Skip to content

"Problemlösning" och "försäkringar" - de kriminellas modeller för utpressning mot företag

Grovt kriminella som ägnar sig åt utpressning mot företag "säljer" två olika modeller till de drabbade - "problemlösning" och "försäkringar". - Man erbjuder skuldindrivning eller beskydd som en tjänst och företagare gör mer eller mindre frivilligt en överenskommelse med de kriminella, säger Johanna Skinnari som har genomfört den första studien i sitt slag vid Brå.

Brås utredningen visar att utpressning är vanligare inom så kallade kontantintensiva branscher där svartarbete förekommer och där det redan finns kontaktytor mot kriminella. 

Det är främst företag inom byggbranschen, restaurangnäringen och småbutiker som drabbas. I 59 procent av de studerade förundersökningarna tillhör utpressaren grupperingar inom organiserad brottslighet.

- Undersökningen pekar på att organiserad brottslighet alltmer använder utpressning som inkomstkälla. Det är en oroväckande trend, säger projektledaren Johanna Skinnari vid Brå.

-  Vi ser också exempel på att otillåten påverkan har blivit en ren affärsidé. Man erbjuder skuldindrivning eller beskydd som en tjänst och företagare gör mer eller mindre frivilligt en överenskommelse med de kriminella.

En form av utpressning är så kallad beskyddarverksamhet. I Sverige antar den två former: "problemlösning" och "försäkringar".

I det första fallet anlitas kriminella för att lösa problem som till exempel stökiga kunder eller utpressningskrav som kommer från andra kriminella.

I det andra fallet är det vanligt att kriminella först använder trakasserier och skadegörelse för att få företagaren att betala för en "försäkring" som då få skadegörelsen att upphöra.

Oavsett vilken form av utpressning det handlar om så visar studien att det är riskfyllt att börja betala eftersom det  brukar leda till fler utpressningskrav. Exempel finns där "beskyddarna" till och med har tagit över företaget och kört det i botten för att få ut snabba pengar.

Utpressare använder subtila hot och anspelningar på företagarens privatliv för att skrämmas och få företagaren dit de vill. Ju mindre kriminellt etablerad utpressaren är och ju mindre status och "skrämselkapital" utpressaren har desto mer direkt är personen i sina hot. Man visar vapen och hänvisar till kriminella kontakter.

Verkligt våld är dock ovanligt i dessa sammanhang. Genom att hoten är just subtila kan utpressaren lättare avbryta utpressningen utan att tappa ansiktet eller förlora status om företagaren trots allt vägrar att gå med på utpressarens krav.

Brå:s råd till företagare är:

- Betala inte utpressningskraven. Den som  går med på att betala visar nämligen att det finns pengar, att man låter sig påverkas och att kravet från utpressaren är "legitimt". Samtidigt dras man in i en gråzon som ökar risken för nya påtryckningar. 

- Polisanmäl händelsen. Förutom att man kan få hjälp från polisen är det ett tydligt sätt att markera för utpressaren att man inte accepterar kravet. Dessutom tyder studien på att de företagare som polisanmäler de facto mår bättre än de som försöker lösa situationen på egen hand.

Studien bygger på 171 slumpmässigt utvalda förundersökningar om utpressning mot företag och 86 intervjuer som har genomförts med bland annat drabbade företagare och gärningspersoner i kriminella miljöer.

 

 

Foto: Hasse Holmberg/Scanpix

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt