Skip to content

"CISG – när får vi klarhet i hur internationella köpavtal ska ingås?"

 Anna Lööv och Karin Schurmann
Anna Lööv och Karin Schurmann

Av Anna Lööv , advokat, och Karin Schurmann, biträdande jurist på Kompass Advokat AB

 

När Sverige tillträdde den internationella köplagen (CISG) för över 20 år sedan var det med en reservation. Sverige ville inte att köpavtal skulle slutas på samma sätt som i andra CISG-anslutna länder. För ett år sedan röstade riksdagen igenom ett förslag om att Sverige ska tillträda även avtalsdelen av CISG men varför dröjer regeringen?

Bakgrund

 När Sverige införde CISG var det med reservation mot den del av konventionen som handlar om hur internationella köpavtal träffas. På den tiden värnade lagstiftaren de nordiska ländernas så kallade löftesprincip och ansåg att olika former för avtalsingående vid internationella respektive nationella avtal kunde skapa förvirring.

Att CISG präglades av de anglosaxiska ländernas avtalsrätt betraktades som negativt, då denna bland annat innebär att anbud som huvudregel kan återkallas, till skillnad från vad som gäller enligt löftesprincipen. Idag har över 75 länder tillträtt konventionen om internationella köp och det har underlättat den internationella handeln. Danmark, Finland, Norge och Sverige är ensamma om att ha reserverat sig mot avtalsdelen av CISG.

Efter kritik mot Sveriges beslut att inte tillämpa avtalsdelen i CISG tillsattes en utredning 2008. Utredningen mynnade ut i en rekommendation om ett återkallande av reservationen. I juni 2011 biföll riksdagen regeringens förslag till återkallande, vilket avslutade en utdragen diskussion om avtalsdelen i CISG, som framöver kommer att utgöra svensk lag. Även i Danmark, Finland och Norge råder samsyn om att återkallelse ska ske av reservationen.

Vilka skillnader kommer tillträdet till avtalsdelen att innebära?

 Jämfört med avtalslagens bestämmelser innebär CISG:s avtalsdel främst att:

- en anbudsgivare kan återkalla sitt anbud även efter det att mottagaren tagit del av anbudet, under förutsättning att detta görs innan avtal har slutits genom en accept. Återkallande är inte möjligt om en bestämd tid för svar finns i anbudet, om det annars anges att anbudet inte ska kunna återkallas eller om det för mottagaren är rimligt att räkna med att anbudet är oåterkalleligt och denne handlat efter detta;

- en oren accept som inte innebär några väsentliga förändringar i relation till anbudet ska enligt CISG gälla som en accept, om inte invändningar mot detta presenteras utan dröjsmål;

- en sen accept får verkan som accept om anbudsgivaren meddelar mottagaren att denne godtar den sena accepten; samt

- en accept som blir försenad på grund av befordringsfel, och som normalt sett skulle anlänt i tid om kommunikationerna fungerat, ska anses ha anlänt i tid, om inte anbudsgivaren meddelar att anbudet inte längre gäller.

I vår verksamhet möter vi svenska exportföretag som har frågor om avtalstolkning. Skillnaderna mellan CISG:s avtalsdel och den svenska avtalslagen blir då tydliga. Om inget annat avtalats mellan parterna ska, med gällande lagstiftning, avtalslagen tillämpas i sådana situationer. Efter ikraftträdandet ska CISG istället tillämpas.

Fram till dess att regeringen beslutar om en tidpunkt för ikraftträdande finns en otydlighet som skapar osäkerhet vid exempelvis avtalstolkning och villkorsskrivning. För företag som handlar med utlandet, praktiskt verksamma jurister och för andra som hanterar internationella köpavtal är det viktigt att regeringen bringar klarhet genom att besluta om en tidpunkt för återkallelsens ikraftträdande. Till dess råder ett slags limbo som påverkar mängder av affärer.

Justitiedepartementet har inte kunnat ge något besked när beslut om ikraftträdande kommer att fattas. FN har dock nyligen underrättats och vi hoppas på ett besked från regeringen inom kort.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt