Skip to content

Lagrådsremiss om räntesnurrorna - så vill regeringen stoppa skatteplaneringen

Finansminister Anders Borg vill komma åt ränktesnurrorna
Finansminister Anders Borg vill komma åt ränktesnurrorna

Regeringens kamp mot avancerad skatteplanering genom så kallade räntesnurror har nu, efter kritik mot bland annat bristande rättssäkerhet, formulerats om i en lagrådsremiss. 

Förslaget innebär att möjligheten att komma undan beskattning genom att räntevägen föra ut vinster till skatteparadis upphör.

Förslaget har justerats efter synpunkter från remissinstanser och innebär nu att Skatteverkets möjlighet att i efterhand pröva ett ränteavdrag begränsas och att bevisbördan blir densamma som i andra skattetvister.

- Efter Skatteverkets granskning och andra avslöjanden om aggressiv skatteplanering har det varit angeläget att snabbt få nya regler på plats. Förslaget mot aggressiv skatteplanering i bland annat välfärdsföretag har justerats för att bättre möta upp mot krav på förutsebar och effektiv hantering av skatteärenden, säger finansminister Anders Borg.

I arbetet med lagrådsremissen har det framförts kritik när det gäller brist på rättssäkerhet i hanteringen av ränteavdrag. För att öka förutsebarheten kommer företag nu att kunna göra öppna yrkanden i frågor om ränteavdrag.

Förslaget ändras också så att Skatteverkets befogenhet att ompröva ett bolags beskattning efter två år begränsas till de fall där oriktiga uppgifter har lämnats.

De nya reglerna förväntas träda i kraft den första januari 2013 och ändringen kommer enligt finansdepartementets beräkningar att få en positiv effekt för statskassan på drygt 6 miljarder kronor.

- De intäktsökningar som förslaget medför ska återföras till entreprenörskap och jobb. Sänkt bolagsskatt är viktigt för att locka investeringar till Sverige och för att stimulera framväxten av nya jobb. Regeringen kommer därför återkomma med en sänkning av bolagsskatten, säger finansminister Anders Borg.

Kort och sammanfattningsvis innebär förslaget att:

- De regler som gäller sedan 2009 utvidgas till att gälla ränteutgifter avseende alla skulder inom en koncern.

- Räntebetalningar till mottagare som beskattas över en viss nivå (10 procent) kommer även i fortsättningen att få dras av. Den omvända ventilen ersätts med ett undantag som innebär att avdrag inte får göras för ränteutgifter som uppkommit främst för att undvika skatt.

- Den såkallade tioprocentsregeln kompletteras även med en bestämmelse för företag som beskattas schablonmässigt med avkastningsskatt eller på ett likartat sätt.

- Det blir inte längre tillåtet att göra avdrag för ränteutbetalningar till mottagare i lågskatteländer utanför EES (EU plus Island, Norge och Lichtenstein) som Sverige inte har skatteavtal med. Det gäller även om lånen görs av affärsmässiga skäl. Ränteutbetalningar till de länder som brukar beskrivas som skatteparadis får därmed inte längre dras av.

- Regeringen går inte vidare med förslaget att ge Skatteverket befogenhet att under lång tid i efterhand ompröva beskattningen utan att oriktig uppgift har lämnats. I stället föreslås att vanliga omprövningsregler ska gälla med t.ex. det förhöjda beviskravet vid efterbeskattning.

 

Foto: Henrik Montgomery/Scanpix

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt