De tilltalades advokater – bland annat Johan Eriksson och Thomas Martinson – menar att spaningsmaterialet innehåller information som skulle kunna motbevisa flera av åklagarnas påståenden i åtalet.
Metro har tagit del av skrivelser och e-mail mellan advokaterna, Rikskriminalen, åklagaren och tingsrätten som visar vilken typ av information det handlar om: bland annat en rapport från den federala amerikanska narkotikapolisen DEA och spaningsiakttagelser som svenska under-cover-poliser har gjort i samband med att de har opererat i Spanien.
Åklagaren har låtit förhöra de svenska under-cover-poliserna om vad som egentligen har hänt men har sedan valt att hemligstämpla även förhören.
Rikskriminalen hävdar att materialet omfattas av så kallade användningsbegränsningar och att orsaken är att man har lovat DEA och en polismyndighet i ett annat land, som man inte vill avslöja vilket det är, att hålla materialet hemligt.
Några handlingar som styrker dessa villkor har Rikskriminalen inte presenterat och när det gäller åtminstone löftet till DEA så finns det inte ens någon tjänsteanteckning – bara ett muntligt löfte, hävdar Rikskriminalens jurister.
Advokaterna har nu fått fram till den 27 juni på sig att precisera sina krav inför tingsrättens beslut om ett editionsföreläggande.
Rikskriminalens chefsjurist Arne Andersson skriver till Stockholms tingsrätt att det skulle vara förödande om tingsrätten tvingar fram materialet:
”Det skulle omkullkasta Sverige trovärdighet på den internationella brottsbekämpande arenan och allvarligt försvåra det framtida polisiära samarbetet för svensk polis. Det är av mycket stor vikt att svensk polis i det internationella samarbetet framstår som en förtroendeingivande och pålitlig aktör”.
I målet står åtta personer åtalade för bland annat grovt narkotikabrott. Allting hade sin upptakt i samband med att den svenske så kallade ”ensamseglaren” greps år 2010 i Västindien med 1,4 ton kokain ombord.
Foto: Björn Larsson-Ask/Scanpix
