"Domstolarna måste utbildas om sociala medier som bevismedel"
Av Linda Bohlin, jur kand på Juristpunkten
I våras skrev jag en artikel om att jag skulle upp i min första huvudförhandling där merparten av all bevisning, såväl skriftlig som muntlig, hade sitt ursprung i sociala medier. Indiciebevisning bands samman, motiv, tillfälle, klockslag med bilder, incheckningar och logginlägg. Trots detta ansåg domstolen i slutändan att bevisningen inte räckte för att enskilt bevisa morpartens olämplighet som vårdnadshavare.
Domstolen hade under förhandlingen svårt att knyta an till begrepp som ”printscreens”, ”loggar”, ”incheckningar” och ”twitter”. Nämndemännen flackade med blicken och domaren frågade flera gånger vad de olika begreppen var och hur de hade relevans i sammanhanget. Detta skedde i år i en av Sveriges största domstolar.
I domen syntes det tydliga spår av att rättens ledamöter hade haft svårt att förstå delar av bevisningen då de pratade i termer som inte stämde överens med de bevis som de hänvisade till. Även hovrätten hade senare svårt att förstå de olika delarna, men gjorde sig faktiskt besväret att ifrågasätta de olika tekniska begreppen samt hur de fungerade och hur säkra bevismedel de var i förhållande till efterredigering och förändringsrisk.
Denna okunnighet har nu slagit mig flera gånger i olika domstolar i Sverige när man anför bevis med grund i sociala medier. Det finns inget samband mellan olika tingsrätter lokaliserade i Sverige, de flesta blir mycket besvärade av den här typen av bevisning och de flesta vågar inte erkänna att de kanske inte förstår de tekniska termerna fullt ut.
I mina mål som mestadels rör vårdnad, boende och umgänge så utgör bevisning från sociala medier ibland så mycket som hälften av den skriftliga bevisningen. I ålderskategorin 20-30 åringar så är ibland den procentsatsen ännu högre. Sociala medier är här för att stanna och dess betydelse bara ökar för var dag som går.
Inom brottmål har dessa bevismedel använts i flera år om man ser till domen i till exempel Arbogamålet. Indiciebevisnig som blev avgörande för skuldfrågan. Domstolar måste därför utvecklas och utbildas om de nya bevismedlen som även år återkommande i tvistemål, så att de kan hantera dessa med samma säkerhet som övrig bevisning. Rättstillämpningen risker annars att bli missvisande genom att okunskap och rädsla leder till felaktiga bedömningar och dåligt formulerade domskäl. I värsta fall kan det även leda till felaktiga domar om okunskapen om bevismedlen blir alltför stor.
Jag ska i höst upp i flera mål runt om i Sverige där dessa bevismedel är medelpunkten i bevisningen. Jag hoppas därför innerligt att domstolarna vågar trotsa sin eventuella okunskap och uppdatera sig om 20oo-talets bevismedel . Sociala medier är här för att stanna.






































































































8 comments
"Även hovrätten hade senare svårt att förstå de olika delarna, men gjorde sig faktiskt besväret att ifrågasätta de olika tekniska begreppen samt hur de fungerade och hur säkra bevismedel de var i förhållande till efterredigering och förändringsrisk."
Det var ett bra stycke som jag tycker sa allt. Förutom juridik så är IT ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat och jag ställer samma frågor som hovrätten.
Vi vet att tekniken inte är felfri, långt ifrån. GPS positionering som visar en position 30 mil från faktisk position och klockslag som är hämtade ur någon form av science fiction bok. Du har print-screen som är fullständigt värdelöst (i min IT värld) som någon form av stödbevisning alls. Skulle till exempel ena parten kunna hävda -genom en annan tjänsts "logg"- att loggen som motparten använt inte är möjlig? och så vidare...
I en vårdnadstvist fokuserar man på "barnets bästa". Du kanske inte lade ner tillräckligt med krut på frågan vad som faktiskt kunde vara bäst för det enskilda barnet i ett frammåtblickande perspektiv, utan lade ner mer krut på föräldratjafset. Sociala medier är ett bevismedel bland andra bevismedel. Att sociala medier skulle vara det enda bevismedlet är fel. Frågan om barnets bästa ska bedömas i ett helhetsperspektiv. Det är då fel att helt döma utifrån en enskild händelse i ett socialt medium, som inträffat i förfluten tid om det inte var en mycket allvarlig händelse förstås, som helt får överhanden i en rättegång. Var det handen på hjärtat inte så som domstolen såg det?
Det är viktigt att som ombud byta fokus från konflikttjafset mellan föräldrarna och leda in parterna i det rätta perspektivet nämligen barnperspektivet. Barnen mår naturligtvis inte bra av att föräldrarna försöker bråka så mycket som möjligt om alla småsaker som uppstår under en livstid, tvärtom. Jag hejar på alla de ombud som försöker finna hållbara lösningar för sina klienter.
Det kanske dom måste. Men först och främst måste jurister utbildas i hur bevis skall hanteras enligt beprövade vetenskapliga grunder. Det är en grundbult om rättssäkerhet skall uppnås. Åklagare, som har det största ansvaret därvidlag i egenskap av objektiva granskare, ger jurister Kalle Anka status.
Så du menar att en obeprövad vetenskaplig grund inte har någon betydelse alls. Om domstolen således har en obeprövad vetenskaplig grund som inte riktigt når upp till nivån beprövad vetenskaplig grund så har den alltså ingen betydelse. Och om domstolen däremot har en beprövad vetenskaplig grund så har den alltså betydelse. Följdfrågan uppstår då. När exakt är en vetenskaplig grund beprövad och när är den obeprövad, samt vad exakt är vetenskaplig grund överhuvudtaget och vad är inte vetenskap grund? Detta blir minst sagt svåra gränsdragningsfrågor för domstolen. Jag har själv konfronterats med en sådan frågeställning i ett mål där hovrätten resonerade på det sättet, som du tar upp (medicinskt mål). Utgången i hovrätten blev minst sagt märklig i jämförelse med de aktuella omständigheterna i målet. Vi överklagade målet till HD, där vi sedan vann målet.
Jag tycker att det är bra att domstolarna gör en fri bevisprövning av olika skäl, därmed inte sagt att man inte ska inhämta sakkunnigutlåtande när detta är relevant, vilket dock sker i en alltför låg omfattning idag enligt mitt förmenande.
I en tvist om vårdnad, boende och umgänge är det barnets bästa i ett framåtblickande perspektiv som ska avgöras utifrån en helhetsbedömning och ingenting annat. Ren IT-teknisk sakkunskap torde härvid inte fordras i mål av detta slag, med undantag för om det kanske är rena övergrepp, som har begåtts mot barnet på internet eller dylikt. Däremot kan det fordras sakkunnighet när det gäller frågan om vad som är förenligt med barnets behov i olika åldrar och angående barnets fysiska och psykiska välbefinnande. Jag menar att det just är den frågan som är den viktiga frågan i detta sammanhang.
Slutsatsen är att om den åberopade bevisningen i social medier ändå inte är tillräckligt stark för den talan, som förs bör man inte ödsla onödiga resurser på att bena ut just dessa IT-tekniska data. I ett mål om vårdnad, boende och umgänge angående barn så har jag svårt att se att ett uttalande eller upplägg i ett socialt medium i förfluten tid skulle få en sådan avgörande betydelse i denna typ av mål att rena sakkunnigutlåtanden fordras i just dessa IT-frågor. Däremot kan sådana bevis framföras inom ramen för den fria bevisprövningen, vilket är en helt annan sak. Relativt omfattande arbetsresurser måste dock läggas ned för att utröna om ett digitalt medium förvanskats eller inte inom ramen för en bevisföring. Att domstolen lär sig en gnutta om hur facebook fungerar förändrar naturligtvis inte den saken. Facebook torde inte heller vara ett helt okänt begrepp för domstolen redan idag.
Varför är alla debatter om vårdnadstvister så oerhört förvirrade?
en vetenskaplig grund blir alltid prövad - annars blir den aldrig vetenskaplig och stannar vid att vara en åsikt. Det ligger så att säga i den vetenskapliga metodikens natur, att förändras och förbättras då det visar sig efter prövning att den blir just det, bättre, säkrare etc. I rättssammanhang: rättssäkrare.
. . . jag skall tillägga: om slagsidan i bedömningar vilar på åsikter så äventyras alla heliga principer i bedömningen huruvida människor är skyldiga eller oskyldiga i lagens mening. Likformighet, förutsägbarhet och till syvende och sist rättssäkerheten blir blott, och endast blott, vackra ord.
Samtliga av de här omnämnda, och en del andra relaterade frågor behandlas inom ramen för mitt rättsvetenskapliga avhandlingsprojekt 'IT-bevis' (se http://www.juridicum.su.se/jurweb/kontakt/person.asp?lang=swe&personid=595). Inspirerande att se en debatt börja ta form!
Från Kortedalarättegången...klart exempel på vad artikeln behandlar..
http://imgur.com/kfl41
Skriv ny kommentar