Skip to content

Alla tre syskon erkände knivmordet - nu kan ingen dömas

Alla tre syskonen - en bror och två systrar - erkände knivdådet mot en av systrarnas sambo när polisen kom till platsen. Åklagaren åtalade brodern för mord. Han fälldes för dråp i tingsrätten men nu anser hovrätten att det inte är klarlagt att det verkligen var han som höll i kniven. Han frias därför helt. 

En man stod åtalad för att ha knivhuggit sin systers sambo till döds. Han erkände att han knivhuggit mannen men uppgav att han hade handlat i nödvärn då han endast försökte skydda sin syster från ett allvarligt angrepp.

Tingsrätten ansåg att mannens erkännande vann visst stöd av utredningen och att det förhållande att mannens två systrar tagit på sig ansvaret när polisen kom till platsen inte förändrade bedömningen. Domstolen ansåg i och för sig att mannen hade haft rätt till nödvärn men att han hade gått för långt då han använt sig av kniv för att avvärja attacken på sin syster.

Eftersom den åtalade mannen i vart fall måste ha varit likgiltig inför risken att den andre mannen kunde komma att dö av knivhuggen så dömdes han för dråp till fyra års fängelse. Han skulle också betala skadestånd om sammanlagt 217 000 kronor till mannens anhöriga.

Hovrätten anser nu att det inte är bevisat att det verkligen var den åtalade mannen som hade utdelat knivhuggen. Hovrätten pekar bland annat på att inte bara mannen, utan också hans båda systrar, hade erkänt brottet då polisen kom till platsen och att en kvinna dessutom hörts skrika "”det var jag som högg, ta inte på dig skulden”" då mannen ringde till larmcentralen.

Hovrätten ändrar därför tingsrättens dom och friar den åtalade.

 

Foto: Scanpix

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

9 comments

Varför kan inte medhjälp till mord användas? Har för mig att det använts i andra fall där folk har skyllt på varandra. Det borde ju vara ännu enklare att åtala dem för det då alla erkänner.

Det beror på att denna process handlade om huruvida brodern var skyldig till det brott han dömts för i tingsrätten eller inte. Att han friades från ansvar i överinstans innebär inte att andra personer som eventuellt varit misstänkta för brott i samma utredning kan dömas i samma process. Av artikeln framgår inte ifall systrarna var åtalade i TR, i så fall skulle principen om "ne bis in idem" (bra förklaring finns på wikipedia) hindra att de återigen ställdes inför rätta i samma sak.
Jag hoppas att det klarnade något nu.

Jag är inte straffrättsjurist men har just för mig att "stekpannefallet" ändrade praxis på så sätt att flera inblandade gärningsmän inte kan skylla på varandra och därmed undslippa straff. Någon som har tid och lust att upplysa en undrande kollega?

Du tänker på Lindomefallet. Det är en pöbel-tidnings-historia

Det var två skurkar A och B som bröt sig in i ett hus. Mannen X som bodde i huset blev ihjälslagen med en stekpanna. A hävdar att han hört en massa bråk i köket och när han kom ditt så slogs B med X och till slut dödade B X med en stekpanna. B hävdar att A kallblodigt och utan föregående slagsmål har slagit ihjäl X med en stekpanna.
Båda åtalas för mordet men åklagaren riktar in mordåtalet mot A som också fälls för mord, B frikänns från mordet. A överklagar den fällande domen, åklagaren överklagar INTE den friande domen mot B. I hovrätten bevisar A att det var B som mördade X och frikänns.
Det drogs sedan i media som att de skyllde på varandra och kom undan. Det var alltså bara den ena som var inblandad i mordet.

Däremot så säger man ibland att detta ändrades med Malexanderfallet. I det fallet var det tre personer A,B och C som hade rånat en bank och var på flykt undan polisen. Poliserna X och Y kommer ikapp dem och blir beskjutna. A hinner enbart skjuta på polisbilen innan han blir skjuten och oskadliggjord av poliserna. B och C fortsätter skjuta och C träffar båda poliserna. C går sedan fram till de skadade poliserna och avrättar dem.
Rätten tyckte att det var svårt att avgöra vem som gjorde vad och fällde alla som var på platsen för mord begånget "i samförstånd".

Tack för sammanfattningen och att du friskade upp mitt minne. Jag inser nu att det var ett tag sedan jag läste straffrätten.

Var det kanske så att polisen/åklagaren inte gick tillräckligt långt i sin förundersökning och inte hörde systrarna?

Tydligen har ingen utav er läst annat än tidningarnas vinkling av vad som skett. Ska man diskutera kan man åtminstone läsa på lite innan. Dessutom rör det sig tydligen om en drogpåverkad person som attackerar tre syskon i deras eget hem, oavsett hur domen motiverades anser jag att det är uppenbart att brottet skedde i nödvärn. Men det ger inte lika smaskiga rubriker som den korrekta versionen av vad som skett. Trodde detta var en relativt seriös sajt.

Det framgår ju av artikeln att det var en nödvärnssituation men att försvara sig med kniv i den situationen var uppenbart oförsvarligt. Resonemanget känns igen från andra domar och bygger på en rimlighetstanke.

Kan det verkilgen vara nödvärn?När tre,nyktra personer känner sig hotad
utav en person som är så alkoholpåverkad där förmodligen både rörlighet och vakenhet är nedsattt? Varför hade ingen av dem några märken på sin kropp, endast offret var full av slag-skrapmärken.Flertal hugg av kniv. Kan du Sara svara på det?du som har läst mer en tidningsartiklarna

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.