Kommittén har arbetat fram ett utkast till en samlad ny yttrandefrihetsgrundlag (NYGL). Ambitionen har varit att pröva om en sådan regleringen av yttrandefriheten kan bli så teknikoberoende som möjligt.

En förutsättning för att få grundlagsskydd enligt förslaget om NYGL är att yttrandet framförs i ett massmedium. Grundlagen blir automatiskt tillämplig på massmedier som ges ut av ett massmedieföretag. 

Kommittén har dock funnit att modellen med NYGL skulle medföra problem när det gäller att avgränsa tillämpningsområdet.

Det nya begreppen "massmedier"  och "massmedieföretag" kan vid en första anblick framstå som tydligt och oproblematiskt men riskerar enligt kommittén att skapa en problematisk gråzon och gränsdragningsproblem.

Kommittén har även beaktat EU-rättens betydelse vid vägvalet mellan regleringarna. De fördrag som styr EU-samarbetet får anses ge stöd för att hävda att de grundläggande principer som finns i tryckfrihetsförordningen (TF)  och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) är en del av Sveriges nationella identitet som det ankommer på unionen att respektera.

Kommittén anser att yttrandefriheten bäst stärks och utvecklas genom att TF och YGL förbättras och förtydligas i stället för att ersättas av NYGL. Kommittén har därför gjort en allmän översyn av TF och YGL. Kommittén anser bland annat att det finns ett behov av att förtydliga under vilka förutsättningar tryck- och yttrandefriheten i TF och YGL får begränsas i lag.

Kommittén har också tittat på frågan om ett förstärkt integritetsskydd och att stärka den enskildes ställning i processer mot medierna. Enligt kommitténs uppfattning finns det i dag inte något behov av en straffbestämmelse vad gäller integritetsintrång inom det grundlagsskyddade området.

Kommittén anser inte heller att Sverige kan anses vara internationellt förpliktat att införa en bestämmelse av det slaget. Däremot har kommittén gjort bedömningen att det finns skäl för regeringen att överväga en sådan bestämmelse utanför det grundlagsskyddade området.

När det gäller enskildas ställning gentemot medierna föreslår kommittén att möjligheten att väcka allmänt åtal vid förtal utvidgas.

De av kommitténs förslag som kräver ändringar i grundlag föreslås träda ikraft den 1 januari 2015.