Fälldes på andrahandsuppgifter för tafsande mot flickor - fallet tas inte upp i HD
Den 33-årige mannen friades av tingsrätten efter att ha åtalats för att ha tafsat på två unga flickor i en bubbelppol på ett äventyrsbad.Orsaken var att bevisningen endast utgjordes av andrahandsuppgifter från vittnen som inte sett själva händelsen. Hovrätten fällde senare mannen och HD nekar honom nu prövningstillstånd.
En nu 33-årig man stod åtalad för att ha ofredat två unga flickor på äventyrsbadet Sydpoolen utanför Stockholm. De två flickorna uppgav att mannen hade rört vid dem då de suttit i bubbelpoolen och den ena flickan berättade att hon försökt flytta sig ifrån honom men att han då flyttat efter.
Enligt vittnesmål från andra besökare hade flickorna varit upprörda och ledsna och den badvakt som flickorna anmält händelsen till uppgav att han fick intrycket att någonting hade hänt.
Tingsrätten menade att mannens uppgifter om att han oavsiktligt kunde ha berört någon stod mot flickornas berättelser. Eftersom vittnesuppgifterna enligt domstolen endast var andrahandsuppgifter ogillades åtalet.
Tingsrätten skrev i sin dom:
"Såväl den tilltalade som målsägandena har vid huvudförhandlingen och i respektive videoförhör gjort ett trovärdigt intryck och lämnat till synes tillförlitliga uppgifter, av vilka framgår att viss fysisk kontakt har förekommit mellan parterna. Uppgift står emellertid mot uppgift när det gäller frågan om beröringen varit oavsiktlig eller inte. Vid sådant förhållande och då vittnesuppgifterna i den delen inte är annat än andrahandsuppgifter, är det enligt tingsrättens uppfattning inte ställt bortom varje rimligt tvivel att den tilltalade avsiktligt har berört målsägandena på det sätt som åklagaren har påstått. Åtalet ska därför ogillas."
Hovrätten la dock större vikt vid vittnesmålen och baserade sin bedömning på flickornas berättelser. Mannen dömdes därför för sexuellt ofredande till 24 000 kronor i dagsböter samt till att betala 7 000 kronor vardera till flickorna i skadestånd.
Högsta domstolen beslutar nu att inte meddela prövningstillstånd.







































































































9 comments
Nu förstår jag inte. Först står det i artikeln att bevisningen "endast utgjordes av andrahandsuppgifter". Sedan står det mot slutet av artikeln att hovrätten "baserade sin bedömning på flickornas berättelser". Hur var det? Fanns det en berättelse från flickorna själva som kunde ligga till grund för hovrättens bedömning? Redogörelsen är lite väl knapphändig. Skärpning!
Tack för påpekande. Flickorna är hörda på video och andrahandsuppgifterna avser främst uppsåtsfrågan. Nedan kan ni läsas vad tingsrätten skriver i sina domskäl (den tilltalades namn utbytt mot "den tilltalade")
Stefan Wahlberg, Dagens Juridik
"Såväl den tilltalade som målsägandena har vid huvudförhandlingen och i
respektive videoförhör gjort ett trovärdigt intryck och lämnat till synes tillförlitliga
uppgifter, av vilka framgår att viss fysisk kontakt har förekommit mellan parterna.
Uppgift står emellertid mot uppgift när det gäller frågan om beröringen varit
oavsiktlig eller inte. Vid sådant förhållande och då vittnesuppgifterna i den delen
inte är annat än andrahandsuppgifter, är det enligt tingsrättens uppfattning inte ställt
bortom varje rimligt tvivel att den tilltalade avsiktligt har berört målsägandena på
det sätt som åklagaren har påstått. Åtalet ska därför ogillas.
Jag reagerade på samma sak som Falstaff. Men alldeles oavsett visar detta hur lätt det är att bli fälld för sexualbrott i Sverige. Ett par unga flickor som möjligen kan ha missuppfattat situationen blir upprörda. Möjligen opåkallat. Någon ser detta men vet i övrigt inget om händelsen utan kan egentligen bara återge flickornas reaktion, som då möjligen var felaktig. Detta räcker för att det ska anses ställt utom tvivel att mannen begått ett brott. Snacket om höga beviskrav existerar i doktrinen, men inte i den verkliga rättstillämpningen.
Krister: v g se mitt svar och förtydligande i kommentaren ovan. /Stefan Wahlberg, Dagens Juridik
Trots att lagen säger att ord mot ord inte får leda till fällande dom... och det som HD skriver så här... även om målsägandens utsago är sammanhängande och detaljrik så behöver den inte vara sann.
