Åtta fall till domstol på tre år – och IPRED har inte skrämt fildelarna
Under de tre år som IPRED-lagen har funnits har endast åtta fall prövats av domstol. Lagen hade från början en kraftigt avskräckande effekt men den illegala fildelningen ”återhämtade” sig ganska snabbt till tidigare nivåer. Det visar den utvärderingen av IPRED-lagen som nu har redovisats till regeringen.
IPRED-lagen infördes år 2009 och gäller upphovsrättsliga intrång som begås via främst Internet. Lagen innebär att en domstol, genom ett så kallat informationsföreläggande, kan ålägga en Internetleverantör att ge rättighetshavaren information om den abonnent som kan misstänkas för intrånget. Utredningen skriver:
”När bestämmelserna om informationsföreläggande infördes kunde en markant minskning av internetanvändningen och därmed fildelningen noteras. Den allmänpreventiva effekten var alltså inledningsvis god, men fildelningen återgick successivt under hösten 2009 till tidigare nivåer.”
Under de drygt tre år som lagstiftningen har varit i kraft har antalet ärenden i domstolarna varit mycket litet och det finns ännu inget avgörande från högsta instans. Enligt utredningen har domstolsprocesserna visat sig ta förhållandevis lång tid och det har ställts stora krav på bevisningen. Dessutom saknas det fortfarande prejudicerande avgörande från högsta instans.
Orsaken är att Högsta domstolen i september 2010 begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen. EU-domstolens dom kom först i april 2012 och ett avgörande från Högsta domstolen väntas under hösten 2012. Utredningens bedömning är att antalet ärenden om informationsföreläggande därefter kommer att öka.
Under senare år har dessutom en specialisering skett inom Åklagarmyndigheten och polisen, som innebär att anmälningar av immaterialrättsbrott handläggs vid speciella enheter. Vissa branschorganisationer för rättighetshavare har därför valt att lägga större fokus på brottsanmälningar än på ansökningar om informationsföreläggande.
Antalet förundersökningar och åtal har därför ökat successivt. Genom lagändringar som trädde i kraft i maj 2012 har internetleverantörerna numera en skyldighet att lagra abonnentuppgifter under sex månader i brottsbekämpande syfte. De brottsbekämpande myndigheterna har också möjlighet till olika tvångsåtgärder.
Foto: Scanpix
4 comments
Grattis, staten uppfattar det som ett misslyckande att den privata poliskåren inte har haft bättre genomslag gentemot småbarnsfamiljer, tonåringar och vanliga Svenssons. Ipred är ett gissel och ett utomordentligt hot mot rättssäkerheten. Vem ska drabbas om privatpolisen lyckas spåra ditt ip-nummer och att det har laddats filer på din dator? Vem fälls om detta har gjorts av barnen, en släkting eller en granne? Rättsosäkerheten är total.
Kanske blir det så att man bara nitar de som bevisligen är ensamma användare på sitt abonnemang (inga familjer och kompisar som använder vare sig dator eller nätverk)?
"The Lone Filesharer", finns hen?
Räcker att man har wifi så kan det varit grannen som tankade ned filerna... Finns ingen lag (än) att man måste har lösenord på sitt wifi och WEP knäcker man ju med en halvmiss i vilket fall.
Precis!
Det innebär att för att det ska finnas en risk att man ska åka dit för fildelning måste man vara en riktig ensling utan nätverk, vänner etc... Och hur många sådana finns det idag?
Skriv ny kommentar