Fd domaren i Europadomstolen Elisabeth Palm till attack mot HD:s beslut om dubbelbestraffning
- Domstolarna borde vara mer djärva i sin tillämpning av Europakonventionen.
Det sa förre domaren i Europadomstolen, Elisabeth Palm, när hon medverkade på Centrum för rättvisas fri- och rättighetsinternat förra veckan.
Som exempel på feghet nämnde Elisabeth Palm HD:s besked om att det svenska systemet med både straffpåföljd och skattetillägg för samma skattebrottt inte strider mot Europakonventionens dubbelbestraffningsförbud.
HD:s majoritet ansåg att det krävdes ett klart stöd för att det svenska systemet verkligen skulle fällas i Europadomstolen för att det skulle underkännas av HD. Sedan dess har EU-domstolens generaladvokat dock bedömt att det svenska systemet, om det skulle prövas, skulle fällas i Europadomstolen, skriver Centrum för rättvisa.
- Det är inte fel av ett land att till och med gå längre än Europadomstolens praxis. Har man ett system med två straff för samma sak är det bara att ändra reglerna istället för att vänta på Europadomstolens besked. Det har ju Norge gjort, sa Elisabeth Palm som också ifrågasatte motiven bakom det starka försvaret för skattetilläggen.
- Vill man ha kvar skattetilläggen får man väl införa ett system där man antingen beslutar om skattetillägg eller dömer för skattebrott. Det har ju Norge gjort.
Elisabeth Palm träffar ofta domare och menar att de behöver mer utbildning i Europarätt. Hon anser att det råder en osäkerhet i tolkningen av Europarätten.
34 comments
Man är utan tvivel benägen att ge Elisabeth Palm rätt i hennes reflektioner! Sätt yrkesdomarna på skolbänken - det behövs förvisso uppdateringar också på andra områden än inom europarätten!
. . . så lysande och enkelt det kan vara i bland. Ja, det svenska förhållningssättet till dubbelbestraffningen är obegriplig.
Palm är ett ljus i mörkret. Tur att sådana som hon finns. HD består av ett gäng clowner som mest ägnar sin tid åt att kröka rygg inför den statsmakt som har förlänat dem deras höga positioner. Undantaget är väl Lindskog som ofta visar mod.
Läste en utmärkt artikel i DN, författad av två journalister, rörande Assangeärendet. Lyssnade på Leif GW Persson rörande Lambertz, Borgström m.fl. Lysande! Vi skall inte glömma Hannes Råstams insats i det ärendet. Och nu Elisabeth Palm. Briljant i sin enkelhet.
Vänner, det finns hopp att denna ankdam skall resa sig.
Frågan är om det kommer att bli en retrokativ återbetalning av böter och/eller skattetillägg när Europadomstolen väl har fällt Sverige? Någon som vet?
Om jag inte minns fel - återbetalning i enlighet med statslåneräntan + skadestånd + juristkostnader. Ränta enligt räntelag beräknas från och med förfallodagen. Förfallodagen är den dag då domen vinner laga kraft. För EU är det (bör vara i alla fall) publiceringsdagen då dom ej kan överklagas utöver Europadomstolen. Alltså domen gäller från och med att den publicerats.
Så med rasande fart till Kfm och begär kvarstad och betalningssäkring.
Så gjorde jag mot kommunen i ett mål där kommunen förlorade i rätten. Kfm i sin tur slarvade sedan bort diariet. Undrar om det var medvetet?
JO framförde vissa åsikter och kommunen svarade, som de brukar - ett misstag...
Men å andra sidan betalade kommunen ut beloppet två gånger och menade andra gången att det var helt rätt att betala en gång till. Deponerade pengarna på klientkonto. Efter 5 år tack.
Det är en bra fråga. De som överklagat till Europadomstolen och fått rätt kan nog förvänta sig skadestånd. Jag skulle dock inte ta gift på att resten får det, de har nämligen inte en dom, specifikt för dem, att vända mot JK. Mitt resonemang är en smula uppgivet, men skall ses i ljuset av HD-domen 2010. Där några Justiteråd ansåg att ne bis in idem avseende skattetillägg/skattebrott inte kunde tillämpas mot Sverige eftersom det inte fanns något direkt avgörande av Europadomstolen riktat mot Sverige.
Vidare ansåg HD (3 mot 2), 2011, att de inte var skyldiga att inhämta förhandsavgörande i frågan i ett annat överklagande. Då det råder osäkerhet i frågan är domstolen skyldig att begära förhandsavgörande av EU-domstolen. HD ansåg sig emellertid så säkra att överklagandet avvisades (3 mot 2), man kan undra hur dom tänkte här. Det pinsamma i HDs beslut denna gången belyses väl i en forskningsrapport, 2012, där man drar slutsatsen att det sannolikt inte kommer att finnas ett klarare fall där HD skall inhämta förhandsavgörande av EU-domstolen.
Allt tycks vara möjligt i denna frågan.
Äntligen någon som med både kompetens och civilkurage kan ta bladet ur munnen! Skattetilläggen må vara en stor post i budgeten men det är inte värdigt en rättsstat att leva på syndapengar. Det sagda gör sig icke mindre gällande som statens egna myndigheter, SÄPÖ m fl, hanterar allmänna medel synnerligen lättvindigt och ägnar sig åt tvivelaktiga skatteupplägg.
Bortsett från frågan om dubbelbestraffning kan även noteras att skattetillägg i praktiken t o m utdömes i mål där rättsläget är oklart. Den enskilde får inte bara bära kostnaden för skattetillägget utan även betala priset för lagstiftarens tillkortakommanden i lagstiftningsarbetet genom att processa för att bringa klarhet det oklara rättsläget och härvid helt eller delvis få betala för nöjet (den ändring som skett i ersättningslagen helt nyligen är ett steg i rätt riktning men har inte nått ända fram).
Det här svenska köret med "å ena sidan och å andra sidan" eller "att den här delikata frågan kan besvaras både med ett ja och ett nej" håller inte längre. På EU-nivå vill man helt enkelt veta vad som gäller i enskilda viktiga frågor som berör EU-medborgarna. Även svenska medbogare i deras egenskap av EU-medboragre vill få sina civila rättigheter tillförsäkrade och klarlagda sådana de verkligen är och ingenting annat. Antingen är det skattetillägg eller så är det straffpåföljd. Hur svårt ska det vara? Stå på dig Elisabeth Palm! Det behövs fler som dig som tar upp problematiken och tar strid i självklara och viktiga frågor. Det är hög tid att lagstiftaren agerar i frågan.
Äntligen någon som vet vad hon talar om! Hela den svenska rättssäkerheten underkrävs ju totalt idag så som SKV och förvaltningsrätterna agerar. Dom förstör tusentals människors liv utan att ens blinka.När dom sedan tagit allt man har och satt en på gatan, ja då ska man bli åtalad också. Varför tar dom int ut en och skjuter en direkt, hade varit smidigare för alla!
Nu är det verkligen dags att stoppa dubbelbestrafningen samt det vidriga sätt som SKVs torpeder arbetar.
Staten sänder inte ut rätt signaler till företagare som faktiskt får detta land att gå runt.
Gör om gör rätt!
Nu är ju inte "dubbelbestraffning" förbjudet - t ex fängelse och förverkande av pengar från narkotikaförsäljning - utan EKMR detaljen rör ju dubbla förfaranden. Frågan framstår som praktiskt fullkomligt ointressant, men är säkert av stor ekonomisk betydelse för lönsamheten i skattebrottssektorn, vilket troligen är orsaken till den storm i denna processrättsliga detaljankdammen som uppstått. Vill man diskutera juridiska detaljfrågor bör man väl dock försöka få terminologin rätt, men jag antar att begreppsvalet antyder ett principiellt ointresse för den juridiska aspekten av frågan.
Blir ofta aningen misstänksam när för många är för rörande överens. Din kommentar Carl är det mest intressanta i den här frågan. En annan fråga, kan man inte få både fängelse och bli skyldig att betala skadestånd om man exempelvis misshandlar någon?
I dagsläget så kan man det. Enligt svensk rätt ses varken skattetillägg eller skadestånd som straff. Sen vet man aldrig vad EDMR hittar på. Med tanke på att man har har jämfört att inte få vara med i advokatsamfundet med straffhot så ligger det väl nära till hands att i vart fall kränkningsersättning skulle kunna ses som straff då det förutsätter brott.
Nu handläggs ju ofta, men inte alltid, skadestånd p g a misshandel i samma rättegång som brottmålet. Det skulle ju dock säkert kunna förekomma att skadeståndsmålet p g a komplicerade peronskadeaspekter särskiljs för separat handläggning i tresits, varefter åklagaren schabblar bort brottmålet och skadeståndsprocessen ska avdömas efter en friande dom. Orr v Norway tyder då på att domstolen p g a EDMR intressanta utveckling av oskuldspresumtionen är förhindrad att döma ut skadestånd efter vad som befinns bevisat, vilket visar vilka totalt huvudlösa avgöranden EDMR har som vana att driva "rättsutvecklingen" med.
Här upphävs rätten till en rättvis rättegång (i ordets verkliga bemärkelse) och egendomsskyddet till skadeståndsfordringar i ett svep. Att man i nästa runda av "rättsutvecklingen" ser skadestånd som ett straff är väl inte helt osannolikt.
Ointressant detalj och ankdammsbegränsad eller ej, kan man onekligen bli litet nyfiken på sign. "Carls" distinktionsanalys av termen 'res judicata' i t ex skattemål? Anser sign. - i likhet med HD - att det inte är rättsligt stötande att dubbla förfaranden (i olika myndigheter) för samma lagöverträdelse kan resultera i dubbla straffpåföljder, varav åtminstone den ena meddelad genom lagakraftvunnen dom?
Att diskutera rättskraftsfrågor mellan förvaltningsrättsliga avgöranden och straff- resp civilrättsliga avgöranden i allmän domstol finns det knappast utrymme för här. Klart är väl att en registrering av fordonsägare i VTR inte har rättskraft i ett civilrättsligt mål om bättre rätt eller en straffprocess om olovligt förfogande. Jag finner det nuvarande förfarandet ungefär lika principiellt stötande som att körkortsfrågor p g a rattfylleri prövas förvaltningsrättsligt och straffrågan i allmän domstol.
Rent praktiskt kan ju lagstiftaren lösa den principiella frågan genom att föreskriva att skattetillägg inte ska påföras innan en eventuellt straffrättslig process har ägt rum där det subjektiva rekvisitet har prövats, samt ändra BrB så att odeklarerade inkomster kan göras till föremål för förverkande inom ramen för straffprocessen. Jag har dock en känsla av den starka lobbyn i denna fråga inte skulle hoppa högt av principiell glädje av ett sådan utveckling - men vad vet jag , 100 % EKMR-riktigt förverkande inom ramen för en process är kanske vad man vill ha.....
Tack för intressanta aspekter och ett eller annat tänkvärt förslag...
Problemet är inte att det är två straff, problemet är att det är två straff som döms ut vid varsitt tillfälle. Man får ju inte straffas mer än en gång för samma sak.
Men att det just är skattebrott som det gråts så mycket om beror nog på den köpkraft som skattebrottslingar generellt sett har.
Sign. "Carl" synes inte anse att det är något problem att det är två straff som döms ut vid olika tillfällen för samma sak. HD tolkar Europakonventionen så att den inte heller lägger något uttryckligt eller uppenbart hinder i vägen (t ex res judicata).
Är det också sign. "MJ:s" mening?
Om min mening är den samma som HD:s? Nej det finns ju ett uttryckligt förbud i EKMR mot dubbelbestraffning, dessutom följer det ju av allmänna rättsprinciper.
Problemet är väl, som vanligt, inte att HA rätt utan att FÅ rätt. ED har haft flera (antagligen massor, hundratals) klagomål mot Sverige angående dubbelbestraffning (inte bara i skattemål), men inte prövat ett enda av dem. ED har med tiden blivit mer som HD, de tar inte upp mål som innebär kritik av sådant som de inte vill kritisera. Medan de med liv och lust kritiserar Ryssland och Turkiet så kastas så många klagomål som möjligt i papperskorgen om de rör EU-länder. ED är dock fortfarande mer orädd än HD, i HD är chansen att få rätt när man har det ca 0,06% medan chansen i ED är 2%.
Förverkande av pengar från narkotikaförsäljning och fängelse är ju en sak, men det är ju inte så att narkotikabrottslingarna får betala 40% extra för att sedan krypa i finkan..
Jag anser att Norges tillvägagångsätt där man antingen betalar eller kryper in är en rimlig väg att gå.
Så narkotikabrottslingar ska få välja mellan att sitta inne eller att betala?
Hela dubbelbestraffningsdiskussionen påminner enligt min mening om en storm i ett vattenglas. Allt handlar ju om dubbla förfaranden. Men det finns inget som förbjuder dubbla påföljder. Det är väldigt vanligt i Sverige (och förmodligen i andra länder också). Exempel på det är villkorlig dom förenad med böter, villkorlig dom förenad med samhällstjänst, skyddstillsyn förenad med böter, skyddstillsyn förenad med kontraktsvård, skyddstillsyn förenad med fängelse etc.
Förfarandet med två processer är ju dessutom till fördel för skattefuskarna. De ges två tillfällen att komma undan åtminstone delar av samhällets reaktion. Skulle Europadomstolen komma fram till att det svenska förfarandet strider mot EKMR vore min förhoppning att man snabbt och smidigt löser det genom att exempelvis föra över skattetillägget till brottmålsprocessen.
Förverkande av narkotika och där uppkomna vinster är inte en påföljd utan en särskild rättsverkan och skadestånd har civilrättslig grund. Man vet iofs aldrig hur Europadomstolen ser på saker.
Sen kommer det ju naturligtvis pratas om retroaktiv strafflagstiftning/skattelagstiftning eftersom större delen av debattskaran uppenbarligen har grava problem att skilja processuella från materiella frågor.
Då skattetillägget har karaktären av sanktion för bristande medverkan till taxeringen, det utgår vid utebliven (korrekt) deklaration, skulle man ju dock också kunna renodla systemet på det sättet genom att istället införa en självbetjäningsrabatt. Man höjer de materiella skatterna med 40%, kalla det taxeringsavgift. För den som inom viss tid själv gör huvudsaken av grundarbetet för taxeringen ( d v s deklarerar), kan på ansökan, få taxeringsavgiften borttagen på det belopp man har redovisat själv. Kalla detta "deklarationsavdrag".
Dräller man in 3 år sent har har ansökningsfristen för deklarationsavdraget tyvärr gått ut, och skatteförfarandet kommer enbart att handla om att fastställa skatten inklusive taxeringsavgift. Detta är dessutom ett lösning i tiden: att erbjuda skatteavdrag som incitament för att folk inte ska begå skattebrott.
Sen har ju EDMR en ovana att se varje liten utebliven förmån som straffhot eller tvång, varför en ansökningsfrist för skatteavdrag säkert också kan ses som straff nere i Strasbourg.
.... skattetillägget är ett straff enligt europakonventionen! Hur kan två processer vara till fördel för en person som dömts till skattetillägg av skatteverket, och ngr år senare åtalas för samma sak? Man ges två chanser att komma undan . . . . ? Man tar sig för pannan!
Du kan ta dig för pannan om du vill, det hjälper väl inte dig förstå saker. Påföljd är ett övergripande begrepp som inbegriper begreppet straff.
Givet premissen att personen faktiskt har skattefuskat (vilket jag skrev) så är det ju klart till en fördel för fuskaren. Jag har mycket svårt att se att någon blir åtalad för skattebrott om denne inte först upptaxerats. Alltså har brottslinger två chanser att slippa undan. Först kan brottslingen bestrida upptaxeringen och skattetillägget i förvaltningsdomstol. Går inte det kan han/hon ändå förneka i allmän domstol och hoppas på att åtminstone slippa den straffrättsliga påföljden. Förstår du nu?
. . . . Nej. Däremot får staten två chanser att sätta dit vederbörande=dubbelbestraffning! Som är förbjudet enligt Europakonventionen. Skatteverket, uppsåtet oaktat, påför enväldigt skattetillägget=straff (Europakonventionen) tills dess att vederbörande överklagat, och kanske får rätt. Så, även om en person skulle vara oskyldig i skattebrotts hänseende kan vederbörande mycket väl ändå stå där med 40%-skattetillägg. Skamligt, skulle jag kalla det! Skattefrågor är ett trauma för Svenskar, mer än något annat, möjligen beror det på det historiskt höga skattetrycket och att vi i decenier lurats att tro att det är väl investerade/förvaltade pengar.
Sen kan man väl hålla isär begreppen lite: skattetillägg (straff) kan inte likställas med skadestånd (inget straff).
Europadomstolen får ju avgöra om den svenska ordningen är förbjuden. Så har inte skett ännu. Till dess är det folk skriver här bara mer eller mindre välgrundade åsikter som saluförs, inget mer. Resten av ditt inlägg känns mer som någonslags känsloyttring och inte värd att kommentera.
. . . helt riktigt, det lär väl komma ett avgörande från Europadomstolen så småningom. I de mål som är uppe nu har Sverige svarat, och kärandena har ca två veckor kvar att inkomma med yttrande och skadeståndsanspråk. Möjligen avvaktar dessutom EU-domstolen sitt slutgiltiga domslut tills dess att ett avgörande är klart i Europadomstolen.
Visst var det känsloyttringar mot slutet . . . och du behöver ingenting!
Så du anser att det faktum att Sverige bryter mot konventionsgrundade mänskliga rättigheter är en "storm i ett vattenglas". Jag kan inte hålla med om att det går att ta lätt på en stat som systematiskt bryter mot folkrätten. Efter Zolotukhin-domen med efterföljande domar och nu senast Generaladvokatens uttalanden står det klart att att staten systematiskt och olagligt har tillskansat sig miljarder genom systemet med dubbla förfaranden. Som åklagare känner du rekvisten för stöld, du vet säkert också att EKMR är överordnad all annan lag. Skulle du i andra sammanhang uppfatta systematisk och organiserad stöldbrottslighet i mångmiljarklassen som en "storm i ett vattenglas?
Skälet till att Sverige inte likt Norge är villigt att överföra skattetilläggen till brottmålsprocessen är enkelt. Då skulle nämligen staten inte längre på godtyckliga grunder kunna håva in de miljarder som skattetilläggen ger. I brottmål ska ju både objektiva och subjektiva rekvisit styrkas bortom rimligt tvivel. I skatteprocessen behöver ju endast de objektiva omständigheterna göras sannolika och någon bevisning om subjektiv täckning behövs inte alls. Statens motiv stavas sålunda G-I-R-I-G-H-E-T. Och detta system verkar du i din roll som åklagare vara benägen att försvara. Tyvärr har åklagare och domare tidigare i historien varit snabba att lydigt underkasta sig som redskap för skurknationer (DDR, Sovjet, 30-talets Tyskland osv), så varför inte nu bryta denna skammliga tradition? Visa eget mod och råg i ryggen!
@Krister. Bra inlägg!
Krister: Ta det lugnt.
Vad Generaladvokaten i EG-domstolen kanske antyder i sitt andrahandsförslag har ingen som helst verkan avseende skattetillägget av följande orsaker.
1) Europadomstolen är den primära uttolkaren av EKMR inte EG-domstolen.
2) Generaladvokaten är inte domare i EG-domstolen utan en form av föredragande (jämför revisionsekreterare).
3) Det är fråga om hans andrahandsförslag. Förstahandsförslaget går helt i Sveriges linje där man kort konstaterar att den svenska ordningen är förenlig med EG-rätten.
4) Andrahandsförslaget berör inte ens Sveriges primära argumentationslinje.
5) Det passage i andrahandsförslaget som alla blir så till sig över kan faktiskt tolkas på flera sätt.
Men det här har redan harvats. Krister. Du och andra får fortsätta presentera era åsikter som om de vore fakta men det gör inte dem till det. Ditt pinsamma svammel om stöld och DDR visar dessutom tydligt vilken vikt man bör tillmäta din åsikt. Vi får se vad Europadomstolen kommer fram till. Du kanske ska skriva till dem och lägga fram dina argument som redovisats ovan.
Nja, ung_åklagare. Nu tar vi det lite lugnt. Saken kommer att få sin prövning i Europadomstolen, som du mycket riktigt skriver har tolkningsföreträde avseende Europakonventionen.
GA skriver i pkt 79 att om Haparanda TR avser följa Europadomstolens tolkning av EKMR så skall målet avvisas. Här finns det inte plats för så mycket tolkning inte!
Lite huvudbry borde HD och kanske till och med du ha eftersom: Palm och Fura, före detta domare i Europadomstolen, har identisk uppfattning om sveriges tillämpning avseende ne bis in idem i denna frågan, samt att GA anser i pkt 79 att det är tydligt nog vad som gäller om europakonventionen skall följas enligt Europadomstolens praxis.
Nu kan det ju vara så att EU-domstolen avvaktar Europadomstolens beslut.
Inlägg som på tämligen lösa grunder kopplar samman det som diskuteras med nazism och liknande väcker även det min misstänksamhet. Vilka delar av nazi-Tyskland och Sovjet tycker du man kan likställa med det som diskuteras här? Och hur?
Om man skippar skattetillägg så är det väl ändå rimligt att kräva att skatten + dröjsmålsränta skall betalas!?
Skriv ny kommentar