MEN detta betyder absolut ingenting... när det kommer till kvinnomål av något slag... det är bara för kvinnor att påstå saker så blir det fällande dom... dom kan t.o.m bevisas ljuga inför domstolen, detta ska medföra att deras trovärdighet blir lika med noll medan gärningsmannen förväntas ljuga för att slå hål på åklagarens prat... men detta blir bara skitprat. Det låter så fint med svensk rättssäkerhet men det existerar inte ett enda skit av det när det väl kommer till domstol. Dom fäller för vad skit som helst när en kvinna är inblandad och det finns ingen som tar upp en anmälan eller startar upp en förundersökning om det handlar om en kvinna som begått brott och även extremt grova brott mot en man... haha...du kan skratta dig till sömns om du vill...ingenting ger dig rätt mot en kvinna... och självklart så kan det t.o.m vara på det viset att dom kanske rent av utpressade honom på pengar... men han vägrade att betala och vips så kommer bängen och åkl och domarna i högsta hugg och avrättar honom.... asg...asg... Sverige Sverige fosterland... vilket skämt...
@ Till en som vet
Jag kan hålla med dig om att det är allt för få som döms för falsk angivelse.
Falsk angivelse borde rendera samma straff för den som bevisas ljuga så som den anklagade riskerade få, kanske till och med högre!
Jag känner till många rättsfall där personer har bevisats ljuga i rätten, till och med erkänt detta, men där ingen påföljd har krävts. Speciellt vanligt verkar det vara vid skilsmässor, vårdnadstvister och ren pin hämd. Man använder helt enkelt myndigheterna som slagträ för att förstöra livet för någon. Man varken riskerar något eller kostar något.
Myndigheterna gör det dom ska enligt lagboken och ingen kan ställas till svars för det.
Det FINNS ett fåtal fall som åklagare har tagit upp men det händer extremt sällan.
Senast var det den 16åriga flickan som hade blivit hotad av en kille, därför anmälde hon honom för våldtäkt som ren hämd. Hon dömdes slutligen till 50 timmars samhällstjänst.
Vad är det för påföljd med tanke på vad killen riskerade?
Johan: Hur många polisanmälningar om falsk angivelse har du lämnat in? Skulle det sen visa sig att du inte kan styrka din polisanmälan om falsk angivelse, skall då du (Johan) själv dömas för falsk angivelse?`
Skämt åsido. Jag har inte drivit falsk angivelse men kan nog mer om straffrätt i allmänhet än de flesta här. Så¨om ni vill ha ett seriöst svar tror jag att falsk angivelse (precis som mened) är ett brott som är väldigt svårt att bevisa. Vissa brott är till sin natur svåra att bevisa. Bara för att någon blivit friad eller förundersökningen lagts ned betyder ju inte att angivelsen med automatik är falsk. Man måste kunna utesluta att anmälaren misstagit sig, kommit ihåg fel etc. Det är svårt. Sedan görs det nog inte många polisanmälningar om falsk angivelse heller. Det görs en del anmälningar om förtal i situationer som liknar falsk angivelse men det är åtalsprövning på förtal så de blir nästan aldrig prövade de heller.
Sedan är det ju det tankeväckande resonemanget kring att angivaren skulle få samma straff (eller högre) än det straff det angivna brottet skulle ge. Lite traditionell öga för öga tand för tand rättvisa där. Menar du då exempelvis att en person som falskeligen anger en annan för mord skulle dömas till 10+ års fängelse eller livstid? Ska man då göra samma sak med personer som begår mened? (ett brott som påminner om falsk angivelse) Om någon exempelvis ger ett falskt alibi till en mördare ska då vittnet dömas till samma straff som mördaren? Eller varför inte till och med samma påföljd. Då kan exempelvis den som falskeligen angett en psykiskt sjuk person kanske dömas till rättspsykiatrisk vård oavsett det egna hälsotillståndet.
Drar man det ännu längre kan vi ju återinföra kroppsstraff, dödsstraff och varför inte låta våldtäktsmän själva våldtas (hur man nu ska ordna det).
Tankeväckande... verkligen.
Det är märkligt det där med medborgliga och mänskliga rättigheter. Ingen tycks sakna dom förrän den dag dom behöver dom. Då står man där och undrar varför dom inte tycks existera. Men demokratin är ingen självklarhet. Den måste hela tiden erövras på nytt.
Har inte HD nyligen slagit fast i en omtalad dom att ingen ska fällas enbart på en annans ord?Var inte HD tydliga nog i sin dom där två män friades för sexbrott pga avsaknaden av andra bevis än en anklagelse?
att HD inte beviljar prövning av det här fallet är väl egentligen inte konstigt. dom har ju redan skapat prejudikat i just sådana här fall. Att hovrätten inte tycks ha begripit det är väl det som snarare förvånar. Om man nu har kvar den förmågan vill säga.
Men mot de i Sverige rådande stämningarna och ideologierna står sig uppenbarligen fru justitia rätt slätt. Det skall tydligen till mer än en HD dom för att skapa rättssäkerhet i Sverige.
Frågan är bara vad?
Skriv ny kommentar