Skip to content

Goodwillavdrag var oriktig uppgift –- men skattetillägget sätts ned till hälften

Skatteverket ville ta ut ett 40-procentigt skattetillägg från bolaget för en oriktig uppgidt om ett så kallat goodwillavdrag. Förvaltningsrätten halverar dock detta eftersom det rör sig om en komplicerad skatterättslig fråga.

Skatteverket beslutade hösten 2011 att påföra ett aktiebolag 40-procentigt skattetillägg eftersom ett värdeminskningsavdrag på så kallad koncerngoodwill om drygt 1,6 miljoner kronor inte hade medgivits.

Bolaget överklagade och gjorde gällande att det framstod som närmast uteslutet att avdraget skulle ha godkänts utan närmare utredning från Skatteverkets sida och att verkets utredningsskyldighet borde ha väckts.

Av deklarationsuppgifterna framgick nämligen bland annat att förutsättningarna för avdrag för nedskrivning inte var uppfyllda samt att det inte heller var möjligt att få avdrag för värdeminskning med den femtedel som bolaget inte återfört.

Förvaltningsrätten kommer dock fram till att det utifrån deklarationsuppgifterna kunde ha varit fråga om en förvärvad goodwill som skrivs av enligt reglerna för inventarier och att bolagets tilläggsuppgifter inte ger uttryck för någon osäkerhet kring avdragets tillåtlighet.

Uppgifterna har inte heller varit motstridiga eller ofullständiga och avdraget har inte varit anmärkningsvärt på ett sätt som aktualiserat Skatteverkets utredningsskyldighet. Det har dock rört sig om en svår skatterättslig fråga och skattetillägget sätts därförned till hälften.

Två ledamöter i rätten är dock skiljaktiga och vill ta ut fullt skattetillägg med tanke på de stora kunskapskrav som kan ställas på aktiebolag.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

4 comments

Kollade lite bland RRs rättsfall och det ser ut att vara ganska "kört".
Dåligt av revisor att ej kunna vad RR säger.
Bolaget bör begära att revisorsnämnden granskar ärendet.

En tanke: Vad händer om man med deklarationen sänder följebrev där man uppmärksammar skattemyndigheten på att det inte finns "exakt" angivet i lagtexten respektive BFN rekommendationer hur man skall göra. Då bör inte skattetillägg kunna utdelas.
Det saknas uppsåt och enligt Europadomstolen är skattetillägget att anse som "böter".
Se 4§ förvaltningslagen.

Om bolaget i följebrev (eller i deklarationen) markerat sin osäkerhet hade inget skattetillägg tagits ut. Sådana granskningar gör vi dagligen (jag själv senast igår).

Det stör mig att "Skatteverket" håller på som de gör och som jag ser det är det ett brott mot Europakonventionen Artikel 7 - Inget straff utan lag.
Då det inte framgår exakt av lagtexten, så bör men ej kunna fällas. Europadomstolen har i rättsfall fastställt att skattetillägget är att ses som böter. Skattetilläggen synes delas ut med godtycke. Är det rättssäkert?

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.