F d juriststudenter vid Stockholms universitet: Kritiken från Högskoleverket är befogad
- Det här är problem vi pekade på redan för flera år sedan, säger Louise Dane, nyutexaminerad jurist. Som student på Stockholms universitet valde hon att själv ta tag i det hon tyckte fattades på utbildningen.
Högskoleverket kritiserade i början av september Stockholms juristutbildning. Bland annat för att studenterna inte visar tillräcklig kritisk förmåga och inte lär sig att göra bedömningar med hänsyn till samhällsfrågor och mänskliga rättigheter.
Louise Dane tog examen från Stockholms universitet våren 2012. Hon är inte förvånad över Högskoleverkets bedömning.
År 2009 tog Louise, tillsammans med Lina Elfwing, initiativet till Diskrimineringsdagen. Det är en återkommande temadag på universitet där lagstiftning och frågor kring diskriminering tas upp genom seminarier och diskussioner med yrkesverksamma jurister. Dörrarna står öppna för alla men för de studenter som läser statsrätt har dagen blivit en del av den schemalagda undervisningen.
För Louise och Lina var initiativet en reaktion på de brister de såg i sin utbildning.
- Lina och jag hade samma känsla kring juristutbildningen, att den var något verklighetsfrånvänd. Det är konstigt, för att arbeta som jurist innebär ju att man måste hålla sig uppdaterad, kring både lagförändringar och samhällsutveckling.
Genom Diskrimineringsdagen ville de bidra till att fylla en lucka och skapa ett forum för annan undervisning än traditionell katederundervisning.
Högskoleverkets kritik rör att studenterna vid Stockholms universitet saknar förmåga ”att kritiskt och självständigt identifiera, formulera och analysera frågeställningar” samt förmåga att göra ”bedömningar med hänsyn till relevanta samhällsfrågor som mänskliga rättigheter och etiska aspekter.”
Där tycker Louise att Diskrimineringsdagen fyller en funktion.
- Under Diskrimineringsdagen finns inga färdiga svar - det är dagsaktuella frågor som hanteras. Studenterna kan inte kolla på gamla tentafrågor eller läsa svaret i någon bok. Man måste tänka själv.
Initiativet inleddes med att ett mail till institutionen där Lina och Louise pekade på just de brister som nu lyfts fram av Högskoleverket. Responsen var positiv.
- När vi presenterade vår idé möttes vi enbart av positiva reaktioner från institutionen.
Louise tror att de förändringar universitet gjort på senaste tiden, med ny studieordning och ändrade examinationsregler, kan bidra till en positiv utveckling. Men fortfarande finns det mycket kvar att göra.
- Jag tror att det finns en vilja att utveckla juristutbildningen och anpassa den efter samhället. Men universitetet behöver lite hjälp med att ta sig ur gamla banor och att tänka nytt. Det är viktigt att förmedla till studenter att det är såväl universitetets som studenternas ansvar att se till att utbildningen blir bra. Gillar du inte något, ändra det!
Den här terminens Diskrimineringsdag inträffar torsdagen den 27 september. Deltar gör bland andra Centrum för Rättvisa, Setterwalls och RFSL.
6 comments
Så oerhört ömkligt att tro att det är mer diskriminerings- och kränkningsnojja som ska rädda juristutbildningen. Typiskt svenska universitet.
Känns bra att ha examen från ett riktigt universitet och inte från Stockholms högskola.
Som fd student på SU och juristlinjen så kan jag hålla med om att kritiken var befogad.
Men att gå i bräschen för hen och diskriminering och annan opportunism är inte att försöka lösa problemen, utan snarare att slåss mot väderkvarnar alternativt att marknadsföra sig själv
Jag studerade både på HHS och på juristprogrammet på SU och kan därför bedöma juristutbildningen utifrån ett kvalitetsperspektiv. Utbildningen var bra, lärarna var professionella och studenterna engagerade. Internationellt sett är SU välansedd. Dessutom får alla kritiker gärna läsa rapporten från HSV i sin helhet för en bättre helhetsbild.
Juridicum på SU skulle satsa i mycket högre grad på att låta studenterna strukturera juridiska problem på ett korrekt sätt och att öva upp förmågan att argumentera på ett hållbart juridiskt sätt i både tal och skrift. Rena skrivövningar med tonvikt på juridisk stringens och kärnfullhet kan man helt enkelt inte få för mycket av. Det ena rättegångsspelet ska sedan avlösa det andra i samtliga ämnen. I min egen verksamhet på JuristHjälpen har jag haft praktikanter från juristlinjen på SU i olika omgångar. Praktikanternas ambitioner, vilja och engagemang är det inget fel på. Som en potentiell arbetsgivare kan man ändock tycka det är synd att glappet inte är mindre mellan den juridiska utbildningen och det praktiska juridiska arbetet och att studenterna därmed inte kan slussas in snabbare i ett praktiskt juridiskt arbete, där stora krav ställs på muntlig och skriftlig framställan.
Det var en tid sedan jag själv läste på juristlinjen på SU, eftersom jag tog examen 1998. På min tid var det på tok för mycket ren passivläsning och utbildningen hade helt klart behövt att livas upp med argumentation i tal och skrift och gärna med olika debatter om den moderna juristens roll i samhället m.m. Tyvärr tycks dock kreativiteten fortfarande saknas i juridicums blåa torn trots att juristutbildningen på SU ligger mitt i det svenska näringslivet och i samtliga domstolars högsäten, där uppslagen är oändliga. Juristutbildningen och juristerna på utbildningen var allmänt sett en tyst och försynt skara människor. Den praktiska juridiska miljön består av offensiva människor (klienter, motparter m.m.) som är vana att ta stor plats och så att säga tränga undan andra människor och då räcker det inte med att sitta tyst och vara passiv.
Hear, hear! Yrket är kreativt och intellektuellt. Då håller det inte med en utbildning som i princip går ut på utantillkunskaper, där frispråkighet och fritt tänkande tystas av det grupptryck som står för en ängslig önskan att lära sig allt tentarelevant men enkom det som är tentarelevant. För det ska påminnas om hur dåligt studenterna i Stockholm alltid mått. Det är rent oansvarigt från fakultetens sida.
Skriv ny kommentar