Skip to content

Internationella brottmålsdomstolen: "Krigsförbrytare kan finansieras från Sverige"

Tiina Intelmann, ordföranden för Internationella Brottmålsdomstolens statspartsf
Tiina Intelmann, ordföranden för Internationella Brottmålsdomstolens statspartsförsamling

 

Tiina Intelmann, ordföranden för Internationella Brottmålsdomstolens statspartsförsamling, är kritisk till att Sverige inte har ratificerat hela Romkonventionen.

    - Även om brott mot mänskligheten eller krigsbrott inte är problem i Sverige, så skulle någon som har begått dessa brott utomlands kunna finansieras från Sverige , säger Tiina Intelmann när Dagens Juridik träffade henne i Stockholm.

Internationella Brottsmålsdomstolen, ICC, etablerades år 2002 i Haag och prövar bara fall som rör folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

I juli 1998 antogs Romstadgan för ICC. 120 länder röstade för medan sju länder röstade emot – nämligen Kina, Irak, Israel, Libyen, Qatar, USA och Jemen.

Sverige tillhör den halva andel av domstolens medlemsstater som antingen inte har ratificerat hela Romkonventionen eller införlivat den i sin nationella lagstiftning. Tiina Intelmann poängterar att detta kan leda till problem om någon som ställs inför rätta i ICC har kopplingar till Sverige.

- Även om brott mot mänskligheten eller krigsbrott inte är problem i Sverige, så skulle någon som har begått dessa brott utomlands kunna finansieras från Sverige, säger Tiina Intelmann.

Två tredjedelar av alla FN:s medlemsländer är medlem i ICC. Nästan alla Europeiska länder är medlemmar – undantagen är Ukraina och Turkiet. Få av de arabiska länderna är med men Tiina Intelmann hoppas på en förändring i spåren av den arabiska våren – till exempel har Tunisien nu skrivit under konventionen.

- Det är viktigt att staterna är medvetna om vad det innebär att de ratificerar konventionen så att domstolen inte möter problem senare.

Röster har höjts mot att domstolen inte ingriper i vissa konflikter. Tiina Intelmann understryker dock att staterna själva måste ha gett domstolen ett mandat att ingripa.

- Därför har man till exempel inte kunnat lägga sig i konflikten i Israel. Inte heller Irak eller Libanon är medlemsstater vilket är orsaken till att vi inte har kunnat ingripa där.

- Medlemsstaterna har fortfarande det primära ansvaret för att dra sina förbrytare inför rätta. Endast när staterna själva är oförmögna eller ovilliga att väcka åtal kan domstolen starta en utredning. Ibland räcker det dock med ”hotet” om en utredning för att staten själv ska ta tag i frågan.

Samtliga fall som nu rullas upp inför ICC handlar om konflikter i afrikanska länder – någonting som domstolen har fått kritik för. 

- Den största gruppen av medlemsstater är just afrikanska stater. Av 121 medlemsländer är 33 medlemsländer afrikanska. Dessutom har det i flera fall varit staterna själva som har hänskjutit fall till ICC, säger Tiina Intelmann.

ICC meddelade sin första dom i mars i år och då handlade det om den kongolesiske milisledaren Thomas Lumbanga som stått åtalad för att ha rekryterat 3 000 barnsoldater. Straffet meddelas om drygt en vecka och han riskerar livstids fängelse.

- I många fall är det ett  problem att definiera vem som är offer och att bedöma vad som är en lämplig ersättning, säger Tiina Intelmann.

- När det gäller barnsoldater kan man fråga sig om det är barnsoldaterna själva som är offren eller dem som har fallit offer för barnsoldaterna?

Domstolen gör det möjligt för alla som har fallit offer för krigsbrott eller brott mot mänskligheten att få upprättelse. Tiina Entelman understryker dock vikten av ett utökat ekonomiskt stöd till domstolen för att kunna bevilja skadestånd.

En fond är på väg att upprättas. Denna ska även kunna bekosta annan kompensation – till exempel skolor för barn som har blivit till i samband med våldtäkt. Dessa barn blir ofta utstötta av samhället.

Även offer för stympning ska kunna få hjälp eftersom dessa personer ofta har mycket begränsad arbetsförmåga och därför är i behov av ekonomiskt stöd. Det har dock varit diskussioner om vem som egentligen borde stå för dessa kostnader.

- Många anser att det är förövaren som borde bli skadeståndsskyldig. I de flesta fall har förövaren dock inte de pengar som krävs för att kunna reparera de skador som offren har utsatts för och det är då som det internationella samfundet måste gå in med pengar.

- Dessutom behövs ökade ekonomiska medel eftersom utredningarna många gånger är mycket kostsamma. De äger ofta rum långt ifrån Haag och det krävs långtgående arbete för att säkra bevis och hitta vittnen.

Hittills har domstolen och fonden finansierats genom bidrag från medlemsstaterna men det finns egentligen inga hinder för att till exempel privatpersoner eller företag skulle kunna stödja fonden.

Innan ICC etablerades fanns ’ad hoc’-domstolar som kunde pröva fall från en viss tidsperiod och som rörde en viss konflikt – till exempel krigsförbrytelser i det forna Jugoslavien och Rwanda.  Det var detta som bäddade för en permanent lösning med en internationell brottmålsdomstol.

 

 

Foto: UN

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt