Skip to content

Åtta fall till domstol på tre år – och IPRED har inte skrämt fildelarna

Under de tre år som IPRED-lagen har funnits har endast åtta fall prövats av domstol. Lagen hade från början en kraftigt avskräckande effekt men den illegala fildelningen ”återhämtade” sig ganska snabbt till tidigare nivåer. Det visar den utvärderingen av IPRED-lagen som nu har redovisats till regeringen.

IPRED-lagen infördes år 2009 och gäller upphovsrättsliga intrång som begås via främst Internet. Lagen innebär att en domstol, genom ett så kallat informationsföreläggande, kan ålägga en Internetleverantör att ge rättighetshavaren information om den abonnent som kan misstänkas för intrånget. Utredningen skriver:

”När bestämmelserna om informationsföreläggande infördes kunde en markant minskning av internetanvändningen och därmed fildelningen noteras. Den allmänpreventiva effekten var alltså inledningsvis god, men fildelningen återgick successivt under hösten 2009 till tidigare nivåer.”

Under de drygt tre år som lagstiftningen har varit i kraft har antalet ärenden i domstolarna varit mycket litet och det finns ännu inget avgörande från högsta instans. Enligt utredningen har domstolsprocesserna visat sig ta förhållandevis lång tid och det har ställts stora krav på bevisningen. Dessutom saknas det fortfarande prejudicerande avgörande från högsta instans.

Orsaken är att Högsta domstolen i september 2010 begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen. EU-domstolens dom kom först i april 2012 och ett avgörande från Högsta domstolen väntas under hösten 2012. Utredningens bedömning är att antalet ärenden om informationsföreläggande därefter kommer att öka.

Under senare år har dessutom en specialisering skett inom Åklagarmyndigheten och polisen, som innebär att anmälningar av immaterialrättsbrott handläggs vid speciella enheter. Vissa branschorganisationer för rättighetshavare har därför valt att lägga större fokus på brottsanmälningar än på ansökningar om informationsföreläggande.

Antalet förundersökningar och åtal har därför ökat successivt. Genom lagändringar som trädde i kraft i maj 2012 har internetleverantörerna numera en skyldighet att lagra abonnentuppgifter under sex månader i brottsbekämpande syfte. De brottsbekämpande myndigheterna har också möjlighet till olika tvångsåtgärder.

 

 

Foto: Scanpix

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt