Tingsrätt hänger ut åtalade på Internet - publiceringen strider mot PuL
Som enda tingsrätt i landet publicerar Gotlands tingsrätt namn på åtalade personer på sin hemsida. Datainspektionen förelägger nu tingsrätten att upphöra med detta eftersom publiceringen strider mot personuppgiftslagen.
På sin webbplats publicerar Gotlands tingsrätt så kallade uppropslistor som innehåller namn på parter i mål och ärenden.
Datainspektionen konstaterar nu, efter en granskning, att det är kränkande i personuppgiftslagens mening.
- Eftersom uppgifter på Internet kan få en så stor och snabb spridning krävs det en särskild försiktighet när personuppgifter publiceras på Internet. I detta fall har bland annat uppgifter på personer som är brottsmisstänkta men inte dömda publicerats. Det är uppenbart att det kan orsaka de berörda stort obehag att sådana uppgifter sprids, säger Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund, i ett pressmeddelande.
Tingsrätten har åberopat offentlighetsprincipen som stöd för sin publicering. En förklaring som Göran Gräslund dock inte köper.
- Men att en handling är allmän och inte omfattas av sekretess innebär inte att det per automatik är fritt fram att publicera den på nätet, säger han i ett pressmeddelande.
Dagens Juridik har sökt Mikael Mellqvist, lagman vid Gotlands tingsrätt, för en kommentar utan resultat.
23 comments
Lagmannen på Gotlands tingsrätt har ännu en gång bevisat att juridik och känsla för rättssäkerhet inte är något som berör honom. Ett förslag i all välmening är att denne lagman sätts att sortera gem inne på något departement där han inte kan göra någon skada. I sin nuvarande tjänst är han dock direkt olämplig.
Rubr. är tendensiös. Ingen "hängs ut". Vad som sker är att Tr inom ramen för sina straffprocessuella skyldighter anslår -på det sätt som elektroniska medier i offentlighetens intresse medger- vilka mål som är före. Datainspektionens beslut är ingenting annat än en klåfingrig intervention och en närsynt läsning av det egna regelverket, dvs. PUL, utan att beakta de vägande invändningar som Tr för fram i sitt yttrande till DI.(Beslutet anbefalles till läsning) Det är bara att hoppas att förvaltningsrätten, efter överklagande, sätter den dömande verksamheten före DIs beskäftiga handläggariver.
På vilket sätt lider den dömande verksamheten av DI:s beslut? Vad som har publicerats är ju uppgifter om förhandlingar som ska hållas, tänkt då om en person som stått åtalad frias och sedan lyckas en oberoende snappa upp det vid sökning på internät varvid karriär m.m. kan bli lidande.
F.ö. är det fullt logiskt att även våra domstolar har samma förpliktelser liksom andra offentliga organ. I sitt välskrivna beslut hänvisar DI till flera avgöranden från JO och HFD till stöd för sin bedömning. Domstolens invändning att DI inte ens skulle ha rätt att pröva den här frågan är fullkomligt befängd!
Om det skulle förekomma systematisk misshandel i domstolen bland de anställda bör väl inte åklagare ha rätt att utreda det heller med samma resonemang? 22 § 2 st. rättsinformationsförordning (1999:175), behöver jag tillföra mer?
Vad du kritiserar i ditt instämmande i DIs beslut är offentlighetsprincipen. En grundregel i en rättsstat är att den dömande verksamheten sker öppet, inklusive med uppgift om vilka parterna är. Sekretesslagen anger när uppgifter inte är offentliga, och om detta är det inte fråga här. Som sagt DI sätter sig till doms i en fråga som bör vara domstolens ensak.
Så här kommenterar DI den invändningen:
"Tingsrätten har åberopat offentlighetsprincipen som stöd för sin publicering. Att en handling är allmän och inte omfattas av sekretess innebär inte att det därmed är tillåtet att publicera den på webben. Offentlighetsprincipen är dessutom till för att ge enskilda rättigheter mot det allmänna. Tingsrätten är en del av det allmänna och kan därför inte för egen del åberopa offentlighetsprincipen [se NJA 1995 s. 677 som DI hänvisar till senare]. Det innebär att tingsrätten måste beakta personuppgiftslagen och de regler som skyddar enskildas personliga integritet när tingsrätten publicerar personuppgifter även om det är frågan om uppgifter som är offentliga."
Notera att det här beror på att det är en webbpublicering givetvis. Om du begär ut domen personligen är ju inte uppgifterna refuserade. Det kan knappast vara lagstiftarens intentioner efter en samlad bedömning med beaktande av närliggande tillämpningar såsom rättsinformationsförordningen att domstolen ska vara fredad från de lagar som omfattar allt annat inom det allmänna! Och även om vi ponerar att lagmannen och du har rätt i att domstolen är fredad så är ni fortfarande omdömeslösa eftersom uppgifterna kan komma att skada den enskildes förtroende. Det verkar ni dock sakna vett till att inse!
Egentligen är det en skandal att tingsrätten kommer med sådana tokinvändningar. De borde ju kunna sätta en jurist på att svara till DI.
"Skadan" är enbart en följd av den dömande grundlagsenliga verksamheten som alltså inte kan vara underordnad PUL, hur mycket DI än önskar det.
Vadå skadan är en följd av den dömande verksamheten? Tingsrätten lade ut tider inför kommande förhandlingar och inte information om redan avklarade mål. Tingsrättens syfte uppgavs vara att lätta på det administrativa trycket och det är knappast ett skäl som väger tyngre än PUL, förresten torde väl den delen härröra som ett led i Domstolsverkets arbete och där måste ju ändå DI kunna säga sitt inte sant?
PUL har i flera fall använts efter prövning av domstol mot myndigheter, vad du och lagmannen säger är att alla utom domstolarna omfattas av PUL trots att det inte ingriper på den dömande verksamheten. Med ert resonemang måste ju domstolen vara fredad på samma sätt mot andra typer av brott.
Om en lagman mördar en nämndeman i domstolen på arbetstid kan ju inte polisen eller åklagaren ha rätt att utreda det hela eftersom de båda är myndigheter som inte får ingripa på en domstols tolkning av en rättsregel? Inse det orimliga i resonemanget, domstolen är inte fredad utan måste lyda under samma lag som den dömer inom, annars torde gränsen till folkdomstolar vara liten!
Skillnaden i vår syn på denna fråga är mycket enkel. I en sak där domstolen enligt sina processuella regler (rättegångsbalken med vidhängande förordningar) handlägger mål och ärenden skall den verkställande makten, till vilken förvaltningsmyndigheten DI hör, hålla sig borta. PULs "skadeprövning'' kan inte ta över den av den dömande makten tillämpade förhandlingsoffentligheten, till vilken elektroniska mållistor hör.
Men om man som Du har svagt utvecklad känsla för maktdelning, så har man förstås en annan syn.
Exemplet med mordfallet var i sammanhanget en så avvita liknelse att den inte förtjänar egen kommentar.
Men Sveriges rättssystem är ju inte grundat på maktdelningsläran.
Ja och nej. Det har en bristfällig utformning, vilket till dels avhjälptes med senaste grundlagsreformen som markerade domstolsväsendets ställning, med kvardröjande- och i ett internationellt perspektiv egendomliga- strukturella brister: JKs och JOs tillsyn och annan historisk barlast som främsta exempel. Men desto större anledning att värna om maktdelningen när den sätts på prov, som när en förvaltningsmyndighet försöker tala om för en domstol hur den skall göra sitt jobb.
Nej, det är bara nej. Men plötsligt på 90-talet så blev maktdelningsläran mycket populär (igen) bland statsvetare och senare bland jurister, på flera lärosäten började man sedan låtsas som att denna lära var gällande i Sverige. Därför gurglar det ibland upp hänvisningar till maktdelningsläran inte sällan dessutom kombinerat med folksuveräniteten.
Nu var det ju inte domstolens jobb att lägga ut känsliga personuppgifter på internet. Men även om vi låtsas att det var det så finns det inget som hindrar att en förvaltningsmyndighet som granskar utläggande av känsliga personuppgifter på nätet granskar detta. Varken i Sverige eller i ett rättssystem som bygger på maktdelning, alldeles särskilt inte i ett rättssystem som bygger på maktdelning.
Syftet med maktdelningen är ju att de olika makterna ska kontrollera varandra. När domstolen går utanför sina befogenheter så SKA ju då någon annan makt träda in för att kontrollera och åtgärda.
Sen kanske man bör nämna att just den dömande makten är ju aldeles särskilt svagt avskild i Sverige. Vi har ju representanter för den lagstiftande makten som majoriteten av domarna och de andra domarna utses av den verkställande makten.
Så även om vi hade haft det samhällssystem som tingsrätten på Gotland tror att vi har så hade den invändningen varit lika galen som resten av dess svar.
Tanken att den verkställande makten, dvs. en förvaltningsmyndighet, kontrollerar den dömande är främmande för maktdelning. Det omvända är förhållandet.
Maktdelningsfilosofin har inte "populariserats" utan accentuerats bl a som en följd av att Europadomstolen i Strasbourg under främst 80-talet markerat svagheter i det svenska (dåvarande) systemet och sedermera genom vår anslutning till EG/EU, vilken "judikaliserat" också vår ordning.
Just för att vår maktdelning är svag bör domarmakten inte reduceras utan stärkas.
I den aktuella frågan är dock domstolen också en förvaltningsmyndighet, att lägga ut känsliga personuppgifter på nätet är inte utövande av den dömande makten.
Men annars finns det i maktdelningsläran som sådan ingen bestämd ordning för vilken makt som får granska en annan makt, utan bara att t.ex. verkställande organ inte ska ägna sig åt dömande och tvärtom. Men här har ju DI ägnat sig åt verkställande åtgärder efter att ett dömande organ har agerat utanför sina befogenheter. På samma sätt kan det bli fråga om dömande åtgärder om ett verkställande organ går utanför sina befogenheter (t.ex. polisen torterar någon). Det är inte så att någon maktsfär ska vara immun mot någon annan maktsfär.
En domstol är enligt grundlagen ( i likhet med bl.a riksdagen) en "myndighet"; "förvaltningsmyndighet" är enligt vår författning de myndigheter som "lyder under regeringen". Dit hör DI men inte domstolar av uppenbara skäl. Och en domstols åtgärd, som att i ett led i ett straffprocessuellt förfarande anslå mållistor hör till den dömande verksamheten och inte till något administrativ förfarande, exempelvis ett personalärende.
Tror dock inte att vi kommer längre i diskussionen då våra utgångspunkter - kunskapsmässigt-ligger en smula för långt från varandra och min beredskap att lämna information om grundläggande begrepp nu nått vägs ände.
Hahahahahahahahaa, ja sluta för allt i världen att lära mig grundläggande begrepp.
Andemeningen i ert resonemang är att domstolarnas rätt att tolka rättsregler är så pass exklusiva att tillsynsmyndigheterna inte får granska dem för i vilket fall det hade varit vilken annan myndighet som helst hade drabbats av samma beslut.
Det hela kan sammanfattas enkelt med att om den rättsregel ni hänvisar till inte hade gällt så hade det inte varit några som helst problem. Ni är alltså fortfarande omdömeslösa eftersom en försvarlig åtgärd fortfarande kan innebära skada vilket PUL syftar till att stävja.
Frågan är hur du motiverar JO:s befogenhet att granska domstolarna? Vi får helt enkelt se hur den här frågan fortskrider, DI lyfter i vart fall i sitt beslut fram avgöranden i andra instanser som skäl för sitt beslut. Oavsett tingsrättens ev. överbefogenheter vore det föredömligt att rätta sig efter samma regler som gäller våra myndigheter i övrigt.
Prop. 1975/76:209 ger f.ö. inte vid handen att den tillämpning ni vill göra gällande skulle vara avsedd!
@Christina Wegel; Om du är samma person som brukar kommentera på Newsmill är jag förvånad över att du i denna fråga har trampat så fel. Du har redan fått svar på att du så uppenbart har missförstått regelverket och skälen för DIs beslut. Det som däremot borde uppröra dig är att en tingsrätt hyser uppfattningen att domstolen står över lagen och att domstolens lagbrott inte ens skulle få granskas av den tillsynsmyndighet som är förordad enligt svensk lag. Detta visar på en arrogans och okunskap som är skrämmande. Lagmannen vid Gotlands tingsrätt borde skämmas och ta sitt ansvar genom att omgående avgå!
Se mina förtydligande kommentarer ovan. Jag försöker vara konsekvent och är så nu också som synes.
Datainspektionen börjar alltmer likna en censurmyndighet.
Självfallet. Vanligt folk skall ju inte få veta hur "rätten" släpper ut grova brottslingar och annat. Det är ingen slump att så många internetblaskor släpper ut information som staten tidigare ansett endast vara "priviligerad" jurister och andra krämare.
Sluta trolla i tråden. PUL innebär ingen censur. Att DI respekterar svensk lag som bygger på konventionsåtaganden till skydd för enskilda är inte att betrakta som censur. Genom inlägg som ditt visar du bara att du är grundlöst okunnig.
Det var väl helt självklart? Ingen jurist kan väl vara förvånad?
Skriv ny kommentar