktförbud.

Vice riksåklagaren Kerstin Skarp:

”Straffskalan för ett brott ska återspegla dess allvar. Normalpåföljden för överträdelse av tillträdesförbud är i dag dagsböter. Enligt min mening ger ett bibehållet maximistraff på fängelse sex månader ett tillräckligt utrymme för en nyanserad straffmätning också för de allvarligaste fallen av överträdelser.”

Enligt utredningen föreslås att tiden för hur länge ett tillträdesförbud ska kunna meddelas förlängs från maximalt ett år till maximalt tre år. Förslaget motiveras med att ettårsgränsen inte uppfattas som tillräckligt avskräckande eller avhållande från att störa ordningen.

Vice riksåklagaren Kerstin Skarp:

”Avskräckningsskäl av det slag som tycks framskymta i betänkandet bör inte tillmätas någon avgörande betydelse enligt min mening. I betänkandet pekas inte på något tydligt praktiskt behov av att kunna meddela ett tillträdesförbud för så lång tid som tre år. En sådan ordning får anses betänklig ur rättssäkerhetssynpunkt eftersom grundprincipen är att ju längre tillbaka i tiden brottsligheten ligger, desto mindre är risken för ny brottslighet.”

Björn Eriksson föreslår att det ska införas maskeringsförbud för ”den som bevistar en offentlig tillställning så som ett idrottsarrangemang på en inhägnad plats eller i dess närhet”. Förslaget motiveras med att maskeringsförbudet ska få en avhållande effekt genom att identifieringen underlättas av de personer som gör sig skyldiga till brott.

Vice riksåklagaren Kerstin Skarp:

”Jag betvivlar inte för egen del att maskeringsförbud kan ge vissa positiva effekter av det slag som lyfts fram i betänkandet. Jag vill dock peka på att polisen genom förslaget kommer att få en ovillkorlig skyldighet att ingripa mot personer som låtit maskera sig vid idrottsarrangemanget eller i dess närhet. Denna skyldighet gäller även i fall då idrottsarrangemanget i övrigt avlöpt problemfritt. Polisingripanden kan då uppfattas som provocerande, varigenom maskeringsförbudet kan komma att motverka, i stället för att främja, intresset av att ordning och säkerhet upprätthålls i anslutning till arrangemangen.”

 

Foto: Scanpix

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt