Lämnar Advokatsamfundet - vill kunna tillämpa fast prissättning
Ludvig Blomqvist från Hannes Snellman och Johannes Asp från Ashurst lämnar Advokatsamfundet för att öppna en unik byrå med modern prissättning.
Ludvig Blomqvist och Johannes Asp lämnar Advokatsamfundet för att kunna öppna byrån NorthLaw. Tanken med den nya byrån är att kunna erbjuda affärsjuridiska tjänster till ett fast pris. Genom NorthLaw får klienter obegränsad tillgång till ett team av erfarna juridiska experter till ett sedan innan bestämt pris per uppdrag eller tidsperiod.
Grundarna till byrån menar att NorthLaw är framtaget med kundens behov i fokus med syfte att förändra hur företag och organisationer köper och använder juridiska tjänster. Att inte tillhöra Sveriges advokatsamfund är även det ett medvetet val för att gynna kunderna enligt dem, då de kan erbjuda mer ändamålsenliga och flexibla prisstrukturer och betalningssätt.
- Genom NorthLaw breddar vi marknaden för juridiska tjänster och juridisk rådgivning genom att erbjuda ett priseffektivt, flexibelt och kompetent alternativ till traditionella advokatbyråer och ett välbehövt komplement till dessa som länge har saknats, säger Ludvig Blomqvist, VD och en av NorthLaws två grundare, som tidigare arbetat som advokat på Hannes Snellman.
- NorthLaws koncept är framtaget med kundnytta i fokus och utan baggage i form av en byråkratisk och dyr partnerstruktur eller dyra lokaler … En affärsjuridisk tjänst av entreprenörer för entreprenörer i en bransch som inte har sett innovation på många år och som klamrat sig fast vid traditioner, menar Johannes Asp, NorthLaws andre grundare och arbetande styrelseordförande som tidigare arbetat på Ashurst Advokatbyrå.
15 comments
Vadå kundfokus?
Som Advokat skall man väl inte behöva fundera över sådana trivialiteter, eller?
Om jag förstår det rätt har dessa advokater just gjort det. Dem kom fram till att skapa ett koncept som kan tilltala entrepenörer.
Och Lasse, - Var inte så pessimistisk
Jag är definitivt optimist och tycker att dessa två advokater gör helt rätt som vänder samfundet ryggen och sätter kunden i fokus - vågat och progressivt istället för fegt och konservativt.
Välbehövligt! Nog för att jag tror att flertalet advokater utgår från kunden när det gäller att utföra uppdraget på bästa sätt. Men sättet att debitera är bedrövligt. Timpriser som är orimligt höga, åtminstone i affärssammanhang. Inga preciseringar av tiden på fakturan utan en klumpsumma. Och de flesta kunder, inte minst både små och stora företag, accepterar detta. Här måste också kunderna ställa större krav, både vad gäller att få tids- och kostnadsuppskattningar i förväg, samt en ordentlig redovisning efter utfört uppdrag. Inte mot någon annan bransch skulle köparna acceptera detta. Lycka till, säger jag, med detta nya initiativ - skaka om!
Intressant att man vågar lämna det traditionella sättet och försöka något nytt. Tråkigt att man måste lämna advokatsamfundet för att kunna vara innovativ och försöka något nytt. Jag förstår att en företagare kan tycka det är intressant med en fast kostnad för juridiska tjänster och att ha fri tillgång till ett teams tjänster vid det tillfälle det verkligen behövs istället för att få en mastig faktura, med eller utan specifikation. Hur fakturan och arbetsrapporten ska se ut må i och för sig vara en avtalsfråga, med det finns säkert affärsmässigt intresse för en lösning så som man skisserat ovan. Jag kommer med intresse att följa ev utveckling ang detta.
Håller med om att det är synd man skall behöva lämna samfundet, för att kunna pröva nya vägar. Om nu samfundets regelverk sätter upp begränsningar i dylika frågor (vilket jag tror, men inte är helt säker på), så borde dessa ses över. Kanske bör de istället ge stöd och inspiration för nya tankar och utveckling, så länge de gagnar kunderna.
Det förs såvitt jag förstår en diskussion i svenska advokatsamfundet kring "nya debiteringsformer" som det brukar kallas, men i praktiken synes det inte finnas något större utrymme för annat än timdebitering enligt sedvanlig modell. Provision går inte och fast pris synes inte heller fungera. Synd tycker jag, det skulle gagna Sverige om man kunde vara lite mer kundanpassad även om man kanske inte eftersträvar en situation som i USA med 30 % provision på enorma skadestånd, men med tanke på Sveriges låga skadeståndsnivåer synes den risken vara obefintlig. Dessvärre kanske?
Jag har inte uppfattat att Samfundets regler skulle stå i motsatsställning till att debattera fast pris. Det finns ju advokater som ingår avtal om sådan debitering med klienter.
Även vi från Advokatbyrån Atheo välkomnar detta initiativ, eftersom vi själva tog ett liknande initiativ för ca 1,5 år sedan. Samtidigt vill vi poängtera att det i vår mening går att kombinera god advokatsed med moderna debiteringsformer. Det finns stora fördelar för dem som söker juridisk rådgivning att kunna ty sig till en advokat, och grundprinciperna i Advokatsamfundets vägledande regler för god advokatsed är definitivt värda att skydda, eftersom de ställer upp ett högt skydd för klienten med höga krav på etik för advokaten. Där Advokatsamfundets regler krockar med moderna sätt att prissätta juridiska tjänster ser vi det som vår roll att utmana systemet snarare än att lämna det därhän. Advokatsamfundets regler tvingar nämligen ingen att ta betalt per timme, utan reglerna säger att arvodet ska vara skäligt.
Advokatbyrån Atheo är därmed beredd att fortsätta arbeta i enlighet med Advokatsamfundets etiska regler. Dock värnar vi om att kunna följa med i utvecklingen och ligga i framkant vad gäller moderna arbetssätt. I den utsträckning det kan behövas i framtiden kommer vi att välkomna en dialog med Advokatsamfundet.
Detta är trams och tingel tangel. Advokatsamfundet har inget förbud mot fasta priser, men grundregeln är att advokatens arvode skall vara skäligt utifrån ärendets art, omfattning och komplicitet m.m. Ett avtal om fast arvode accepteras om uppdragets omfattning, komplexitet m.m. har varit möjligt att förutse från början. Men för en klient är detta oftast väldigt svårt, vilket också är anledningen till att Advokatsamfundet inte är odelat positivt till fastprisavtal.
Ponera att advokaten/juristen talar om för sin klient att ett ärende är värt ett arvode på 100 tsek. Men i realiteten jobbar sedan advokaten/juristen därefter bara i 5 timmar. Skulle klienten då - om han känt de rätta förutsättningarna - hellre ha valt att betala 100 tsek eller efter löpande räkning (med ett väsentligt lägre arvode)?
S.k riskarvoden - dvs där advokaten får del av utdömd ersättning - accepteras inte eftersom detta anses kunna medföra en risk för att advokaten hellre tar egna hänsyn framför klientens. Att ett förbud mot sådana agerande skulle vara fel har jag svårt att förstå.
De unga advokaternas bevekelsegrunder för att lämna Advokatsamfundet är sålunda dunkla. Nu öppnas möjligheterna att verkligen blås de egna klienterna. Endast strafflagarna sätter gränsen och risken att ådra sig straffansvar är ganska försumlig. Däremot slipper dessa unga ex-advokater bördan av att behöva följa god advokatsed och att stå under samfundets granskning med ett disciplinärt ansvar som sträcker sig mycket längre än det krav som ställs i lagen. Jag undrar om de tänker upplysa sina klienter om detta?
Vill ni veta mer om vad som är styrande för advokater, deras fakturering m.m. rekommenderar jag er att läsa länken:
http://www.advokatsamfundet.se/Documents/Advokatsamfundet_sv/Advokatetik...
Att en advokat stundom kan misstänkas ha egna intressen i en tvist är ibland uppenbart. Några exempel är att en del advokater - långt ifrån alla - ALDRIG kan komma i kontakt med sin huvudman i samband med muntlig förberedelse för att diskutera förlikning (och mandat saknas).
En del advokater - särskilt om de har rättsskydd från försäkringsbolag i ärendet - tar inga tidiga förlikningar eftersom de då inte kramat ur trasan så mycket som är möjligt i arvodeshänseende. Detta sägs naturligtvis inte öppet, men det är ändå uppenbart.
Nä de flesta advokater har ett servilt sätt gentemot domstolen. Men vi som jobbar där är varken döva, blinda eller obegåvade.
Men, de oseriösa advokaterna är trots allt inte så många. Jag skulle tippa att de i alla fall inte är fler än 10-15% av kåren.
Men det är ju ur ekonomisk synvinkel bätre att avsluta rättsskyddsärenden tidigt och rättshjälpsärenden med förlikning sent. Så vilka intressen skulle de ha att göra som du påstår?
Konceptet och samfundet, det kan andra få diskutera. Vad jag däremot vill ha sagt är att när jag läser detta så känns det oklart om det är en artikel eller en annons jag läser. Detta är textreklam när det är som värst, har man verkligen inte högre ambitioner på Dagens Juridik än att låta folk breda ut sig med säljsnack?
Tja, ämnet är intressant och uppenbarligen så skapar det känslor. Själv arbetar jag enbart med timtaxa och med detaljerad arbetsrapport, men det ska inte stickas under stol med att många klienter hellre hade haft det på annat sätt. Alla debattörerna har en poäng och jag tycker inte det är bra att man känner att man måste lämna advokatsamfundet för att bli fri och konkurrenskraftig i sin prissättning. Sen håller jag med om att artikeln liknar en annons i och för sig, men det får väl stå för journalisten som skrev den. Alla debiteringssätt innehåller för och nackdelar för både advokaten och klienten, men jag är av den åsikten att om vi ska hänga med på den internationella marknaden så får vi inte vara för stereotypa. Klienten, som kanske är ett stort företag, har goda möjligheter att själv göra ekonomiska bedömningar och jag tycker nog att vi är lite överdrivet försiktiga när vi ska skydda klienten från oskäliga avtalsvillkor. Det är sämre för klienten att anlita en jurist som inte behöver iaktta etiska reglerna än att en klient anlitar en advokat som kan ingå ganska fria avtal när det gäller arvodering tycker jag. En rimlig mellanväg är ju att vara advokat och utmana debiteringsreglerna och riskera att bli utesluten, då blir det i alla fall en prövning. Att lämna advokatsamfundet för att kunna hålla en fri prissättning är ju att acceptera uteslutningen i förskott egentligen och att man inte vill ta risken. Det är inte riktigt bra enligt min åsikt.
Skälet att de lämnar Advokatsamfundet måste vara något annat än att de vill kunna debitera fast pris, eftersom Samfundet inte förbjuder sådan debitering. Debiteringen skall vara skälig enligt Samfundets regler. Så vad är det som de vill komma ifrån?
Skriv ny kommentar