Skip to content

"Det är inte coolt att begå brott, det är coolare att kunna sin rätt"

Dona Hariri, jurist och programledare
Dona Hariri, jurist och programledare

KRÖNIKA - av Dona Hariri, jurist och programledare för ungdomsprogrammet Justitia

 

När jag var 13 år lärde jag mig arbetsmiljölagen utantill. Det kan verka som något underligt men föll sig egentligen naturligt. Under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet fick många från Irak fly landet eller blev med tvång utkastade från sina hem.

Min familj tillhör den sistnämnda kategorin. Under denna tid av sorg och kamp för ett nytt liv föddes jag. Som förstfödd var jag inte bara en glädje i all sorg utan en viktig bärare av vår historia. Bara några år gammal började min mor att berätta för mig om allt som hade hänt, varför vi var flyktingar, varför de kastades ut från sitt hem plötsligt en natt, vem som dog och vem som överlevde. Mitt intresse för lag och rätt väcktes då till liv. Varför är människor dumma mot varandra? Varför finns krig? Finns det inte någonstans där det står vad som är rätt och fel?

Min historia gjorde att jag redan som ung var medveten om vikten av att kunna lag och rätt till skillnad från andra i min ålder. Men när jag tänker tillbaka på min skolgång saknades den medvetenheten bland lärarna och den var fullständigt obefintligt bland mina klasskamrater. Men det var inte unikt för min skola. Så såg det ut och så ser det ut i dagens skolor. Juridik existerar inte.

Som programledare för ungdomsprogrammet Justitia har jag fått min tes fastslagen – unga har ingen koll på juridik. Det är inte märkligt men anmärkningsvärt. Varje avsnitt lyfter fram ett vanligt brott bland ungdomar.

Det första avsnittet handlar om brott i grupp - vad är skillnaden mellan att begå brott i en grupp jämfört med att begå brottet ensam. Andra avsnittet handlar om internettrakasserier, hur trakasserier på internet skiljer sig från mobbning öga mot öga och hur rätten ser på det.

Avsnitt tre berör sexualbrott och vi diskuterar var gränsen för våldtäkt går och vad som händer när ord står mot ord. Det sista avsnittet handlar om misshandel – vad är misshandel och hur ser påföljden ut. I samtliga avsnitt har ungdomarna reagerat på samma sätt, stor förvåning över påföljden och många gånger en förvåning över att det överhuvudtaget föreligger en påföljd.

Majoriteten av de unga jag mött ser på brott som något coolt. Att stoppa ner den där chokladen i fickan och gå ut från butiken utan att betala är modigt och tufft. Det är ingen ”stor grej”, det är bara en chokladbit. Att göra en låt om någon där man kränker den personen och sprida den på nätet är bara ”att dissa någon”, det gör alla hiphop-stjärnor. Eller att skicka ett snuskigt sms till någon är ingen stor grej, personen kan bara radera det.

När jag sedan berättar att samtliga scenarion är brott tror de ofta inte på mig. Unga är inte medvetna om att brott inte bara är coolt och tufft utan att det för med sig vissa juridiska konsekvenser i form av till exempel böter. De är ännu mindre medvetna om att en brottslig handling har framtida konsekvenser, att det kan följa med hela livet.

Jag får i intervjuer ofta frågan om vad jag tror är grogrunden för brott i Sverige. För mig är det omöjligt att definitivt svara på. Olika faktorer spelar roll. Förr i tiden var det tydligt att brottslighet grundade sig på sociala svårigheter, för att få mat i magen. Det är inte huvudanledningen idag när vi lever i ett välfärdssamhälle.

Idag är det mer sannolikt att man stjäl för att man vill ha saker och inte för att man måste överleva. Enligt min mening är social utsatthet och utanförskap avgörande faktorer. Men den övergripande grogrunden till brottslighet är okunskap. Och för unga, att inte veta vad lagen faktiskt säger. Framförallt att de inte är medvetna om att lagen faktiskt är central ramsättare i våra liv.

I det stora hela handlar det om en inställning att juridik är svårt och inte går att förenkla. Detta gör att barn och unga lär sig alldeles för lite om juridik. Det borde vara en självklarhet att redan på lågstadiet börja uppmärksamma juridik. Att tala om skollagen och Barnkonventionen. Att till exempel berätta för barn var de kan vända sig om de blir utsatta för mobbning. Vilka rättigheter och skyldigheter de har.

Det räcker med små inslag av juridik i undervisningen, FN-dagar, temadagar om mänskliga rättigheter, teaterscener där man spelar upp olika brottscener och så vidare. Nyckelordet är tillgänglighet. Jag förstår att många kan uppleva juridiken som svår och otillgänglig. Ungdomar ser en blå, tjock boken framför sig. Men juridik kan förenklas, den kan brytas ner i små delar, termer kan förklaras och konkretiseras för att bli tydligt. Unga behöver kunna relatera till juridiken, känna igen sig i juridiken för att acceptera den och förstå den.

Barn och ungdomar kan inte sina rättigheter. Och de är inte medvetna om sina skyldigheter. Trots att det är en rättighet. Det är inte coolt att begå brott, det är coolare att kunna sin rätt.

 

 

Foto: Johan Bergmark / UR

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt